vad_vi_gor/vatten_och_fiske/ostersjon
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Vatten_och_fiske/vagor_host.jpg

 

Natur och Miljö dyker i Östersjön

Vattentema i Finlands Natur

Ensidig och halvfärdig handlingsplan för skarv

02.10.2017 kl. 09:47

Kommunala avlopp under lupp

05.12.2014 kl. 11:00

Vattenbristen drabbar de fattigaste

12.09.2013 kl. 22:07

Bristfällig mudderövervakning

31.05.2012 kl. 17:55

Östersjöns ljusröda guld

10.04.2012 kl. 16:06

Natur och Miljö har antagit Helsingfors och Åbo stads Östersjöutmaning

Vi lovar att köpa ekologiska varor som mötestraktering och fortsätter upplysningsarbetet kring miljöfrågorna som är viktiga för Östersjön.

Vattenbristen drabbar de fattigaste

12.09.2013 kl. 22:07
Tänk dig att inte kunna tvätta händerna, dricka när du är törstig eller använda en vanlig toalett. Vattenbristen är en tickande bomb i allt större delar av världen. Finlands Natur nr 3/2013.

Under monsunen fylls grusvägarna på landsbygden i Nepal med vatten och används för att tvätta kläder. När vattennivån är låg blir det genast svårare att ha bra hygien och rena kläder. Foto Julia Wiraeus.

 

Himlen är klarblå och bergstopparna grönskande. Jag befinner mig långt ut på den nepalesiska landsbygden och särskilt under regnsäsongen kan det ta flera dagar att ta sig hit från närmaste stad. Det är här i västra
Nepal, som Finland bedriver ett av sina många biståndssamarbeten.
Vi fokuserar ofta på de allra mest utsatta, bland dem är det kvinnor och barn som får ut allra mest av våra projekt, säger Antti Rautavaara, rådgivare i vattenfrågor vid utrikesministeriet.

Vatten har blivit en allt viktigare fråga för ministeriet som ökat sitt bistånd med 60 miljoner euro om året. Det har gått till en rad länder i den sköraste delen av världen.
Ett av fokusländerna är Nepal och där har man byggt 1,5 miljoner toaletter under de senaste två åren med hjälp av finländskt bistånd. Det innebär att det också dragits vatten till dessa områden för bevattning av odlingar av grönsaker och andra grödor.
– Det går inte att vara hygienisk utan att kunna tvätta sig, diska eller ha rena kläder. Du kan inte odla utan vatten eller producera något över huvud taget, säger Antti Rautavaara.
Över 500 000 barn dör varje år på grund av vattenburna sjukdomar, enligt Världsbanken. Det är en direkt konsekvens av att miljontals människor inte har tillgång till rent vatten.
   
I byn AdhiKari Chaur i västra Nepal, har man redan sett vilken skillnad rent vatten gör. Diarrésjukdomar har blivit mindre vanliga och många av byborna berättar att de blivit friskare sedan de har börjat använda en toalett. De sparar pengar på sjukvård och mediciner, men för Annapurna Adhikari är vattnet som dragits till huset, en ännu större vinst.
–Vattnet har vi kunnat använda till våra grönsaksodlingar och det har gett oss extra inkomster, säger hon stolt.
Hon är klädd i röda kläder och har en röd prick i pannan. Det signalerar att hon är gift och det blir på många sätt tydligt att hon sköter hela familjens hygien.
– Tidigare tvättade min svärmor händerna med aska och kände sig obekväm på toaletten. Nu vill hon inte gå någon annanstans än till toaletten och kräver att få tvätta händerna med tvål och vatten innan vi äter, säger hon.

Finlands biståndssamarbete står för över 90 procent av vattenrelaterat bistånd till Nepal. Det finns ett brett kunnande på området och ett bilateralt samarbete med lokala myndigheter.
– Vi föredrar att stödja aktörer på plats, så att de senare kan ta över projektet, säger Antti Rautavaara.
Vattentillgången innebär energi och en förutsättning för all produktion. Det krävs till exempel i snitt 160 liter vatten för att odla en banan, 15 400 liter för att producera en hamburgerbiff och 870 liter vatten krävs för att producera samma mängd vin, enligt Water Footprint Network.
Mängderna vatten som ett samhälle behöver blir lätt svindlande om man lägger till hur mycket vatten som används till hygien, tvätt och matlagning i ett vanligt hushåll varsomhelst i världen.
Det är kvinnor som i första hand sköter hushållssysslorna i byarna jag besöker på den nepalesiska landsbygden. Det är de som direkt märker av fördelarna med rent vatten. Det är också genom kvinnorna som spädbarns vattenburna sjukdomar kan undvikas.
– Mammor som inte tvättar händerna med rent vatten och för över sjukdomar till sina spädbarn är tragiskt nog alltför vanligt, säger Antti Rautavaara.
Vattentillförsel kan också fungera fredsbevarande i regioner där floder rinner genom flera länder.
– Vattnet är en viktig pusselbit i Nepals relation till sina grannländer. Indien är till exempel beroende av floder som också rinner genom Nepal och det är bra för stabiliteten i området, säger Antti Rautavaara.
Längs med de slingriga grusvägarna har jag sett minimala sädesfält med skördetröskor jag känner igen från historieböckerna. Jag funderar på hur odlandet gått till innan vattnet drogs till byn och inser hur bortskämd jag är. Finland, de tusen sjöarnas land, är ett av de länder där vi ännu inte har vattenbrist.
– Sötvattnet håller på att ta slut. Vi använder mer än 40 procent över våra resurser. Halva jordens befolkning bor på områden där det är mer eller mindre brist på vatten, säger Antti Rautavaara.
Det pågår intensiva diskussioner om vilka de globala klimatmålen ska vara efter år 2015, då de nuvarande FN-avtalen löper ut. Det finns tankar på att ha ett vattenspecifikt mål, vid sidan av de klimatspecifika målsättningar som världens länder ska komma överens om.
– Det handlar om hurdan värld vi vill lämna över till våra barn och då måste vi agera nu, säger Antti Rautavaara.


Artikeln ingår i:
HÅLLBAR UTVECKLING
I VÄRLDEN
– en artikelserie om FN:s sjunde millennie­mål
finansierad av utrikesministeriet

Julia Wiraeus