Ekodesign och energimärkning styr elektroniken mot cirkulär ekonomi
Elektroniken har en allt större roll i vår vardag och underlättar många sysslor, men den är samtidigt rätt så problematisk på många plan. Elektronikproduktionen har en stor belastning på miljön, vi konsumerar elektronik i en ohållbar takt och återvinningen av elavfallet släpar efter. Dessutom har många konsumenter blivit mera intresserade av att göra mera miljömedvetna val vid införskaffandet av nya produkter, men valet och jämförandet av produkter är inte det lättaste.
Ekodesign styr produkternas utveckling mot hållbarhet
För att producera många elektroniska apparater krävs det massvis med olika material, vilket gör att produktionen orsakar mycket stora utsläpp. Produktionsskedet för elektroniken är det mest förorenande skedet. För smarttelefoner utgör det upp till 85 % av utsläppen under dess livscykel (1). Produktionens stora utsläpp hindrar ändå inte konsumenternas iver att köpa mer elektronik. Samtidigt som vi köper mera, använder vi apparaterna i alltför kort tid. Inom EU använder vi elektroniska apparater i medeltal 2,3 år kortare än den tid de är designade för att användas (2).
Inom EU använder vi elektroniska apparater i medeltal 2,3 år kortare än den tid de är designade för att användas.
En smarttelefon kan under sin livscykel ha ett utsläpp på 110 kg CO2e (3). Genom att använda samma apparater längre kunde vi minska drastiskt på utsläppen från elektronikproduktionen, då behovet av nya apparater skulle minska. Som lösning på bl.a. detta utvecklar EU en ny ekodesignförordning som har som syfte att styra produktionen av elektroniken, så att enskilda apparater håller längre och är lättare att reparera. Den nya förordningen vill även försäkra att programuppdateringar till apparaterna finns tillgängliga en längre tid, så att konsmenter inte enbart på grund av detta måsta införskaffa en ny apparat.
Elektronikens återvinning bristfällig
När apparater slutligen inte mera kan användas, speciellt små apparter, hamnar de alltför ofta långt bak i skåpet hos konsumenterna, istället för att återvinnas och utnyttjas som råvaror för nya apparater. Enligt Statistikcentralens enkät förvarar upp till 83 % av hushållen återvinnbar elektronik som tagits ur bruk i sina skåp (4). År 2017 återvanns endast 31 % av el-avfallet i EU, trots att det finns potential för att återvinna upptill 75 % (5). Men den låga återvinningsprocenten hänger inte enbart på konsumenternas vaga återvinningsintresse utan även på att elektroniken består av ett flertal olika material i små mängder, vilket gör det svårt att lätt och kostnadseffektivt åtskilja komponenterna och återvinna dem. Genom bättre design kunde även detta problem åtgärdas.
Förnyad energimärkning underlättar miljövänliga val
Då produktionen belastar miljön och återvinningen av elektroniken fortfarande är bristfällig är valet av en energisnål och hållbar produkt den miljömedvetna konsumentens val. Men ett miljömedvetet val och att jämföra olika produkter kan vara svårt. För att underlätta detta har EU infört en uppdaterad version av energimärkningen av vitavaror, hushållsapparater och hemelektronik från och med 1.3.2021. Denna förnyelse har som syfte att göra det lättare för konsumenter att jämföra olika produkter sinsemellan och uppmuntra till att göra mera miljövänliga och energisnåla val. Företag kommer även förhoppningsvis att uppmuntras att utveckla mer och mer energisnåla produkter. Som ett exempel kan det lyftas fram att kylskåpen var en av de första produkterna där energimärkningen togs i bruk för 25 år sedan och sen dess har kylskåpens energiförbrukning minskat med 60 % (6).
Kylskåpen var en av de första produkterna där energimärkningen togs i bruk för 25 år sedan
Den nya energimärkningen innebär att vi övergår till en enhetlig energimärkning. Istället för olika skalor för olika produktgrupper införs nu en gemensamma märkningar för all elektronik. Tidigare märkningar, som t.ex. skalan A-G med pilar från grönt till rött och märkningarna A+, A++, A+++, går nu till historien. Den nya elektronikmärkningen kommer att vara i stil med den tidigare skalan A-G, men kriterierna för skalan är betydligt strängare än hittills. Det innebär att det kan ta en tid innan vi har nya produkter som uppfyller kraven för den högsta energimärkningsgruppen A på marknaden. Denna energimärkning kommer i bruk för stora hushållsmaskiner som kylar, diskmaskiner, tvättmaskiner, TV:n och dylika. För övrig elektronik kommer märkningarna att förnyas innan år 2025.
EU:s ekodesignförordning vill alltså leda till att elektroniska apparater designas så att de håller längre, kan lättare repareras, programuppdateringar kan göras en längre tid och att produkterna är slutligen lättare att återvinna. Den nya energimärkningen däremot vill göra det lättare för konsumenter att göra miljömedvetna inköp. Men innan ni rusar till butikerna för att förundra er över de nya energimärkningarna, så använd era gamla apparater så länge som möjligt och reparera dem när de går sönder. Och sist men inte mints, för de gamla apparaterna ni har i skåpen som tagits ur bruk till återvinning!
4.3.2021
Johanna Lindholm
Praktikant vid Natur och Miljö med intresse för cirkulär ekonomi
Källor:
1: McMaster University. "Smartphones and data centers harm the environment, study shows." ScienceDaily,1 March 2018 www.sciencedaily.com/releases/2018/03/180301144215.htm
2: Kiertotalous vähähiilisyyden edistäjänä ja luonnon monimuotoisuuden turvaajana (valtioneuvosto.fi)
3: Kiertotalous vähähiilisyyden edistäjänä ja luonnon monimuotoisuuden turvaajana (valtioneuvosto.fi)
4: Yli 80 prosenttia kotitalouksista säilyttää kierrätyskelpoista elektroniikkajätettä | Tieto&trendit (stat.fi)
5: Kiertotalous vähähiilisyyden edistäjänä ja luonnon monimuotoisuuden turvaajana (valtioneuvosto.fi)
6: Energiavirasto, Energiamerkintä uudistuu, myös laitteiden korjattavuudelle ja käyttöiälle tulee uusia vaatimuksia - Energiavirasto
7: Energiavirasto, Energiamerkintä uudistuu, myös laitteiden korjattavuudelle ja käyttöiälle tulee uusia vaatimuksia - Energiavirasto
