vi_publicerar
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Var humla.jpg

Utlåtande om utkastet till förordning om jakt på gråsäl, östersjövikare, utter och europeisk bäver under jaktåret 2016–2017

21.07.2016 kl. 10:12
till jord- och skogsbruksministeriet
Dnr 1109/01.03/2016

Natur och Miljö uttrycker sin tacksamhet över möjligheten att ge ett utlåtande om förslaget och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Natur och Miljö välkomnar att remisstiden i år är en hel månad, vilket ger intressenter tillräckligt med tid att reagera, trots att tidpunkten sammanfaller med den traditionella semesterperioden.

Natur och Miljö anser att det nuvarande systemet, där ministeriet genom förordning definierar den största tillåtna bytesmängden för olika områden, fungerar tillfredsställande. Vi vill dock påminna om att särskilt gråsälarna rör sig praktiskt taget inom hela Östersjöns område och att förvaltningen av den gemenamma gråsälsstammen i Östersjön borde hanteras på en internationell nivå. Natur och Miljö anser att koordineringen av de högst tillåtna bytesmängderna i respektive land inte är tillräcklig. I pro memorian nämns inte omfattningen på säljakt i Sverige. Om jakten skulle förverkligas enligt de nuvarande högsta tillåtna antalen i varje land kunde populationen inom några år bli allvarligt hotad.

Enligt förslaget skulle man i förordningarna inte inkludera de sälar som jagas med skadeförebyggande motiveringar (undantagslov enligt § 41). Även om jakt med undantagslov under de senaste åren varit sällsynt anser Natur och Miljö att det är skäl att inkludera dessa i de totala antalen som fastställs i förordningen. Sålunda skulle individer som fälls med undantagslov minska den högsta tillåtna bytesmängden inom ramen för licensjakten.

Förordningarna som fastställer den största tillåtna bytesmängden bygger på information från LUKE om populationernas storlek. Natur och Miljö vill betona vikten av att utveckla metodiken och att inte skära i resurserna för den här typen av uppföljning.

Högsta tillåtna antal

Gråsäl

Gråsälstammen i Östersjön är i dag så stark att jakt i begränsad omfattning inte utgör ett hot mot den. Antalet gråsälar som har dokumenterats i de årliga flygkarteringarna i hela Östersjön har stadigt växt under en längre tid. Det är dock skäl att notera att antalet sälar på finländskt område inte har ökat väsentligt under de senaste tio åren, vilket även framgår ur promemorian (sid 3). Antalet dokumenterade sälar är drygt 10 000, vilket utgör en tredjedel av hela östersjöpopulationen. Största delen av de ”finländska” sälarna påträffas under karteringarna på Åland.

Den föreslagna totala jaktkvoten om 1500 individer i hela Finland (inklusive Åland) motsvarar över 10 % av de sälar som observeras i Finland, vilket kan anses vara högt. Natur och Miljö anser, att den föreslagna kvoten om 1050 individer i Finland är synnerligen hög, t.ex. i förhållande till Sverige (knappt 500 individer) där antalet sälar under karteringstiden är betydligt större.

Enligt förslaget skulle den regionala fördelningen ändras så att kvoten för Finska viken skulle öka med 50 individer. Natur och Miljö motsätter sig inte denna ändring, eftersom den inte på ett betydande sätt inverkar på populationens livskraft.

Under de senaste åren har antalet rapporterade dödade gråsälar i Finland varit betydligt lägre än de högst tillåtna antalen. I promemorian (sid 1) används detta som ett direkt argument mot att sänka den högsta tillåtna jaktkvoten. Natur och Miljö finner denna argumentation högst märklig och efterlyser bättre motiveringar i beredningstexten. Det vore betydligt mera logiskt att sänka jaktkvoten så att den låg betydligt närmare de förverkligade nivåerna. Natur och Miljö anser att 400 individer kunde vara en realistisk nivå.

Bakgrundsdokumentet innehåller relevant information från LUKE gällande viltstammarnas storlek. Däremot får de uppskattade ekonomiska förlusterna för fiskodlingar och yrkesfiske oproportionerligt mycket utrymme. Siffrorna har ingen direkt koppling till avsnittets rubrik (4. Esityksen vaikutukset).

Östersjövikare

Enligt förslaget skulle det högsta tillåtna antalet östersjövikare som får fällas vara 200 individer, vilket är en ökning med 100 % jämfört med föregående år. Jakten skulle fortsättningsvis vara tillåten endast i Bottenhavet–Kvarken.

Förslaget motiveras med att man under senaste år har utnyttjat hela den tillåtna jaktkvoten på 100 individer och att man i de senaste flygräkningarna observerat betydligt flera vikare än tidigare i Bottniska viken. Det är skäl att påminna om att karteringsmetodiken bygger på sampel, vilket medför osäkerhet gällande populationens verkliga storlek. Positivt är att fertiliteten hos honorna ser ut att ha förbättrats under de senaste åren.

Östersjövikaren är klassad som sårbar (VU) och klimatförändringen som försämrar förutsättningarna för förökningen utgör ett allvarligt hot på längre sikt. Natur och Miljö bedömer ändå att vikarstammen i Bottenhavet-Kvarken är så stark att en begränsad jakt kan tillåtas. Den rekommenderade minimipopulationen på 10 000 individer (HELCOM:s sälarbetsgrupp) överskrids. De övriga populationerna i Finland är dock fortsättningsvis så svaga att jakt inte bör tillåtas.

Natur och Miljö anser att det föreslagna antalet är för högt. I Sverige har man gett tillstånd att jaga 100 individer. Den största tillåtna bytesmängden i Finland borde vara 150 individer. Från detta antal borde man dra av individer som dödas i direkt skadeförebyggande syfte.

Utter

Enligt förslaget skulle det högsta tillåtna antalet uttrar som får fällas hållas kvar på nuvarande nivå, d.v.s. 55 individer. Detta är flera gånger mera än antalet uttrar som har fällts i medeltal under de senaste åren. Utterstammen är historiskt sett fortfarande mycket svag och målsättningen bör vara att stammen skulle stärkas. Uttern är fortfarande klassad som nära hotad (NT) i rödlistan och hör till de strikt skyddade arterna i bilaga IV till habitatdirektivet.

Natur och Miljö anser att uttern endast i sällsynta fall kan orsaka betydande ekonomisk skada och att det således endast finns ett synnerligen begränsat behov av jakt. Natur och Miljö anser att den största tillåtna bytesmängden bör sänkas till 20 individer, vilket redan det överstiger antalet dödade individer (13 st) under jaktåret 2015–2016.

Europeisk bäver

Enligt förslaget skulle det högsta tillåtna antalet bävrar som får fällas vara 275, vilket är samma som föregående jaktår. Området där jakt skulle vara tillåten utvidgas till vissa kommuner i landskapen Österbotten (Kristinestad) och södra Österbotten.

Den centrala motiveringen till bäverjakten är målet att förebygga skador. Natur och Miljö anser att motiveringarna i promemorian är synnerligen bristfälliga. Med skador avses uppenbarligen det faktum att områden läggs under vatten på grund av bäverdammar. Natur och Miljö vill påpeka att detta är ett helt naturligt inslag i den finländska naturen och att näringsidkare därför bör ha en viss tolerans för detta fenomen. Bäverdammar ökar den biologiska mångfalden i exempelvis skogliga naturtyper.

 

Högaktningsfullt,

 

Natur och Miljö rf