vi_publicerar/utlatanden
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/frostfjaril_host.jpg

Artiklar i Finlands Natur

Så beräknas belastningen

22.12.2014 kl. 12:40

Stoppa klimatorättvisan

05.12.2014 kl. 11:02

Klimatförändringen märks i Bhutan

05.12.2014 kl. 10:58

Dags att ro klimatavtalet iland

05.12.2014 kl. 10:54

Kommunala avlopp under lupp

05.12.2014 kl. 11:00

Kommentarer till villkoren för förgröningen av jordbrukets direkstöd 2014-2020

16.09.2013 kl. 15:55
till jord- och skogsbruksministeriet

Villkoren för förgröningen av jordbrukets direktstöd är av stor betydelse för hur jordbruksstöden som helhet kommer att påverka miljöns tillstånd i Finland under åren 2014-2020. Enligt jord- och skogsbruksministeriets utkast (17.6.2013) kommer finansieringen av jordbrukets miljöersättningar 2014-2020 att minska med ungefär en femtedel (nästan 500 miljoner euro) jämfört med nuvarande nivå. För att nivån på jordbrukets miljöskydd inte ska försämras är det av största vikt att förgröningsåtgärderna ger verklig miljönytta. De finländska miljöorganisationerna är inte representerade i beredningsgruppen för EU:s direktstöd, som jord- och skogsbruksministeriet tillsatt. Natur och Miljö vill därför skriftligen som sin åsikt framföra följande:

Finland bör inte ta i bruk undantaget som befriar gårdar på skogsrika områden från kravet på ekologisk fokusareal. Undantaget skulle gälla cirka två tredjedelar av åkermarken i Finland. Den ursprungliga idén med förgröningen var att alla gårdar skulle utföra miljöanpassningsåtgärder. Alla gårdar kommer att erhålla förgröningsstödet. Grönträdor är viktiga på skogsrika områden bl.a. för fjärilar [1]. Odlingen av fånggrödor och grödor som binder kväve ger miljönytta också på skogsrika områden.

Finland bör inte ta i bruk systemet med ekvivalens, eftersom miljönyttan skulle bli liten. Enligt modell A i jord- och skogsbruksministeriets promemoria kunde kravet på ekologisk fokusareal uppfyllas genom en bred palett av miljöersättningens åtgärder (naturvårdsåkrar, skyddszoner, fånggrödor, gröngödslingsvall m.m.). Detta skulle medföra att gårdarna inte behöver göra någonting annorlunda än för närvarande. Under de senaste åren har den sammanlagda arealen av åkrar i träda och naturvårdsåkrar utgjort nästan 10 procent av den totala jordbruksarealen[2], vilket är dubbelt så mycket som kravet på ekologisk fokusareal.

För att förgröningsåtgärderna skulle ge verklig miljönytta, bör endast vissa effektiva åtgärder ingå i definitionen av ekologisk fokusareal:

  • grönträda
  • fånggrödor
  • landskapselement
  • kvävebindande grödor

Modell B i jord- och skogsbruksministeriets promemoria är problematisk. Enligt modellen skulle de växtkoder som ingår i kravet på ekologisk fokusareal inte ge berättigande till miljöersättning. Därmed skulle det inte vara lönsamt att odla t.ex. fånggrödor på gårdar som är befriade från kravet på ekologisk fokusareal. Miljöersättning borde betalas för grödorna ifråga för den del av arealen som överstiger kravet på ekologisk fokusareal.

Enligt villkoren ska medlemsländerna bestämma vilka permanenta gräsmarker som inte under några omständigheter får plogas och tas i annat bruk. Finland bör bestämma att alla permanenta gräsmarker, som ingår i Natura 2000, hör till denna grupp. Det är fråga om en förhållandevis liten areal. Finland bör dessutom identifiera de miljömässigt värdefulla permanenta gräsmarkerna som ligger utanför Natura 2000 -nätverket, inklusive permanenta gräsmarker på marker med mycket organiskt material. Finland bör bestämma att även dessa ska bevaras.

I promemorian nämns kravet på 3 m breda skyddsremsor vid vattendrag. Detta krav bör lämpligen ingå i tvärvillkoren.Stödnivån på förgröningsstödet bör

bestämmas regionvis enligt vilka åtgärder som krävs på olika områden.

 

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf.

Bernt Nordman,
verksamhetsledare

 

Källhänvisningar:


1) Öckinger E, Bergman K-O, Franzén M, Kadlec T, Krauss J, et al. (2012) The landscape matrix modifies the effect of habitat fragmentation in grassland butterflies. Landscape Ecol 27: 121–131. doi: 10.1007/s10980-011-9686-z.

2) Matilda Lantbruksstatistik:
http://www.maataloustilastot.fi/sv/utnyttjad-jordbruksareal