−För att alla fastighetsägare skulle ta förordningen på allvar borde kommunerna nu ge tydliga signaler, att man kommer att börja övervaka den fastighetsvisa avloppsreningen genom vattenprover när övergångsperioden är slut, säger miljövårdschef Lotta Nummelin, som har sammanställt rapporten.
Omkring hälften av de fastigheter som har åtgärdat sin avloppsrening har valt ett så kallat minireningsverk. Natur och Miljö är orolig över att de inte underhålls, vilket snabbt leder till sänkt reningseffekt, d.v.s. att näringen rinner ut i vattendragen och förorsakar övergödning.−Den som vill ha ett genuint underhållsfritt system borde be att få köpa avloppsreningstjänster och inte enbart en apparat, rekommenderar Lotta Nummelin. Företagen inom avloppsbranschen borde ta större ansvar för att utsläppen hålls under förordningens gränsvärden.
Natur och Miljö förespråkar komposterande och urinseparerande toaletter. Tre fjärdedelar av fosforbelastningen från hushåll finns i toalettavfallet. Om man låter bli att blanda näringen med vatten och spola ner den i avloppet blir det väldigt mycket lättare att uppfylla förordningens krav. Kretsloppstänkandet borde även styra användningen av slam från olika reningsverk. Jordbrukare, som använder kompost och slam som näring på sina åkrar, kunde i framtiden få ersättningar via miljöstödet, föreslår Natur och Miljö.
Rapporten Slam i systemet bygger på sakkunnigutlåtanden och fallstudier från Svenskfinland. Den beskriver problem och lösningar för förverkligande av avloppsreningsförordningen, som statsrådet godkände år 2003.
Mera information: