vi_publicerar/pressmeddelanden
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar skogsstjärna.jpg

Miljöorganisationerna kräver av partierna nya tag inom miljöpolitiken

17.01.2011 kl. 15:36
Finland skall bli ett kolneutralt samhälle före år 2050. Vårt land skall även vara föregångare när det gäller att skapa en ekonomisk modell som respekterar miljöns bärkraft. För att stoppa utarmningen av naturens mångfald krävs kraftfulla tag i form av skydd och återställande av kärr, myrar och skogar. Det här kräver de sju största finländska natur- och miljöorganisationerna, som idag presenterade sina valteser för partierna.

”Under 2000-talets första årtionde minskade biodiversiteten i Finland och i världen. Det internationella samarbetet för att stoppa klimatförändringen räddades med nöd och näppe, men klimatet är fortfarande hotat. Riksdagsledamöterna som väljs i april måste fatta viktiga och även svåra beslut för att bryta den negativa utvecklingen för miljön – både i Finland och inom EU”, anser BirdLife, Finlands naturskyddsförbund, Greenpeace, Jordens vänner, Luonto-Liitto, Natur och Miljö och WWF.

Miljöorganisationerna har komprimerat sina förslag gällande nästa regeringsprogram till fem teser som berör klimatförändringen, naturens mångfald, övergång till en måttfull ekonomi, skydd av Östersjön och andra vattendrag, samt en starkare roll för miljöförvaltningen.

En nationellt bindande klimatlag måste stiftas
Miljöorganisationernas mål är att Finland före mitten av detta sekel minskar utsläppen av växthusgaser till nästan noll. Dessutom gäller det att finna lösningar för att åter binda den extra koldioxiden som finns i atmosfären till jordmånen och ekosystemen. Genom att stifta en bindande klimatlag, som fastställer hur mycket utsläppen skall minska årligen, kan Finland förbinda sig till dessa målsättningar. Utbyggnaden av kärnkraft, planerna på uranutvinning och förbränning av torv läggs bör läggas på is.

Vi måste sluta slösa med naturresurserna
En medelfinländares ekologiska fotspår är tolfte störst i världen. Konsumtionen i vårt land skadar miljön och förorsakar en förlust av ursprunglig natur också i andra delar av världen. Enligt miljöorganisationerna skall Finland bli landet som visar vägen för andra när det gäller att utveckla alternativa ekonomiska modeller och välfärdsmätare för ett samhälle som respekterar sina ekologiska ramar. Ohållbart skogsbruk, där alla hyggesrester tar ut ur skogen för produktion av bioenergi och vilkas näring ersätts med konstgödsel, bör inte tillåtas. Den inhemska produktionen av biomassa på åkermark och i skogar bör uppfylla trovärdiga och internationella hållbarhetskriterier. Finland borde driva på ibruktagande av dylika hållbarhetskriterier inom EU.

Skogar, kärr och myrar måste skyddas bättre
Nätverket av skyddade områden bör utvidgas, främst genom satsningar på skydd av skogar och myrmarker i södra Finland. För att utvidga och sköta nätverket av naturskyddsområden, samt för att skydda hotade arter och naturtyper behövs tilläggsfinansiering om minst 100 miljoner euro per år. Skogslagen bör förnyas så att den stöder mångsidigt utnyttjande av skogarna, skapar tydligare förutsättningar för kalavverkningsfritt skogsbruk och ger ett bättre skydd för olika sällsynta livsmiljöer. Ett system för uppföljning av de finländska ekosystemens ekonomiska värde och ekosystemtjänsternas tillstånd skall tas i bruk. Skyddet av stora rovdjur bör förbättras, liksom även systemen för att förebygga rovdjursskador och utbetala ekonomiska ersättningar. Myndigheterna bör agera kraftfullt och beslutsamt mot tjuvjakt.

Grundläggande reform av jordbrukets miljöstöd
Regeringen bör förbinda sig vid målsättningen att Östersjön och andra vattendrag återfår sitt klara och giftfria vatten, samt bibehåller sin biologiska mångfald och produktionsförmåga. Det här förutsätter, att miljöstödssystemet reformeras med utgångspunkt i att stöda produktion av allmänna nyttigheter, förbättra vattenskyddet samt att bevara den biologiska mångfalden. Det ekologiska jordbrukets andel av produktionen ökas genom att höja miljöstödet för detta. Miljöstödets krav ändras så att breda skyddszoner och fungerande våtmarker inrättas intill vattendrag. Därtill bör stödsystemet byggas upp så att man inom jordbruket i högre grad behåller markens växttäcke vintertid, samt använder sig av lätta markberedningsmetoder, direktsådd, samt träda.

Miljöministeriets verksamhetsområde bör utvidgas
Ur miljöskyddets synvinkel har reformen av region- och miljöförvaltningen varit ett totalt misslyckande. Ministeriestrukturen bör förnyas så att ansvaret för energi- och klimatfrågor som idag sköts av arbets- och näringsministeriet samt trafikfrågor som i dag hör till trafik- och kommunikationsministeriets ansvarsområde flyttas till miljöministeriet. Miljöministeriet bör återfå ledarrollen för den regionala miljöförvaltningen som i sin tur måste tilldelas mera resurser.

Mera information:

BirdLife Finland, skydds- och forskningschef Teemu Lehtiniemi, tfn 040 0749 786
Greenpeace, informationschef Juha Aromaa, tfn 050 369 6202
Luonto-Liitto, generalsekreterare Leo Stranius, tfn 040 754 7371
Jordens vänner, klimatkampanjansvarig Laura Meller, tfn 044-537 7193
Natur och Miljö, verksamhetsledare Bernt Nordman, tfn 045 270 0313
Finlands naturskyddsförbund, miljövårdschef Jouni Nissinen, tfn 040 828 1881
WWF Finland, generalsekreterare Liisa Rohweder, tfn 040 840 7461

--------------------------------------------------------------------------------
Miljöorganisationernas förslag till nästa regeringsprogram

Birdlife Finland, Greenpeace, Luonto-Liitto, Jordens vänner, Natur och Miljö, Finlands naturskyddsförbund och WWF Finland

Publicerade den 18.1.2011
Översättning till svenska av Natur och Miljö

Ett välmående Finland som tar sitt miljöansvar

1. Kolneutralt Finland

Ett mål för hela mänskligheten är att begränsa klimatuppvärmningen till högst två grader Celsius jämfört med förindustriell tid. Enligt klimatvetenskapen förutsätter detta att industriländer som Finland minskar sina utsläpp med minst 40 procent till år 2020 och med minst 95 procent till år 2050. Finlands målsättning bör vara att utvecklas till ett kolneutralt samhälle utan nämnvärda utsläpp före mitten av detta sekel. Följande steg blir ett kolnegativt samhälle, där man utvecklar kapaciteten att binda den extra mängd koldioxid som finns i atmosfären tillbaka till jordmånen och ekosystemen. Ett sätt att förbinda sig vid dessa målsättningar är att man i Finland stiftar en klimatlag med bindande årliga utsläppsgränser för verksamhet inom landets gränser. Med en nationell klimatlag skulle Finland ge ett positivt bidrag till de avgörande förhandlingarna om ett internationellt klimatavtal.

Textförslag till regeringsprogrammet:

•Finland har som målsättning att bli världens första kolneutrala samhälle.

•En vision om smart energi för finländska förhållanden utformas.

•Regeringen säkerställer att nedskärningar av koldioxidutsläppen från källor inom landet görs kontrollerat och systematiskt, så att målsättningen gällande nedskärningar om totalt 40 procent till år 2020 och 95 procent till år 2050 jämfört med nivåerna år 1990 verkligen uppnås.

•En nationellt bindande klimatlag stiftas. I lagen definieras hur mycket utsläppen skall minska årligen och den innehåller ett kolbudgetsystem med bindande och sektorvisa utsläppsbegränsningar. Lagen bör även gälla sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandel. Ett nytt och oberoende expertorgan grundas med uppgift att delta i beredningen av kolbudgeten och planeringen av åtgärder som minskar utsläppen samt att övervaka att målen uppfylls.

•Energieffektiviteten förbättras med minst 20 procent fram till år 2020 i enlighet med EU:s målsättningar.

•Utbyggnaden av kärnkraft, planerna på uranutvinning och förbränning av torv läggs på is inom ramen för en exit-strategi.

•Statliga stöd till jord- och skogsbruk riktas till åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser och ökar kolsänkornas tillväxt.

•Trängselavgifter tas i bruk i huvudstadsregionen år 2012.

2. Naturens mångfald tryggas

Till följd av människans inverkan försvinner arter i dag i en takt som är tusen gånger snabbare än under naturliga förhållanden. Hotbilden för arter och naturtyper i Finland är synnerligen alarmerande. Ett fungerande nätverk av skyddsområden som sköts med tillräckliga resurser utgör tillsammans med hänsynsfull markanvändning grunden för att bevara naturens mångfald. Nätverket av skyddade områden bör utvidgas genom satsningar på skydd av framför allt skogar och myrmarker i södra Finland. En viktig utgångspunkt för behovet av att utvidga naturskyddet är att ekosystemtjänsterna skall bevaras. Naturvärden, som försvunnit från de nuvarande skyddsområdena bör återställas genom bland annat skötsel av våtmarker och restaurering av kärr och myrar. Därtill bör de stora rovdjurens utsatta situation få större uppmärksamhet. Det mest hotade rovdjuret är vargen, vars stam har försvagats på grund av bl.a. tjuvjakt och för höga jaktkvoter.

Textförslag till regeringsprogrammet:

•För att utvidga och sköta nätverket av naturskyddsområden samt för att skydda hotade arter och naturtyper beviljas tilläggsfinansiering om mist 100 miljoner euro per år.

•Miljöskyddslagen förnyas så, att man i tillståndsprövningen även beaktar verksamhetens effekter på naturens mångfald.

•Skogslagen förnyas så att den stöder mångsidigt utnyttjande av skogarna, skapar tydligare förutsättningar för kalavverkningsfritt skogsbruk och ger ett bättre skydd för flera sällsynta livsmiljöer.

•En betydande ökning av mängden bundet kol lyfts fram som ett centralt mål för skogsbruket i Finland.

•Åtgärder för att bevara myrmarkernas kolreserver, arter och naturtyper sammanställs till ett åtgärdsprogram. Programmet bör förhindra att myrmarker i odikat och naturliknande tillstånd förstörs samt säkerställa, att kärr och myrar på skogsbruksmark återställs i stor skala.

•Ett system för uppföljning av de finländska ekosystemens ekonomiska värde och ekosystemtjänsternas tillstånd (jfr TEEB ) tas i bruk.

•Skyddet av stora rovdjur förbättras och systemen för att förebygga av rovdjursskador, samt för att utbetala ekonomiska ersättningar utvecklas. Myndigheterna bör agera kraftfullt och beslutsamt mot tjuvjakt.

3. Hållbart bruk av naturresurser och måttfull ekonomi

Redan den 21.8.2010 hade världens befolkning konsumerat den mängd förnyelsebara naturresurser, som jorden skapade under hela året. Under resten av året levde vi över våra tillgångar. Naturens biologiska mångfald har minskat med 30 procent från år 1970. En medelfinländares ekologiska fotspår är tolfte störst i världen. Finländarnas konsumtion förorsakar indirekt betydande miljöförstöring och förlust av ursprunglig natur i andra delar av världen. Utarmningen av naturresurserna hotar även den rådande ekonomisk-politiska modellen som fokuserar på ekonomisk tillväxt. Finland bör visa vägen för utveckling av en ekonomisk modell som respekterar de ekologiska ramarna för samhället.

Textförslag till regeringsprogrammet:

•Den inhemska produktionen av biomassa på åkermark och i skogar bör uppfylla trovärdiga och objektivt verifierade internationella, etiska kriterier. Finland stöder framtagandet av hållbarhetskriterier för biomassaproduktion inom EU.

•Som ett komplement till bruttonationalprodukten tas en alternativ välståndsmätare (t.ex. GPI) i bruk i pilotform vid uppföljning och utvärdering av regeringens politik.

•Finland deltar aktivt i EU:s utvecklingsprojekt Beyond GDP och engagerar medborgarsamhället i processen.

•Ett nytt nationalekonomiskt scenario utformas utgående från målsättningen att konsumtionen av naturresurser bör sjunka till en hållbar nivå.

•Tydliga gränser för naturresurskonsumtion och utsläpp definieras. Tyngdpunkten i beskattningen flyttas ytterligare från arbete till naturresurskonsumtion och miljöskadliga aktiviteter.

•En utredning av statliga subventioner för att identifiera vilka som åstadkommer miljöproblem antingen inom landet eller indirekt i andra länder görs, varefter ett program för avveckling av dylika stöd utarbetas.

4. En stark miljöförvaltning

Miljöministeriet bör leda den regionala miljöförvaltningen. Ministeriestrukturen bör förnyas så att ansvaret för energi- och klimatfrågor som idag handhas av arbets- och näringsministeriet samt trafikfrågor som i dag hör till trafik- och kommunikationsministeriets ansvarsområde flyttas till miljöministeriet. En förvaltningsreform behövs framför allt för att miljö- och klimatutmaningarna kräver mera koordinerade åtgärder. Miljö- och naturskydd bör beaktas i allt beslutsfattande. Den nya lagstiftningen om regional förvaltning förutsätter att NTM-centralerna skall främja miljömedvetenheten. Även landskapsförbund skall enligt lagmotiveringar sköta koordinering av regionala planer för miljömedvetenhet och miljöfostran.

Textförslag till regeringsprogrammet:

•Den regionala miljöförvaltningen tilldelas mera resurser och ansvaret för ledningen överflyttas till miljöministeriet.

•Energiavdelningen inom arbets- och näringsministeriet, delar av jord- och skogsbruksministeriet samt delar av trafik- och kommunikationsministeriet överflyttas till miljöministeriet. Miljöministeriet ges en starkare roll inom beredningen av miljöskatter.

•Inom varje NTM-central utses personer som ansvarar för miljöfostran.

5. Rent jordbruk och klart vatten i Östersjön

Alla hav inom EU:s område skall ha uppnått god ekologisk status före år 2020. För sjöar, åar och grundvatten går den nationella tidsfristen ut redan år 2015. Vår målsättning bör vara att Östersjön återfår sitt klara och giftfria vatten samt bibehåller sin biologiska mångfald och produktionsförmåga. Också inlandsvattendragen bör bli rena och friska. Den ekologiska klassificeringen av vattendragen i Finland visar att särskilt Östersjöns kustvatten och åarna längs kusten mår dåligt. Hälften av åarna och mer än hälften av kustvattnens totala yta når enligt klassificeringen inte upp till en god ekologisk status. En växande megatrend är att konsumenter fäster allt större vikt vid etiska val. Detta kan även den finländska livsmedelskedjan dra nytta av genom att ta i bruk trovärdiga och externt granskade etiska standarder, som än kända bland europeiska konsumenter.

Textförslag till regeringsprogrammet:

•Miljöstödssystemet förnyas med utgångspunkt i att stöda produktion av allmänna nyttigheter, förbättra vattenskyddet samt att bevara den biologiska mångfalden. Stödet riktas till de effektivaste åtgärderna och områden med de högsta utsläppsnivåerna.

•Miljöstödets krav ändras så att breda skyddszoner och våtmarker inrättas intill vattendrag och så att man i högre grad inom jordbruket behåller markens växttäcke vintertid, samt använder sig av lätta markberedningsmetoder, direktsådd samt träda.

•Det ekologiska jordbrukets andel av produktionen ökas genom att höja miljöstödet för detta.

•Inom den finländska livsmedelskejdan tar man i bruk ett standardiserat hållbarhetssystem, som bygger på existerande och trovärdiga standarder för råvaruproduktion. Regeringen stöder finländska föregångare inom etisk produktion.
--------------------------------------------------------------------------------