Utlåtande om utkastet till statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare

Natur och Miljö har bekantat sig med utkastet till statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare. Vi har valt att fokusera på de förgröningen och tar här endast upp frågor som inte redan har avgjorts på lagnivå. Vi vill som vår åsikt framföra följande:

5§

Enligt utkastet till förordning skulle den maximala trädtätheten på permanenta gräsmarker vara endast 50 träd per hektar. Natur och Miljö anser att den maximala trädtätheten för permanenta gräsmarker bör höjas till 100 träd per hektar, vilket ännu vore tillåtet enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014. På detta sätt skulle bl.a. hagmarker omfattas av kriterierna. Hagmarker är rödlistade naturtyper med rik biologisk mångfald som kräver aktiv skötsel. Hagmarker har glest med träd men ändå ofta mer än 50 träd per hektar. Det vore viktigt att hagmarker kunde räknas som permanenta gräsmarker och därmed vara stödberättigande.

15§

Enligt utkastet till förordning kan man på ekologisk fokusareal odla sojabönor. Natur och Miljö anser att sojabönor skall strykas från listan över godkända grödor. Enligt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 artikel 45 ska de kvävefixerande grödor som odlas på ekologisk fokusareal bidra till målet att förbättra den biologiska mångfalden. Natur och Miljö anser att odlingen av sojabönor inte bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden.

Natur och Miljö understöder förslaget att exkludera lupinerna från listan över tillåtna arter.

Enligt kommissionens delegerade förordning kan medlemsstaterna fastställa ytterligare villkor för odlingen av kvävefixerande grödor på ekologisk fokusareal, särskilt vad gäller produktionsmetoder. Natur och Miljö anser att användningen av konstgödsel och bekämpningsmedel inte bör tillåtas på ekologisk fokusareal, eftersom målsättningen med ekologisk fokusareal är att skydda vatten och livsmiljöer.

Enligt Lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket (193/2013, § 23) kan trädesarealen räkas till ekologisk fokusareal. Natur och Miljö anser att man på förordningsnivå bör utesluta svartträda från denna definition, eftersom denna form av träda inte gynnar den biologiska mångfalden.

Den ursprungliga idén med förgröningen var att alla gårdar som erhåller jordbruksstöd skulle utföra miljöanpassningsåtgärder. Enligt utkastet till förordning skulle endast gårdarna i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland omfattas av kravet på ekologisk fokusareal. Natur och Miljö anser att detta är oacceptabelt. Mer än var femte rödlistad art i Finland lever i jordbrukslandskapets kulturmiljöer, även i andra delar av landet än de tre nämnda landskapen. Grönträda kan utgöra en ersättande livsmiljö för arter anpassade till kulturbiotoper. Bl.a. för fjärilar är grönträdor viktiga även på skogsrika områden.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar