vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Skrakungar.jpg

Fossilfritt fram

Biltrafikens negativa miljöeffekter är välkända. Förbränningsmotorer ger utsläpp av bl.a. koldioxid, kväveföreningar och skadliga partiklar. Av Finlands koldioxidutsläpp härstammar en sjättedel från vägtrafiken. De höjda halterna av växthusgaser, som exempelvis koldioxid, leder till att jordens medeltemperatur stiger. Klimatet förändras på olika sätt i olika delar av världen. Torka, stormar och extrema väderfenomen kan öka till följd av klimatförändringen.
Hönan eller ägget?
I dagens läge finns endast ett fåtal bilar som drivs med biodrivmedel på de finländska vägarna. Stora problem ligger i distributionen där vi står inför ett klassiskt hönan eller ägget-problem. Eftersom efterfrågan på dylika bränslen är liten byggs inte bränslestationerna ut, och samtidigt stiger inte efterfrågan till följd av begränsad tillgång. Därför behövs nu krafttag för att åtgärda problemet. EU-länderna har antagit en gemensam målsätttning att öka andelen biodrivmedel och har även föreslagit att helt befria biodrivmedel från skatt. För att klara den föreslagna målnivån på 5,75 % biodrivmedel till 2010, är subventionering av biodrivmedel en förutsättning.
På 20 år har trafiken ökat med över 60 %. Alternativ till privatbilism är t.ex. kollektivtrafik, samåkning, bilpool eller vid kortare sträckor lätt trafik. Dock finns det områden och tillfällen då den egna bilen är nödvändig. Därför vill vi presentera alternativ till den fossildrivna bilen.

Biogasbilar
Biogas ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biogas och naturgas är i princip samma bränsle, men biogasen är kretsloppsbaserad medan naturgas har fossilt ursprung och tillför därmed atmosfären koldioxid. Biogas kan framställas genom rötning av slam från avloppsvattenrening, avfall från livsmedelsindutrin eller sorterat hushållsavfall. Vid hantering av biogas gäller det att undvika läckage, eftersom metan är en kraftfull växthusgas om den oförbränd kommer ut i atmosfären.
Biogas kan användas i motorer som är utrustade för metangasdrift. Personbilar av sk. tvåbränsletyp (bi-fuel) kan köras på både gas och bensin och föraren kan själv med en knapptryckning växla bränsle under färden. Om man byter från en bensindriven bil till en biogasdriven, minskar utsläppen av koldioxid med 70-95 %.

Etanolbilar
Etanol används i många kemisk-tekniska produkter och går också utmärkt att använda som drivmedel. Miljövinsten är framför allt lägre klimatpåvekan, förutsatt att etanolen är utvunnen ur förnybara källor. Etanol framställs av restprodukter från spannmål och träråvara, men även av överskottsvin från Sydeuropa och sockerrör från Brasilien. Etanolbilar går lika bra på bensin som på etanol och behöver endast en tank. En dator känner av bränslets sammansättning och ställer in motorn därefter. Detta gör det möjligt att obehindrat köra etanolbilen tills tanknätet är utbyggt. Etanoldriften ger bara en tredjedel av koldioxidutsläppen från en bensindriven bil.

El och elhybridbilar
Dagens elbilar är s.k. batterielbilar eftersom elen lagras i batterier. Begränsad räckvidd gör att dagens batteribilar fungerar bäst som service- och distributionsfordon i lokal drift. Elbilens miljöbelastning är mindre än hos motsvarande modeller med förbränningsmotor, även om man tar elproduktionen i beaktande . Eltillverkningen sker nämligen i stor skala, utsläppen renas bättre och ger mycket lägre förluster än energiomvandlingen i en förbränningsmotor. Dessutom kan man välja miljömärkt Sälen rekommenderar grön energi-el. Elbilar säljs i Finland.
På senare tid har man börjat tillverka fordon som bygger på hybridteknik. Fordonet har både elmotor med batterier och förbränningsmotor som drivs med bensin. En trolig vidareutveckling är hybrider som drivs på förnybara bränslen. Elhybridtekniken minskar bränsleförbrukningen genom att ta tillvara bromsenergi och elmotorn ger hjälpkraft vid accelerationer vilket gör att förbränningsmotorn används i ett snävare belastningsintervall.

Bränslecellsfordon
Bränsleceller är ett slags batterier som omvandlar kemiskt bunden energi till el. Bränsleceller för fordon utvecklas i första hand för att tankas med vätgas eller metanol. Slutprodukten i en vätgascell är vattenånga. Vätgas är därmed ingen energikälla utan en energibärare. Vätgas kan framställas på flera sätt, bl.a. från naturgas eller genom hydrolys av vatten. En del av energin (ca 1/3) går åt för att konvertera exempelvis naturgas eller el till vätgas, komprimera och lagra gasen så att den kan användas som fordonsbränsle.