vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Varskedand(1).jpg

Hellre kläder än solkräm

Har du studerat vattenytan på en välbesökt badstrand på eftermiddagen efter en lugn, varm dag? Flottlagren efter solkrämer breder ut sig så att det kan kännas obehagligt att hoppa i.

Men vad händer sedan med krämerna? Bryts de ner eller ackumuleras de i miljön? Och hur påverkar krämerna vår hälsa? Väger miljö-- aspekterna tyngre än risken för hudcancer?

Miljöpåverkan av UV-filter har studerats, men ännu inte tillräckligt. Det finns antingen kemiska eller fysikaliska filter. Fysikaliska filter reflekterar bort den ultravioletta strålningen från huden. Kemiska filter absorberar UV-strålningen och det sker en kemisk reaktion som gör strålningen ofarlig. 

 

Maria Linderoth som är ekotoxikolog vid Naturvårdsverket i Sverige berättar att man för två år sedan lät utföra en screeningundersökning av ytvattnet och sediment från en badsjö. I ytvattnet hittades mitt på dagen 13 olika UV-filter. Merparten från solkrämer och några från textilier. Forskarna upptäckte att det fortfarande fanns kvar en mindre mängd i sedimentet följande vår och att rester av UV-filter hade spritt sig någon kilometer från badplatsen. De fann tecken på att vissa UV-filter ackumuleras i sedimentet.  Särskilt koncentrationen av UV-filtret BP3 var hög.

– Precis samma kemikalier som används som UV-filter i solkrämer finns till exempel i målarfärger och i markiser, berättar Magnus Breitholtz vid Institutionen för till-ämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Den lilla skillnaden är att på målarfärgsburkarna klassificeras kemikalierna som miljöfarliga på grund av att de är giftiga för vattenlevande organismer. Det måste stå på förpackningen. Men inte på solkrämstuberna eller på andra kosmetiska produkter. Breitholtz team studerade 26 olika UV-filter som används i populära solkrämer. De upptäckte att 12 av dem klassades som miljöfarliga då de användes till exempel i husfärger, men inte då de användes i solkrämer.

– Eftersom solkrämer är undantagna den europeiska kemikalielagstiftningen behöver ingenting heller skrivas ut på förpackningen. Här finns brister i EU-lagstiftningen. Konsumenterna borde få information så att de har en möjlighet att välja, anser Breitholtz.

 

Eftersom företagen själva ska klassificera kemikalierna hittar man dessutom samma kemikalier med olika märkning i olika produkter. Enligt Breitholtz hinner Europeiska kemikaliemyndigheten bara göra stickprov på omkring 5 procent av registreringarna. 

– Mitt råd är: Använd solkräm med eftertanke, bara där du vet att du brukar bränna dig. Och undvik solspray eftersom största delen av sprayen hamnar någon annanstans än på huden och det är risk-abelt att andas in den, uppmanar Breitholtz.

– En konsument kan kanske lära sig ett ämne att undvika. Undvika solkräm som innehåller UV-filtret BP3.  Det finns tillräckligt forskning om det filtret som visar att det medför risker för miljön, tillägger Maria Linderoth.

 

Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 2/2016