vi_publicerar/utlatanden
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar spegling-17.jpg

Artiklar i Finlands Natur

Så beräknas belastningen

22.12.2014 kl. 12:40

Stoppa klimatorättvisan

05.12.2014 kl. 11:02

Klimatförändringen märks i Bhutan

05.12.2014 kl. 10:58

Dags att ro klimatavtalet iland

05.12.2014 kl. 10:54

Kommunala avlopp under lupp

05.12.2014 kl. 11:00

Utlåtande om utkastet till förvaltningsplan för Kymmene älvs-Finska vikens vattenförvaltningsområde fram till år 2015

02.03.2009 kl. 13:21
Till: Nylands miljöcentral, PB 36, 00521 Helsingfors

Natur och Miljö vill uttrycka sin tacksamhet över möjligheten att få ge ett utlåtande och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Den övergripande målsättningen för vattenvården i Finland och hela Europeiska unionen är att alla åar, älvar, kustvatten och grundvatten har minst god ekologiskt status före år 2015. De vatten som bedömts ha hög eller god ekologisk status får inte försämras. Denna målsättning borde gå som en röd tråd genom hela förvaltningsplanen. Tyvärr kommer inte denna målsättning att nås genom åtgärderna i denna förvaltningsplan. Natur och Miljö bedömer att beredningen av förvaltningsplanen har haft för snäva ramar gällande ekonomiska konsekvenser. Redan i dag har miljöförvaltningen bristande resurser för vattenvården. Tilläggsresurser behövs för bland annat ökad övervakning av de biologiska parametrar, men framför allt för genomförandet av förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammen. För att vattendragens tillstånd skall kunna förbättras måste attityden gentemot denna process förändras och resurser måste investeras. Gällande åtgärder, som skulle genomföras av andra aktörer, är förvaltningsplanen till sin karaktär för otydlig bland annat gällande resursbehov.

Förvaltningsplanen ger en god sammanfattning av nuläget i vattenområdet. Dock försvåras kommenteringen av förvaltningsplanen märkbart av att allt material som använts i arbetet inte finns tillgängligt. I förvaltningsplanen finns åtgärderna sammanfattade för delområden medan bakgrunden till denna sammanfattning, dvs. de vattendragsvisa åtgärderna, saknas. Dessa finns inte heller i sin helhet i åtgärdsprogrammen. Tabeller med denna information har dock behandlats på samarbetsgruppens möten. För att kunna ta ställning till om åtgärderna är de rätta och rätt dimensionerade är denna information nödvändig. Natur och Miljö föreslår att alla intressenter får tillgång till denna information omedelbart, så att den kan beaktas under remissrundan, som avslutas i april. Det är denna typ av information som kunde intressera och motivera gemene man att bekanta sig med planen och involvera sig i arbetet på lokal nivå. Medborgarnas medverkan i processen är en grundläggande sten både i direktivet och i den nationella lagstiftningen.

Natur och Miljö anser att åtgärdsprogrammen i sin helhet bör godkännas av statsrådet och rapporteras till EU. Hittills har förvaltningsplanerna och åtgärdsprogrammet beretts som skilda dokument, vilket märkbart försvårar en överblick. Natur och Miljö kräver att åtgärdsprogrammen skall översättas till svenska före remisstiden går ut.

Natur och Miljö fokuserar i sitt utlåtande främst på ytvattnen i Nyland.

Specifika kommentarer om kapitlen

Allmän beskrivning av vattenförvaltningsområdet (kapitel 3)
Den allmänna beskrivningen av vattenförvaltningsområdet ger en bra helhetsbild av naturförhållandena, markanvändningen och bebyggelse på området samt över vattendragen, sjöarna, kustvattnen och grundvattnen. Dessutom framställs framtidsscenarier över förändringar i omvärlden för de olika sektorerna.

Trots att ett allmängripande kapitel om klimatförändringens effekter finns inkluderat, har man valt att inte behandla klimatförändringen under denna planeringscykel, med argumenten att ”uppgifterna om klimatförändringen effekter fortfarande är bristfälliga, och på kort sikt är många andra vattenvårdsrelaterade faktorer betydligt viktigare med avseende på vattnens status”.

Natur och Miljö anser att vi redan i dagens läge har tillräcklig kunskap gällande klimatförändringens effekter, som t.ex. ökad urlakning av näringsämnen och större översvämningsrisker, för att dessa bör tas i beaktande redan i denna planeringscykel, åtminstone gällande jordbruket.

Natur och Miljö saknar också hänvisningar till vem som står för framtidsscenarierna och vad man grundar dessa scenarier på. Dessutom skulle det vara mer logiskt om man först beskrev dagsläget (kapitel 6, Verksamhet som försämrar vattnens status) och först därefter framtidsscenarierna.

Vatten som behandlas i planen (kapitel 4)

Granskningen omfattar nu endast åar och älvar med tillrinningsområde som är större än 200 km2, sjöar större än 5 km2 samt kustvatten. Mindre vattendrag har slagits samman till grupper på ett oöverskådligt sätt. Natur och Miljö håller med om att de större vattendragen bör prioriteras, men vill samtidigt påminna om att man omöjligtvis kan uppnå direktivets målsättning om man inte analyserar de mindre vattendragen i detalj.

Särskilda områden (kapitel 5)

Natur och Miljö anser, att definitionen av ”särskilda områden” borde utökas med ny information om sällsynta och hotade vattennaturtyper, som sammanställdes inom ramen för den nationella hotklassificeringen av naturtyper år 2008. Detta skulle stärka vattenförvaltningsplanernas status som helhetsplan.

Verksamhet som försämrar vattnens status (kapitel 6)

I förvaltningsplanen sjätte kapitel finns beskrivet olika sektorers (bosättning, industri och företagsverksamhet, jordbruk, skogsbruk och farliga och skadliga ämnen för vattenmiljön) belastning på vattnen, reglering och byggande i vattnen, vattenuttag och annan verksamhet som försämrar statusen.

Det är i högsta grad beklagligt att allt material som använts i beredningen inte finns tillgängligt för kommentering. Vattendragsvis information om t.ex. olika belastningskällor skulle göra kommenterande mer ändamålsenligt och framför allt motivera allmänheten att ta del av arbetet.

I kapitlet om belastning på vattnen uppmärksammas inte småskalig muddring och borttagande av vass i grunda havsområden. Dessa områden är viktiga som filter för näring som kommer från land ut i vattendragen. Natur och Miljö föreslår, att problematiken kring småskaliga muddringar presenteras under rubrik 6.1.1

Varken i kapitlet om farliga och skadliga ämnen för vattenmiljön eller i kapitlet om byggande i vatten nämns större hamn- och farledsmuddringar eller småskaliga muddringar. Muddringar leder till att både skadliga ämnen och närsalter frigörs till vattenmassan och att områden ändrar karaktär så att deras ekologiska funktions förändras eller förstörs.

I diagrammen i kapitel 6.5 nämns atmosfärisk deposition av näringsämnen. Nedfallets andel är så väsentlig (exempelvis 16 % av kväve) att denna problematik borde presenteras i ett eget avsnitt före sammandraget. Väsentliga sektorer, som borde behandlas är trafiken och energiproduktionen.

Ekonomisk analys av vattenanvändningen (kapitel 7)

Kapitlet om vattenanvändningen ekonomiska betydelse är fragmenterat, osammanhängande och snävt. Man fokuserar till stor grad på dricksvattenförsörjningen, trots att rubriken tyder på en vidare vinkling. Man konstaterar i början av kapitlet att ingen heltäckande bedömning görs. Detta förvränger dock bilden av vilka tjänster, t.ex. ekosystemtjänster (rekreation, översvämningsskydd, fiskerinäringen etc.), vi får av vatten och vilka kostnader som krävs då åtgärder utförs. Resurser bör sättas på att få fram en heltäckande utredning över den ekonomiska betydelsen.

I det sista stycket i kapitlet hänvisas till ett datasystem där vattenförekomstvisa åtgärder finns registrerade. Tillgång till detta material borde vara öppet för offentligheten, speciellt i samband med kommentering av planerna.

Övervakning av vattnen (kapitel 8)

Natur och Miljö håller med bedömningen att det nuvarande övervakningsporogrammet är helt otillräckligt. Det bör kompletteras.

Vattnens status (kapitel 9)

Vattenförvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet för Nyland visar tydligt att det finns stora luckor, speciellt i övervakningen av de biologiska parametrarna av våra vattendrag, som växtplankton, vattenväxtlighet, bottenfauna och fiskpopulationer. Mera resurser krävs för att man i framtiden skall kunna göra en tillförlitlig ekologisk klassificering av våra vattendrag.

Målen för vattnens status och förbättringsbehoven (kapitel 10)

Natur och Miljö stöder förslaget att inte sänka miljömålen. Enligt förslaget skulle dock i många fall tidsfristen skjutas fram med 6 eller 12 år. Natur och Miljö bedömer att dessa förslag är bristfälligt motiverade.

Vattenvårdsåtgärder (kapitel 11)

I förvaltningsplanen behandlas dels åtgärder enligt nuvarande praxis, det vill säga åtgärder som redan vidtagits eller skall vidtas fram till 2015 enligt redan fattande beslut. Om inte dessa är tillräckliga har man planerat tilläggsåtgärder. Tilläggsåtgärderna innebär till stor del att åtgärder enligt nuvarande praxis effektiviseras, men de kan också omfatta helt nya åtgärder.

Det är viktigt att beskriva kopplingen mellan tillämpning av annan lagstiftning och uppfyllandet av vattenförvaltningslagens allmänna miljömål. Natur och Miljö efterlyser en skarpare analys av vilka hinder som nuvarande lagstiftningen och andra styrmedel skapar för uppnåendet av god ekologisk status. Exempel på detta är jordbrukets miljöstöd.

Sektorvisa åtgärder

I åtgärdsförslagen saknas konkretiseringar i form av vem eller vilka myndigheter som ansvarar för att åtgärderna genomförs. Inte heller tidtabeller och finansieringskällor nämns. Åtgärder finns inte heller för alla problem som listas tidigare i planen.

Samhällen

Natur och Miljö stöder varmt förslagen att förbättra avloppsledningar och reningsverk. Dock är förbundet oroat över att man inte fäster mera vikt vid frågan om utnyttjande av slam. Natur och Miljö efterlyser ett betydligt kraftigare kretsloppstänkande. En förutsättning för detta är att förebygga utsläpp av miljöfarliga ämnen till avloppen.

Natur och Miljö saknar också åtgärder som bidrar till förbättring i valet av recipientområde för reningsverkens utsläpp. Man bör göra noggranna analyser på om vattendraget är lämpat att ta emot den extra belastningen och skall väljas med hänsyn till vattendragets status och ömtålighet.

Man har heller inte i tillräcklig grad tagit i beaktande den ökade belastningen på befintliga reningsverk i och med att en större del av avloppsvatten från glesbygden, som i dagens läge inte är kopplat till kommunal rening, kommer att ledas till reningsverken. Redan i dagens läge förekommer driftstörningar, vilka ökar då avloppsvattenmängderna ökar om inte reningsverken är rätt dimensionerade och funktionella.

Glesbebyggelse

Natur och Miljö anser att man i förvaltningsplanen inte i tillräcklig grad beaktat de problem som uppkommit vid implementeringen av förordningen om avloppsvattenrening på glesbygden. Det förkommer stora brister i planeringen, där bland annat reningsanläggningarna är ofta fel dimensionerade och olämpliga för fastigheten och användningen, vilket leder till nedsatt reningseffekt. Dessutom sköts de inte enligt instruktionerna. Natur och Miljö vill även här peka på behovet av helhetssyn på näringsämnenas kretslopp. I dagens läge fokuserar reningen av avloppsvatten endast på att avlägsna kväve och fosfor från avloppsvattnet, men föga uppmärksamhet fästs vid möjligheterna att återföra näringen till produktiv mark. Urinseparerande och komposterande toaletter är reella alternativ också för året om bostäder och stödmekanismer bör riktas till denna typ av lösningar.

Industri och företagsverksamhet

Under rubriken ”Industri och företagsverksamhet” finns följande sektorer: industri, förorenade jordområden, marktäkt, fiskodling, torvutvinning.

I kapitlet om marktäkt saknas behandlingen av sten- sand- och grustäkter från havsområden. Täkt från känsliga områden med hög biodiversitet eller stor betydelse för fiskreproduktion bör inte tillåtas. Vid planering i samband med sand- och grustäkter ur havet, muddring, dumpning av jordmassor, hamnanläggningar och vindkraftsbyggen bör man beakta programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (VELMU). Helhetsplanering av användningen av havsområden är av stor betydelse.

I vattenområden med sämre än god ekologisk status bör endast fiskodling i landbaserade bassänger med effektiv avloppsvattenrening tillåtas.

Jordbruk

Natur och Miljö anser, att övergödningen fortsättningsvis är det största enskilda problemet i våra vattendrag. Jordbruket är utan tvekan den största källan till närsalter, varför effektiva utsläppsminskande åtgärder behövs inom denna sektor. Dock saknas tillräckligt effektiva styrmedel, som skulle garantera att redan nuvarande lösningar för att minska utsläppen skulle tillämpas i stor skala.

I förvaltningsplanen har flera viktiga åtgärder identifierats för jordbrukets del, som bland annat behovet att utveckla miljöstödet mot skräddarsydda lösningar för de mest belastande områdena, mer incitament och/eller slopande av frivillighet, gårdsvisa näringsbalansberäkningar, optimera gödsling och förbättrade villkor för arrendering av åkrar. Natur och Miljö efterlyser i förvaltningsplanen tydligare ställningstaganden gällande tidtabell för dessa nödvändiga reformer. Dessutom saknas helt flera viktiga åtgärder, som att ta ur bruk de mest belastande, sluttande, erosionskänsliga åkrar eller omvandlas till s.k. vattenskydds- eller biodiversitetsåkrar. Nya styrmedel, som handel med näringsutsläpp (jfr handel med koldioxidutsläpp) och naturvärdeshandel bör också inkluderas.

Natur och Miljö anser att det är skäl att redan i detta skede ta i beaktande klimatförändringen konsekvenser på jordbruket, som troligen kommer att medföra större avrinning på hösten och vintrarna, längre torrperioder med ökat behov av bevattning samt mera skadeorganismer som leder till större behov av bekämpningsmedel.

Skogsbruk

Gödsling och dikning av skogsbruksmark ger upphov till urlakning av näringsämnen. Inom skogsbruket förväntas gödslingen öka, vilket kommer att få negativa effekter för vattendragen. Förvaltningsplanen borde därför ge tydliga riktlinjer för hur skogsbrukets belastning skall minskas.

Trafik

Åtgärder för att minska trafikens övergödande effekter saknas. Eftersom den atmosfäriska depositionen är märkbar bör även åtgärder och förslag för trafikpolitiken för att minska den inkluderas.

Muddringar av farleder och båttrafikens propellerströmmar påverkar sedimenten. I regelverken för sjötrafiken (båtar, vattenskotrar etc.) är det skäl att införa hastighetsbegränsningar i smala sund och grunda vatten för att förhindra att organismer skadas på grund av propellerströmning som sätter fart på näringsämnen ur bottensedimenten, men också för att begränsa bullerskadorna. Antalet tömningsstationer för båtar med septiktank bör utökas. Strängare (rättsliga) åtgärder när fartyg och båtar släpper ut obehandlat toalettvatten bör införas.

Vattenuttag

Främst uttag av grundvatten behandlas i förvaltningsplanen, medan inte lika stor uppmärksamhet fästs vid ytvattentag. Mindre vattendrag kan helt torka ut om de används för intensivt till bevattning. Det kan finnas flera tagare av bevattningsvatten i ett och samma vattendrag (t.ex. odlingsmarker, golfbanor etc.) och den sammanlagda påverkan bör tas noga i beaktande vid tillståndgivningen. Åtgärder som bör föreslås är bland annat att återanvända vatten samt utnyttja dagvatten och våtmarker som magasinerar vatten.

Reglering och byggande i vattnen

Bild 6.2.1 på sid 57 visar tydligt i hur stor grad fiskvandringen är begränsad på grund av dammar, främst för energiproduktionen. Natur och Miljö anser att man inte behöver invänta en nationell utredning, utan att förvaltningsplanen skulle fastslå, att alla vandringshinder bör åtgärdas inom programperioden. Minst 5-10 % av flödet bör reserveras för vandringslederna.

Natur och Miljö välkomnar förslaget till fastställande av gemensamma linjer för större områden gällande småskaliga muddringar, men önskar att de kunde lyftas fram ytterligare. Bedömningen av miljöeffekterna utgår i dag ifrån kvantiteten muddermassor. En muddring i en instängd havsvik har dock större negativa effekter på vattenekosystemet än motsvarande muddring vid en öppen fjärd. Därför kunde muddringsverksamheten effektivt styras med hjälp av helhetsplanering, där man definierar högrisk- och lågriskområden ur miljöskyddssynvinkel utgående från systematiska kart- och fältundersökningar med beaktande av bl.a. fladasuccessionen samt risken för förorenade sediment.

Anvisningar gällande behandling av muddermassor bör inkluderas i förvaltningsplanen. Muddermassor får inte dumpas i havet och tillräckligt högt upp på land för att näring från dem inte skall kunna läcka ut i havet. Hänsyn bör även tas till muddermassans kvalitet, t.ex. näringsämnen och eventuella föroreningar.

Förslag till utvecklande av andra styrmedel

Natur och Miljö välkomnar att åtgärder rörande markplaneringen inkluderas i förvaltningsplanen. Markplaneringen spelar en central roll för vattenskyddet i det tätt befolkade Nyland. Man borde dock presentera tydligare och mer bindande styrmedel för markplaneringens del. Dessutom borde markplaneringen även gälla vattenområdena.

Tomter utan tillgång till öppet vatten, bl.a. områden långt inne i en grund vassbevuxen havsvik eller invid en flada, bör inte behandlas som ”strandtomter” trots att efterfrågan på strandtomter är stor. Ifall denna typ av tomter säljs som strandtomer leder det till ett ständigt ökande behov av ingrepp i mark- och strandmiljön och förutsätter i många fall muddring i känsliga kustmiljöer. Speciellt värdefulla naturområden borde inventeras och märkas ut i landskaps- och strandgeneralplaner.

Fiskenäringen

Effekterna av fisket på vattenekosystemen nämns inte överhuvudtaget i planen. Fisk nämns enbart i samband med fiskodlingar och fiskvandring. Förändringar av fisksamhällena kan ha stor betydelse för resten av ekosystemet genom så kallade trofiska kaskader (t.ex. mindre rovfiskbestånd ger mera djurplanktonätande fisk som ger mindre djurplankton vilket i sin tur ger mera växtplankton). Fisket och en reglering av det bör därför ingå i en helhetssyn på vattenmiljön.

Åtgärdskombinationer samt bedömning av deras konsekvenser och kostnader
En stor brist i förvaltningsplanen är att heltäckande kostnadskalkyler för olika åtgärder inte finns tillgängliga. Endast en grov uppskattning av sektorvisa årskostnader finns i förvaltningsplaner och lite mer detaljer i åtgärdsprogrammet. Man har heller inte klart och tydligt angett varför vissa åtgärder lämnats bort.
I tabell 11.3.2 räknas jordbrukets miljöstöd i sin helhet som en vattenskyddande åtgärd. Natur och Miljö ifrågasätter detta, eftersom miljöstödet i sin nuvarande form har karaktären av inkomststöd.

Uppnående av mål

Natur och Miljö efterlyser argumenten bakom bedömningen att vissa vattendrag inte kommer att uppnå god ekologisk status fram till 2015, utan där man valt att skjuta fram tidtabellen. De övergripande motiveringarna på sid 139 ger inte tillfredsställande svar på har man resonerat för de olika vattendragen. Därför är kommentering av denna bedömning omöjlig att göra.

Samråd med medborgarna och deras möjligheter att påverka (kapitel 13)

Medborgarnas medverkan i hela vattenförvaltningsprocessen betonas kraftigt redan i direktivet. Processen har under hela sin gång lidit av att den varit väldigt komplex och byråkratisk. Förslaget till förvaltningsplan ger sakkunniga en bra helhetsbild av området, men Natur och Miljö bedömer att den är svår att överblicka för allmänheten.

Det att vattendragsvis information, t.ex. i form av åtgärder, saknas, medför att materialet har blivit mindre intressant ur ett lokalt perspektiv. Basen för klassificeringen finns att hitta i miljöförvaltningens öppna databas Oiva, men specialkunskap krävs för att komma åt den.

Ännu krävs marknadsföring och konkretisering av förvaltningsplanen för att allmänheten i större utsträckning skall engagera sig. Natur och Miljö har uppmuntrat sina lokalföreningar att ta del av planen och arrangerar egna diskussionstillfällen för dem.

Ordlista

Bland annat följande ord saknas från ordlistan:

BAT
Hydromorfologi
Intern belastning
Kraftigt modifierade vattenförekomster
Morfologi
Naturlig urlakning


Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman, verksamhetsledare