vi_publicerar/debattartiklar
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Kuusamoruska2.jpg
 

Vi vill att Östersjön ska bli renare

22.06.2010 kl. 12:29
Om en förändring i Östersjöns eutrofieringsstatus skall ske, måste de diffusa utsläppen till vattendragen åtgärdas. Mikael Jern (Hbl 8.6.) tar i sin kolumn upp mellanrapporten om effekterna av miljöstödet till jordbrukare (MYTVAS 2), och konstaterar att vissa positiva resultat redan syns. Det bör understrykas att läget är långt ifrån tillfredsställande i miljöhänseende.
Enligt rapporten är åkrarna så gödslade att ingen ytterligare fosforgödsling krävs på 20 år. Det nuvarande miljöstödet inkluderar i praktiken alla jordbrukare och är inte kostnadseffektivt när åtgärderna är miljömässigt otillräckliga och inte kan riktas till de känsligaste områdena. I framtiden bör miljöstödet belöna dem som vidtar åtgärder med en tydlig effekt på vattenkvalitén.
Avloppsvattnet från glesbyggden är den näst största utsläppskällan för fosfor efter jordbruket. Miljöminister Paula Lehtomäki (Hbl 10.6.) föreslår ytterligare dispens för att åtgärda vattenreningen men Natur och Miljö håller inte med om att övergångsperioden på 10 år är för kort. Avfallsvattnet måste renas och situationen blir inte bättre av att vänta och se. Lehtomäki lovade en miljon euro för planeringsrådgivning, men den summan är för liten. Hushållen riskerar att falla offer för aggressiv marknadsföring av dyra och oändamålsenliga vattenreningsprodukter. Statssubventionerad rådgivning skall inkludera saklig information om moderna komposterande toaletter och andra sätt att minska behovet av att rena vatten som först blandats med näringsämnen.
Miljöstödet till jordbrukare skall omförhandlas under de närmaste åren och glesbygdens hushåll bör ha åtgärdat vattenreningen år 2014 (förutom vissa undantags hushåll). Finland har genom egen lagstiftning stipulerat att kustvattnens ekologiska status skall vara god år 2015, alltså har vi ingen tid att förlora. Eutrofieringsstatuset förändras billigast och effektivast genom att begränsa utsläppen. Gällande punktbelastning har vi redan kommit en god bit på väg. Nu kräver den diffusa belastningen kraftåtgärder.
Varken växter eller djur kan leva utan fosfor och därför ter sig slöseriet med fosfor som rinner ut i vattendragen absurt. Fosforfyndigheterna som bryts industriellt har uppskattats sina inom 50-100 år. Därför måste vi bli bättre på att återföra näringsämnen i kretslopp genom att effektivare utnyttja gödseln från djurgårdar och slam från vattenreningen. När vi diskuterar diffusa utsläpp skall vi hela tiden hålla ögonen på det konkreta målet; ett friskt och vackert hav!
Lena Avellan