vi_publicerar
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar spegling-17.jpg

Utlåtande om utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och av vissa lagar som har samba

18.08.2014 kl. 14:29
Jord- och skogsbruksministeriet
MMM050:00/2013

Natur och Miljö har bekantat sig med utkastet till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket, lagen om nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen och av vissa lagar som har samband med den. I det här skedet kommenterar vi endast paragraferna 6a och 23 i förslaget om ändrande av lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbruket. Vi vill som vår åsikt framföra följande:

6a §

Medlemsländerna ska bestämma vilka miljömässigt känsliga permanenta gräsmarker som inte under några omständigheter får ställas om eller plöjas. Det är bra och viktigt att alla permanenta gräsmarker som ingår i nätverket Natura 2000 föreslås höra till denna grupp. Det är ändå fråga om inte mer än cirka 3000 hektar. Natur och Miljö påminner om att det även utanför Natura finns permanenta gräsmarker med stor betydelse för den biologiska mångfalden. Markberedning är särskilt problematisk på permanenta gräsmarker på jordar med mycket organiskt material. Utsläppen av växthusgaser från jordar med mycket organiskt material som plöjs eller bearbetas är stora (1). Växthusgasutsläppen från dessa jordar är mycket mindre om de är täckta av permanent gräsmark (2).

23 §

Enligt kommissionens ursprungliga förslag är syftet med områden med ekologiskt fokus att skydda vatten och livsmiljöer. För att förgröningsåtgärderna skall ge verklig miljönytta, bör man nu nationellt definiera arealer med ekologiskt fokus så att man sporrar till nya åtgärder. Enligt utkastet till lag betraktar man som areal med ekologiskt fokus trädesarealer, arealer med kvävefixerande grödor och arealer med skottskog med kort omloppstid, samt vissa landskapselement. Arealer med skottskog med kort omloppstid borde inte betraktas som områden med ekologiskt fokus. Deras inverkan på vatten och den biologiska mångfalden i jordbruksmiljön kan vara negativ (3). De här arealerna får inte ersätta trädesarealer, eftersom trädesarealer har en positivare inverkan på den biologiska mångfalden (4). Enligt lagförslagets motiveringstext skulle som trädesareal godkännas grönträda, stubbträda och i undantagsfall svartträda. Svartträda bör inte ens i undantagsfall uppfylla kravet, eftersom risken för näringsläckage från svartträda till vattendrag är särskilt stor. Användning av gödselmedel och bekämpningsmedel bör inte godkännas på de arealer som betraktas som områden med ekologiskt fokus.

Den ursprungliga idén med förgröningen var att alla gårdar som erhåller jordbruksstöd skulle utföra miljöanpassningsåtgärder. Enligt utkastet till lag kommer Finland ta i bruk ett undantag som befriar gårdar på skogsrika områden från kravet på att ha områden med ekologiskt fokus. Därigenom skulle endast gårdarna i landskapen Nyland, Egentliga Finland och Åland omfattas av kravet, trots att gårdar i hela landet skulle erhålla förgröningsstödet. Natur och Miljö anser att undantaget är oacceptabelt. Mer än var femte rödlistad art i Finland lever i jordbrukslandskapets kulturmiljöer, även i andra delar av landet än de tre nämnda landskapen. Grönträda kan utgöra en ersättande livsmiljö för arter anpassade till kulturbiotoper. Bl.a. för fjärilar är grönträdor viktiga även på skogsrika områden (5).

Det är bra att Finland inte tar i bruk systemet med ekvivalens, eftersom miljönyttan skulle bli liten.

Övrigt

Närmare bestämmelser om bl.a. förgröningsstödet kommer att utfärdas i Statsrådets förordning. Eftersom de här sakerna är väsentliga för miljön önskar Natur och Miljö få möjligheten att bli hörd då Statsrådets förordning utarbetas.

 

Högaktningsfullt,

 

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

 

Referenser

1) Regina, K. m.fl. 2014. Maatalouden kasvihuonekaasupäästöt ja niiden vähentäminen. MTT Raportti 127. MTT Jokioinen.

2) Ollikainen, M. m.fl. 2014. Ympäristöllisesti ja sosiaalisesti kestävä ilmastopolitiikka maataloudessa. Suomen ilmastopaneeli. Raportti 1/2014.

3) Landbauforschung. vTI Agriculture andForestry Research. Vol. 59 No. 3 09.2009. Johann Heinrich von Thünen Institute (vTI).

4) Rowe, R. m.fl. 2010. Potential benefits of commercial willow Short Rotation Coppice (SRC) for farm-scale plant and invertebrate communities in the agri-environment. Biomass and Bioenergy (2010). Tillgänglig på webben: https://www.sussex.ac.uk/webteam/gateway/file.php?name=rowe-et-al-2010-biomass-and-bioen.pdf&site=411

5) Öckinger E, Bergman K-O, Franzén M, Kadlec T, Krauss J, et al. (2012) The landscape matrix modifies the effect of habitat fragmentation in grassland butterflies. Landscape Ecol 27: 121–131. doi: 10.1007/s10980-011-9686-z.