vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon/under_den_glittrande_ytan
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Vatten_och_fiske/Sommar storspigg.jpg

 

Experter berättar om undervattensnaturen

Bekanta dig med videon som Nannut-projektet gjort. I videon har Under den Glittrande Ytans undervattens videon använts.

Dyk ner under den glittrande ytan

Sommarturnén 2011 ”Under den glittrande ytan” visade kanske mer konkret än någonsin tidigare hur mångformig undervattensnaturen är i Svenskfinland. Under tio evenemang från Hangö i söder till Jakobstad i norr fick ortsbor och sommargäster ta del av färska undervattensfilmer.

Läs bloggen från sommarturnén.

 

Arbetsuppgifter till Under den Glittrande Ytan videon på Vetamix

1. Vem bor var och varför?

Förklara varför näckrosor inte kan växa på samma ställe som blåstång.
Vad är plankton? Kan växtplankton ”simma”, alltså röra på sig aktivt i vattnet?

2. Kräftdjuret i alla dess former

Jämför benen hos en tångräka och en havstulpan. Är de lika många? Hur ser de ut?
Rita en skiss på en pungräka och ett fiskyngel. Hur ser man skillnaden mellan dem?

3. Vem filtrerar havsvattnet och gräver gångar i sanden?

Hitta stället där du ser sandmusslan dra in sin sifon (minut:sekund).

Sök upp en schematisk bild av en nedgrävd mussla som sträcker upp sifonerna till sedimentytan t.ex. på internet. Rita pilar som visar hur musslan använder sina sifoner olika för att suga in och spruta ut vatten.

4. Fiskar med och utan fjäll och fenor

Jämför huvudet på en tångsnälla med huvudet på en sjöhäst.
Jämför olika fiskars fjäll, t.ex. abborre och lax. Rita dem eller limma dem på ett papper.

Gör en faktaruta om fiskarna
tångsnälla (Sygnathus typhle)
mindre havsnål (Nerophis ophidion)
storspiggen (Gasterosteus aculeatus)
hornsimpa (Myoxocephalus quadricornis)
flundra (Platichthyus flesus)
tejstefisk (Pholis gunellus)
tånglake (Zooarces viviparus)
gers (Gymnocephalus cernuus)

5. Undervattensängar med kransalger och undervattensväxter

Rita in de områden där ålgräsängar kan förekomma på en karta av Finland. Minns att ålgräset trivs saltigt vatten.
Ålgräs växer vanligen på 2-6 meters djup. Hitta någonting i din omgivning som är 2 meter högt och någonting annat som är 6 meter högt.
Rita en bild av en kransalg och av ålgräs. Visa på skillnader och likheter i deras struktur.

6. Algbälten, agar och annat om alger

Samla tillsammans i klass olika livsmedel med E-koderna för agar (E 406) och karragen (E 407) på varudeklarationen.
Rita en undervattensklippa med algbälten från vattenytan och neråt. Färglägg algbältet enligt färgen på de alger som dominerar på det djupet. Skriv in algernas namn i de algbälten de växer i.
blåstång (Fucus vesiculosus)
ullsläke (Ceramium tenuicorne)
snärjtång (Chorda filum)
fjäderslick (Polysiphonia nigrescens)
molnslick (Ectocarpus siliculosus)
blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides)
gaffeltång (Furcellaria lumbricalis)
grönslick (Cladophora glomerata)
trådslick (Pilayella littoralis)

7. Syrefria döda bottnar luktar ruttet ägg

Förklara hur en död havsbotten uppstår. Börja med att räkna upp orsakerna som ligger på land och gå sedan vidare till vad som händer på havsbottnen.

Ta reda på hur en död havsbotten luktar. (TIPS: luktbomber luktar ruttet ägg, rekommenderas starkt att detta görs utomhus!)

8. Blåstång och trådalger: ballonger och fluff

Rita en blåstångsruska och några djur som bor i den
Vilka andra problem än att täcka in blåstången ställer trådalgerna till med när vattnet blir övergött?

9. Förorenat havsvatten i rött, blått, grönt och brunt

Ta reda på olika saker du kan göra för att havsvattnet skall bli klart. (TIPS: material finns bland annat på Natur och Miljös hemsida)

(diskussion i gymnasiet) Varför prioriteras vård av luften högre än vård av vattendragen? Hur påverkas människor av vilka problem de kan se jämfört med problem som inte syns med blotta ögat?

10. Brackvatten – Östersjöns unika blandsaft

Färglägg en karta av Östersjön så att färgen blir mörkare ju högre salthalten i vattnet är.
Rita eller skriv en lista på djur och växter i Östersjön som antingen trivs i sött vatten eller i salt vatten.
Experiment:
Fyll ett vattenglas med varmt vatten och ett likadant glas med riktigt kallt vatten. Färga vattnet i glasen med olika färgs karamellfärg.
Täck glaset med kallt vatten med ett tjockt papper. Håll i pappret och vänd glaset upp och ner så att det ligger på glaset med varmt vatten. Dra sakta bort pappret – vad händer?
Gör om, men täck istället glaset med varmt vatten med papper – vad händer då?
(Förklaring; kallt vatten är tyngre än varmt vatten, därför kan den varma vätskan med lägre täthet flyta ovanpå den kalla vätskan).