vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon/overgodning
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Vatten_och_fiske/Sommar sarv.jpg
 

Döda bottnar luktar ruttet ägg

Övergödning är det största miljöproblemet i Östersjön eftersom det leder till så många andra problem i ekosystemen. Övergödning kan beskrivas som en obalans i halten näringsämnen i havet. Näringsämnena fosfor (P) och kväve (N) är byggstenar i allas DNA, de är inga miljögifter. Halterna av dessa närsalter har blivit för stor i Östersjöns kalla brackvatten. De viktigaste källorna till gödande kväve- och fosforutsläpp är jordbruket, avlopp från samhällen, egnahemshus och industrin, fiskodling, skogsbruket samt avgaser från förbränningsprocesser (t.ex. trafik, el- och värmeproduktion). I takt med att reningen av punktutsläpp har blivit effektivare, har den diffusa belastningens andel av näringsutsläppen ökat.

De höga halterna av näringsämnen leder till att algerna växer snabbt och så rikligt att de bildar stora mängder dött organiskt material som inte kan brytas ner utan att syret på bottnen tar slut. De omtalade döda bottnarna i centrala Östersjön täcker en yta större än Danmark och hör till de största man känner till globalt. Ingen vet hur stor andelen döda bottnar är i skärgården, men det är känt att sänkor mellan öarna ofta är syrefria. När de döda algerna bryts ner använder bakterierna syre i sin cellandning. En annan grupp bakterier som använder svavel tar över när allt syre har använts. De bildar vita hinnor på bottnet och använder svavel och sulfat som energikälla och producerar svavelväte. Svavelväte (H2S) är en giftig förening och luktar ruttet ägg. Bottendjuren dör och även för människan kan ämnet vara skadligt.

Friska havsbottnar som täcks av mjuka sediment binder stora mängder näringsämnen. De avlägsnar alltså näringsämnen ur havsvattnet och minskar graden av övergödning. Men när syret vid bottnen tar slut börjar sedimentet i stället frige näringsämnen, speciellt fosfor. En död botten bidrar alltså till övergödningen medan en frisk botten minskar övergödningen.

Små vikar kan påverkas kraftigt av relativt små näringsämnesutsläpp. Det är därför viktigt att de som bor nära vatten tänker på att inte kissa i vattnet, använda fosfatfria tvättmedel, inte skyffla ut vattenlöslig gödsel på gräsmattor nära stranden och se till att komposterat toalettavfall placeras så att näringsämnen inte kan läcka ut.

Östersjön består av flera bassänger av olika storlek och typ. De olika bassängerna påverkas dels av samma och dels av olika övergödningskällor. Egentliga Östersjön och Finska viken påverkas av utsläpp från Neva och från städer och jordbruksområden i Polen.

Skärgårdshavet påverkas däremot främst av utsläpp från jordbruket i sydvästra Finland. Bottniska viken påverkas av utsläpp från Finland och Sverige - också utsläpp från skogsbruket. För kvävets del har dessutom de luftburna utsläppen en stor inverkan. De kan härstamma nästan var som helst ifrån i världen. Det är viktigt att komma ihåg att övergödningen av de kustnära vattnen och mindre vattenområden, så som vikar och sund, påverkas mest akut av utsläpp från de närliggande stränderna.