Vad är CAP 27?

Under den gångna veckan fick jag delta i Jord- och skogsbruksministeriets (JSM) evenemang om utvecklingen av Finlands jordbrukspolitik och landsbydgens framtid. Det var ursprungligen menat som ett kick-off evenemang för att publicera den senaste CAP-planen som utarbetats av ministeriet med stöd av fyra arbetsgrupper med deltagare från flera olika intressentgrupper. Natur och Miljö är medlem i arbetsgruppen tillsammans med Finlands Naturskyddsförbund, Birdlife och WWF och jag har agerat som gemensam representant för miljöorganisationerna i arbetsgruppen.

Vad är CAP?

Målet med CAP (Common Agricultural Policy = program för gemensam jorbrukspolitik) är att utveckla jordbruksproduktionen i EU på ett balanserat sätt med hänsyn till miljön och djurens välbefinnande samt landsbygdsområdenas livskraft. I programmet definieras bl.a. vilka konkreta åtgärder som man kan få finansiellt stöd för, dvs. både de sedvanliga jordbruksstöden samt miljöersättningar. Miljöersättningar kan t.ex. utbetalas som ersättning åt bonden för att man gör en miljögärning på åkern eller på en del av den, istället för att odla på den.

Visste du att CAP berör oss alla? Enligt Jord- och skogsbruksministeriet utgjorde den gemensamma jordbrukspolitiken år 2017 ca 37 % av EU:s budget. Inga små pengar!

Vad gör miljöorganisationerna i en CAP-arbetsgrupp?

Genom att vara med i arbetsgruppen har organisationerna haft möjlighet att höra om de politiska CAP-diskussionerna som förs på EU nivå, men det viktiga har varit att vi har fått delta i själva CAP-planens utformning. Planen utgör grunden till CAP-programmet när den väl godkänns. Man har kunnat ställa frågor till sakkunniga samt lämna in skriftliga kommentarer. Som representant för de fyra ovan nämnda miljöorganisationerna har jag skött den uppgiften under år 2021. Jobbet har tidivis varit utmanande. Det är inga enkla grejer för enbart en person (+suppleant) att ta ansvar för. Men jag tycker att vi har aktivt stått upp för naturen i arbetsgruppen!

Vad tycker miljöorganisationerna om det nuvarande CAP-planeutkastet?

Jag deltog i ministeriets paneldiskussion som representant för en av flera CAP-arbetsgrupper. Evenemanget gick långt på finska idag, så jag delar nedan med mig de väsentligaste kommentarerna som jag lyfte fram under paneldiskussionen:

1. Har ni (du/ din organisation) kunnat påverka i utformandet av planen?
   Vi hoppas och önskar att miljöorganisationerna har kunnat påverka, men det finns fortfarande utvecklingsbehov i planen. Det finns utvecklingsbehov i arbetsmetoderna och genomskinligheten av processerna och materialen, så att påverkningsmöjligheterna skulle förbättras. Då man repesenterar flera organisationer samtidigt är det ytterst viktigt att kunna dela väsentlig information med varandra.
2. Vilka nya och bra saker skulle du lyfta upp i planen?
   Nytt och bra är att det pratas mera om klimatet i planen. Därtill finns det mera miljövillkor i villkorligheten (fi. ehdollisuus), dvs. i de åtgärder som alla stödmottagare måste förbinda sig till att följa.
3. Är planen tillräckligt långsiktig, erbjuder den en vision?
   Planen kunde vara mera modern och mera långsiktig. Investeringarna borde riktas mera till åtgärder som gynnar miljön. Planen kunde även innehålla miljöåtgärder, som ersätts på basen av resultaten istället för bara för själva åtgärden. Detta är kanske en utmaning för nuvarande system, men planen kunde innehålla pilotprojekt för att testa ut effekterna av detta.
4. Kommer klimat- och miljötemat tillräckligt fram i planen?
   Som tema kommer det bra fram, men själva åtgärderna behöver ännu utvecklas. Planen om stödsystemet borde styra (miljö)åtgärderna mera:

• Till sådana områden där åtgärderna ger bäst effekt, t.ex. ger en skyddszon bäst effekt på sluttande mark invid ett vattendrag än på jämn mark.
• Till att utföras konkret ute på åkern. Nu finns det i planen (miljö)åtgärder som enbart förutsätter att man har en viss apparat eller använder en entrepenör med sådan apparat, men det ingår inte i åtgärdsvillkoren att apparaten behöver utnyttjas. Då kan ”apparatåtgärden” lätt ge ett nollresultat ur miljösynpunkt. Miljöåtgärderna har effekt enbart om de utförs i praktiken, t.ex. på åkern.

Det är också värt att notera att det inom CAP-planen inte längre kommer att finnas begränsningar för hur mycket gödsel som får spridas ut på åkern. Dessa begränsningar har minskat riskerna och övergödningen av vattendragen. Gödselbegränsningarna kommer att flytta till annan nationell lagstiftning och det är ytterst viktigt att begränsningarna där hålls på minst samma nivå som den varit i CAP-programmet.

Ur klimatsynvinkel är det viktigt att sträva till att minska torvmarksåkrarna. I nuvarande plan finns det förslag på att nya sådana inte skulle vara berättigade något stöd, och det skulle vara ytterst viktigt att det förverkligas. Även för torvmarksåkrar som redan är i användning borde det finnas tillräckliga morötter för att ta dessa ur odlingsbruk och istället skogbelägga dem eller lyfta på grundvattennivån.

Bedömningen av (miljö)åtgärdernas effektivitet är nästan omöjlig att göra i nuvarande läge. Därför kan man inte just nu säga om åtgärderna är tillräckliga (ur miljö- och klimatsynpunkt) eller om finansiering har riktats tillräckligt till dessa (miljö)åtgärder.

CAP-planeutkastet lades inte ut på utlåtanderunda idag ännu, men du kan följa Natur och Miljös somekanaler, för att veta när det är dags att låta pennan börja ryka! Vi behöver alla äta, så det ligger i allas vårt intresse åt vilket håll vi vill att matproduktionen i Finland ska styras.

Vi behöver alla äta, så det ligger i allas vårt intresse åt vilket håll vi vill att matproduktionen i Finland ska styras.

17.6.2021
Henna Björkqvist
Ordförande för Natur och Miljö rf samt miljöskyddsorganisationernas gemensamma representant i CAP-arbetsgruppen tillsatt av Jord- och skogsbruksministeriet för beredning av jordbruksstöd 2021-2027

Taggar