Finland måste säga nej till gruvdrift till havs

I en tid då våra globala resurser krymper, avslutar nu EU förhandlingarna om en lagstiftning för att öka det europeiska oberoendet av tillgången till kritiska råmaterial.

Trots att gruvförespråkare hänvisar till EU:s gröna omställning som drivkraft för behovet av dessa material, är problemet att den kommande lagstiftningen banar väg för en helt ny verksamhet som skulle skapa allvarlig miljöförstöring – gruvdrift till havs. Denna nya destruktiva gruvdrift går ut på att sänka ner stora maskiner för att skövla mineraler såsom kobolt och mangan från orörda marina ekosystem. Samtidigt slits giftiga partiklar såsom tungmetaller upp från sedimenten, liksom även lagrad koldioxid. Vidare förväntas bullret från maskinerna färdas långa sträckor och rubba livet för marina djur.

European Academies Science Advisory Council har därför i ett uttalande från i våras avrått från att tillåta djuphavsgruvdrift tills miljöeffekterna är klart utredda. Med samma argument har forskning vid Helsingfors universitet varnat för gruvdrift i Östersjön.

Finland är ett av de totalt 21 länder som tagit aktiv ställning emot djuphavsgruvdrift på internationellt vatten vid Internationella havsbottenmyndighetens (ISA) senaste möte i somras. ISA är det FN-organ som har ansvar för regelverket kring användningen av de internationella djuphaven, men inom nationellt vatten är det regeringarna som bestämmer. Därför är det viktigt att se till att den kommande lagen om kritiska råmaterial tydligt tar avstånd från alla former av havsgruvdrift. Lyckligtvis är det EU-parlamentets ståndpunkt inför trilogerna att inte tillåta någon djuphavsgruvdrift.

Det borde också vara Finlands ståndpunkt. Finland har nu en unik möjlighet att följa andra EU-länder emot djuphavsgruvdrift i förhandlingarna. Eftersom Finland redan offentligt har meddelat sin åsikt till ISA borde det vara enkelt att göra detsamma inom EU.

I stället för att kasta oss ut i riskfylld havsbottenbrytning innan vi har full förståelse för dess miljöpåverkan, måste vi satsa på att utveckla hållbara alternativ. Idag återvinns exempelvis enbart 5 procent av komponenter i hemelektronik. Vi behöver göra mycket mer för att öka återvinningen av kritiska råmaterial, bland annat genom att förändra våra beteendemönster och investera i forskning och utveckling av nya teknologier för att minska vårt beroende av dessa material. Den cirkulära ekonomin medför stora möjligheter.

Vi får inte skapa nya problem när vi försöker lösa andra. Den gröna omställningen måste ske inom planetens gränser, och det innefattar havet. Vi vet att Finland kan ta en ledande roll i att skydda våra havsresurser i EU-förhandlingarna. Låt haven fortsätta att vara skattkammare av biologisk mångfald och en av våra bästa allierade mot klimatkrisen.

Simon Holmström, Sakkunning i djuphavsgruvdrift vid Seas At Risk
Vanessa Ryan, Havsexpert vid WWF Finland
Camilla Sederholm, Verksamhetsledare vid Natur och Miljö
Tapani Veistola, Verksamhetsledare vid Finlands naturskyddsförbund
Jehki Härkönen, Programdirektör for biodiversitet och demokrati vid Greenpeace
Laura Kaikkonen, Forskare vid Helsingfors universitet och National Institute of Water and Atmospheric Research (Nya Zeeland)

Taggar