vad_vi_gor/vatten_och_fiske
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Vatten_och_fiske/Sommar sarv.jpg

Se våra undervattensvideor!

Nu finns Natur och Miljös 10 unika videor filmade under vattnet på olika håll i Svenskfinland på YLE:s webbportal Vetamix.

Pressmeddelanden/vatten

Ensidig och halvfärdig handlingsplan för skarv

02.10.2017 kl. 09:47

Barnen protesterar för Östersjön

03.03.2015 kl. 09:59

Cykelkampanjen Race for the Baltic når Finland

01.07.2013 kl. 13:43

Hur mår havsbottnarna i småbåtshamnarna?

28.07.2011 kl. 11:13

Kretsloppsanpassa ditt avlopp!

Egnahemshus på glesbygden utanför det kommunala avloppsnätet måste minska sina utsläpp. Avloppsrening är en stor investering och det lönar sig att göra det rätt från början. Tänk på hur du kan kretsloppsanpassa ditt avlopp! Kanske en komposterande toalett vore en tänkbar lösning för ert hus? Kretsloppsanpassad avloppsrening betyder att näringen inte rinner ut i vattendragen, utan återförs till odlad mark. Ett problem blir en resurs.
Många bor utan kommunalt avlopp
Är du en av cirka en miljon finländare som bor i hus utan kommunal rening? Saknar din fritidsbostad avloppsrening? Den sammanlagda fosforbelastningen från hushåll utan kommunal rening är 50 % högre än från hushåll i tätorter. Det innebär att belastningen till vattendragen är över 5 gånger högre per person i glesbygden än i tätorterna.
Under ett år producerar var och en av oss cirka 500 l urin och 50 l fast avföring. Största delen av kvävet och fosforn i vår mat avlägsnas med kroppens avfallsprodukter. Denna gödsel kan användas för att odla nya grödor.

Vad har dåliga avlopp för miljöeffekter?
Näringsämnen från avloppen rinner ut i vattendragen och vidare ut i havet, där de förorsakar övergödning. De ökade näringsmängderna gynnar bl.a. trådalger och blågrönalger, medan t.ex. blåstången klarar sig sämre. Då algerna bryts ner förbrukar de syre, vilket leder till syrebrist på bottnarna. Blågrönalger kan bilda gifter som ger symptom för både husdjur och mänskor. Övergödningen leder också till "mörtifiering" av fiskbestånden och grumligare vatten. Då vi spolar i toaletten går näringen, som är viktig för landväxterna, till spillo och ställer i stället till med stora problem i vattnen. Vi gödslar på fel ställe.
Orenat avloppsvatten innehåller också bakterier som kan förorena vattendrag eller grundvatten. I ett gram fast avföring kan det finns upp till en miljard mikrober av vilka många är sjukdomsalstrare. I vanliga slambrunnar förstörs endast en bråkdel av tarmmikroberna och risken att de sprids vidare med avloppsvattnet är mycket stor.

Komposterande toalett, inte WC
Vattenklosetten är miljömässigt inte alls en så smart lösning som vi vant oss att tro. Vid varje spolning av en WC av äldre modell går det åt ca 10-12 liter rent dricksvatten, vilket innebär 18.000 liter per person och år. Hela röran blandas ännu med bland annat tvättvatten innan det renas. Avföringen innehåller sjukdomsalstrare, medan urinen innehåller mest näringsämnen. Därför borde de redan från början separeras med urinseparerande toalettstolar.
Det finns redan flera olika slags vattenfria toaletter på marknaden. Komposterande toaletter är numera hygieniska och luktfria då konstruktion och underhåll är rätt. Tömningsfrekvensen beror på användningen och behållarens storlek. Det största hindret på vägen mot avlopp i kretslopp är vår egen inställning och våra fördomar.


Kraven skärps
År 2004 skärptes kraven på avloppsrening i glesbygden. De nya kraven kommer att gäller genast för nybyggen, medan gamla hus får en övergångsperiod på tio till fjorton år.
Avloppsrening genom slambrunnar- och behållare räcker inte längre om huset har en vattenklosett. Reningsgraden måste överskrida 90 % för organiskt material, 85 % för fosfor och 40 % för kväve.

Hur kan restprodukterna användas?
Efter sex månaders upplagring kan urinen användas som gödsel. I trädgården lämpar sig urinen bra till klortåliga växter som bärbuskar (speciellt svarta vinbär), prydnadsblommor, gräsmatta, kål, spenat och sparris. På åkern kan urin användas till säd, hö, olje-, energi- och fiberväxter. Urinen späds ut med en del urin till 8 eller 10 delar vatten. Försök förhindra att ammoniak avdunstar och gödsla inte för mycket. Om du inte själv har användning av näringen lönar det sig att höra sig för om någon jordbrukare i trakten kan utnyttja den.
Med tanke på smittskydd är fast avföring mera problematisk än urin. Den kan också innehålla tungmetaller och andra giftiga ämnen. Komposterad fast avföring används främst som jordförbättringsmedel som höjer halten av organiskt material i marken. Den lämpar sig även utmärkt för spridning på prydnadsväxter.

Och gråvattnet då?
Även om man går in för en vattenfri toalettlösning skall det övriga avloppet ("gråvatten", dvs. disk-, tvätt- och duschvatten) renas. Avloppsvatten (t.ex. från bastun) får aldrig släppas direkt ut i ytvattnet, utan skall ledas ner i marken, där mikrober och partiklar upptar orenheter. Näringen i avloppsvattnet kan utnyttjas genom s.k. rotbäddar med olika nyttoväxter. Då endast gråvatten leds till avloppet minskar belastningen, vilket påverkar reningsanläggningens dimensionering och underhållsbehov.

Vad kostar det?
Då man planerar ett nytt avlopp eller bygger om det gamla bör man inte bara beakta investeringskostnaderna, utan också driftskostnaderna. Kostnaderna varierar mycket också beroende på vilka förutsättningar det finns för olika lösningar på tomten. I skärgården är kostnaderna för markbehandling och sluten tank ofta betydligt högre på grund av svåra transporter och jordarbeten.
Kostnaderna för komposterande toaletter varierar mycket beroende på bland annat den tekniska lösningen, märke och modell. På grund av små tillverkningsserier och dyra patent, är de än så länge i regel dyrare än vattenklosetter. Priset på "byttan" är dock inte det viktigaste, de sammanlagda kostnaderna blir ofta lägre på grund av minskad vattenförbrukning, minskat behov av avloppsbehandling etc.

Källor och lästips:
Lång, L. 2002. Avlopp i kretslopp – lösningar för glesbygden. Natur och Miljö
Johansson, M & Lennartsson, M. 2001. Kretsloppsanpassad avloppsrening för enskilda hushåll. Natur och Miljö och Coalition Clean Baltic.
Cronström, U. 2003. Näring i kretslopp. Utmaningar för glesbygdens avloppshantering. Skärgårdsfonden.
Finlands Miljöcentral