vi_publicerar/debattartiklar
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar Stellaria.jpg
 

Skogscertifiering: Enighet om ny FSC-standard

01.02.2011 kl. 13:35
En bra kompromiss, som ingendera parten är nöjd med. Så karaktäriserade Keijo Savola förslaget till ny FSC-standard, som den 8 oktober godkändes av Finlands FSC-arbetsgrupp. Finlands natur nr 5/2010
Den nya standarden kommer inom kort att skickas vidare till internationella FSC organisationen för ackreditering. I bästa fall kan de första skogarna certifieras enligt den nya FSC-standarden våren 2011.

Ersätter inte skyddsprogram
Keijo Savola från Birdlife Finland har fungerat som en av de finländska miljöorganisationernas huvudförhandlare under de senaste årens intensiva diskussioner med representanter för skogsindustrin och Forststyrelsen. Han bedömer, att ibruktagande av den nya FSC-standarden skulle förbättra naturhänsynen i det finländska ekonomiskogsbruket. Savola framhåller dock att FSC inte ersätter egentliga skogsskyddsprogram, såsom det nu pågående Metso-programmet för frivilliga skyddsavtal.
FSC (Forest Stewardship Council) är ett starkt internationellt varumärke. Det är frågan om ett klassiskt miljömärke, vars idé är att hjälpa konsumenter att välja mer etiska alternativ. FSC-logon finns på produkter från skogar, såsom trämöbler och papper. FSC har blivit mest känt för kontrollen av tropiskt skogsbruk, men olika delar av det nordliga barrskogsbältet (taigan) har också blivit certifierade. FSC har gemensamma globala principer och kriterier, men dessa konkretiseras genom nationella indikatorer, som utgör grunden för oberoende granskning av FSC-certifierade skogar.

Strängare miljökrav än PEFC
Hittills har de finländska ekonomiskogarna certifierats enligt PEFC-systemet och dess finländska standard FFCS. Den nya FSC-standarden har betydligt strängare miljökrav än FFCS. FSC förutsätter att minst fem procent av den certifierade skogs­arealen hålls helt utanför avverkningar, dikningar och andra skogsbruksåtgärder. Standarden tillåter inte avverkningar i strandskogar, i moskogar och lundar med mycket död ved eller i skogar på torvmark som inte påverkats av dikningar. Standarden förutsätter också att skogsägaren dokumenterar förekomst av hotade arter och andra naturvärden i skogsbruksplaner.
Den nu godkända standarden är inte på alla punkter så bra som miljöorganisationerna hade önskat. En svår fråga var uttag av energived. Kraven gällande stubbrytning följer nu i stort sett Tapios rekommendationer, som miljöorganisationerna har kritiserat. FSC-standarden öppnar inte heller skogsbrukets planeringssystem för insyn och påverkan i den grad miljö­organisationerna hade hoppats på.
Den finländska FSC-standarden är mer detaljerad än motsvarande standard i Sverige. Natur och Miljö hoppas att man på detta sätt kan undvika de problem, som har lett till skarp kritik mot FSC inom den svenska miljörörelsen.
Keijo Savola tror att i första hand stora skogsägare kommer att FSC-certifiera sina skogar. Ett alternativ för mindre skogsägare är att gå med i gruppcertifiering, som erbjuds av många olika företag som erbjuder skogbrukstjänster.

Samarbetsorgan för miljöorganisationer och skogsindustri
Medlemmar i den nationella FSC-föreningens miljökammare är förutom Natur och Miljö även Finlands naturskyddsförabund, Luonto-Liitto, Birdlife Finland, WWF Finland och Greenpeace. I den ekonomiska kammaren finns bl.a. StoraEnso, UPM-Kymmene, Metsäliitto, Skogsindustrin rf och Forststyrelsen. Däremot har privata skogsägarorganisationer och MTK än så länge inte anslutit sig.

Text: Bernt Nordman