vi_publicerar/pressmeddelanden
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Lingonier.jpg

Miljöorganisationerna kräver tydlig miljönytta av de nya jordbruksstöden

21.06.2011 kl. 16:39
De finländska miljöorganisationerna har publicerat sin syn på hur stödsystemen för jordbruket bör se ut efter år 2013. Målet är att stöden riktas till ingrepp som gynnar miljön.

Miljöorganisationerna kräver att stöden och åtgärderna effektivt riktas till de områden som orsakar de största miljöproblemen. Till exempel erosionskänsliga områden och våta åkrar som drabbas av återkommande översvämningar skall genast tas med i systemet för stöd och åtgärder. Röjning av kärr till torvåkrar bör förbjudas, eftersom det leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Finland har förbundit sig att stoppa utarmningen av naturens mångfald före år 2020. Jordbruksstöden bör därför riktas till områden med speciella naturvärden, hotade naturtyper och arter, samt till Natura 2000-områden.

EU:s jordbrukspolitik förbrukar idag en tredjedel av EU:s budget, i form av stöd. Samtidigt förorsakar jordbrukspolitiken betydande miljöproblem; klimatförändringen accelererar, naturens mångfald utarmas och dessutom försämras både jordmånen och vattendragens tillstånd.

- Till exempel det att gårdarna med djurhållning har koncentrerats lokalt och att storleken på gårdarna har vuxit, har lett till större punktbelastningar för vattendragen, säger vattenskyddsexpert Hannele Ahponen vid Finlands naturskyddsförbund.

Stöden bör riktas till allmännyttiga miljötjänster, till exempel till att bevara jordbruksmiljöns mångfald och till vård av naturområden som lagrar kol, samt vård av våtmarker som fungerar som buffertar vid översvämningar. Naturenlig odling (Luomu) producerar fler av dessa tjänster än konventionellt jordbruk. Naturenlig odling minskar också belastningen på miljön genom minskad användning av bekämpningsmedel och effektivt utnyttjad dynga. Mer stöd bör riktas till naturenlig odling.

Utan det jordbruksstödsystem som redan finns skulle de negativa effekterna av jordbruket vara ännu större. Därför bör miljöstöd finansieras och utvecklingsprogrammet för landsbygden bevaras och effekten av dem förstärkas.

För jordbrukets del har även goda åtgärder skrivits in i det nya regeringsprogrammet. Finland skall utvecklas till ett modelland för näringsämneskretslopp och miljöstöd skall allt effektivare riktas till vatten- och biodiversitetsskydd. Miljöorganisationerna kommer att följa med hur dessa goda målsättningar uppnås också då jordbrukspolitiken reformeras.

Europeiska kommissionen utarbetar för tillfället en lagproposition för jordbrukspolitiken efter år 2013. I Finland har Jord- och skogsbruksministeriet tillsatt arbetsgrupper som skall utveckla ett nationellt program.

Läs miljöorganisationernas ställningstagande till jordbrukspolitiken på:
http://www.sll.fi/tiedotus/tiedotteet/liitto/2011/jarjestoCAPpasveska

Mer information:

Teemu Lehtiniemi, BirdLife Finland, teemu.lehtiniemi@birdlife.fi, tfn: 0400 749 786
Lari Karreinen, Luonto-Liitto, lari.karreinen@luontoliitto.fi, tfn: 0400 4876 42
Lena Avellan, Natur och Miljö, lena.avellan@naturochmiljo.fi, tfn: 045 2700 314
Hannele Ahponen, Finlands naturskyddsförbund, hannele.ahponen@sll.fi, tfn: 050 5323 219
Elina Erkkilä, WWF Finland, elina.erkkila@wwf.fi, tfn: 050 522 4540