vad_vi_gor/vatten_och_fiske
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Vatten_och_fiske/Sommar masar.jpg

Se våra undervattensvideor!

Nu finns Natur och Miljös 10 unika videor filmade under vattnet på olika håll i Svenskfinland på YLE:s webbportal Vetamix.

Pressmeddelanden/vatten

Ensidig och halvfärdig handlingsplan för skarv

02.10.2017 kl. 09:47

Barnen protesterar för Östersjön

03.03.2015 kl. 09:59

Cykelkampanjen Race for the Baltic når Finland

01.07.2013 kl. 13:43

Hur mår havsbottnarna i småbåtshamnarna?

28.07.2011 kl. 11:13

Använd fosfatfria tvättmedel i glesbygden!

Fosfor är ett grundämne som är viktigt för många livsfunktioner. Fosfat är fosfor i en form som växter och alger kan tillgodogöra sig. Fosforutsläpp i våra vattendrag orsakar övergödning och algblomningar. Diffusa utsläpp från enskilda hushåll i glesbygden är en av de största källorna till fosfater i Östersjön. Genom att välja fosfatfria textiltvättmedel kan du minska miljöbelastningen från ditt eget avlopp.

Vad gör fosfaterna i våra vattendrag?
Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena för växter. I sjöar och kustvatten är fosfor vanligen det näringsämne det finns allra minst av, och därför kan ett tillskott av fosfor ge upphov till plötsliga, kraftiga algblomningar. Övergödning är ett av de allvarligaste hoten mot Östersjön. Den ökade näringsmängden gynnar trådalger och blågrönalger på bekostnad av andra vattenväxter och alger, bland annat blåstången. Då algerna bryts ned förbrukas syre, vilket orsakar syrefria, döda bottnar. Vissa blågrönalger kan producera gifter som är skadliga för djur och människor.

Varifrån kommer fosfater?
Näringsutsläpp kan härstamma från enskilda punktkällor, eller bestå av så kallad diffus belastning från jordbruk och hushåll. En punktkälla som fått mycket uppmärksamhet är St:Petersburg och Nevaflodens utlopp. Trots att fosforutsläppen från St:Petersburg är avsevärda, har vi inte bara dem att skylla för våra nedsmutsade kustvatten. De ryska utsläppen blandas med havsvattnet och späds ut innan de når våra kuster. Dessutom utgör vår skärgård med alla sina öar och vikar en barriär som hindrar kustvattnet från att blandas med vatten från det öppna havet. Följaktligen orsakas övergödningen i våra vikar till största delen av lokala näringsutsläpp. I Finland utgörs 80 procent av fosforutsläppen av diffus belastning. Näst efter jordbruket, som står för två tredjedelar av fosforutsläppen i Finland, är avlopp från hushåll som inte är anslutna till reningsverk den största källan till fosforutsläpp. År 2005 spolades 355 ton fosfor ut i våra vattendrag från hushåll på glesbygden.

Fosfor bryts i gruvor och dagbrott, och är en ändlig naturresurs. När avloppsvatten behandlas i reningsverk samlas fosforn i slammet. Eftersom det fosforrika slammet också innehåller skadliga ämnen kan det inte spridas på åkrar, utan det deponeras på soptippar. Att slösa fosfor genom att använda det i tvättmedel är onödigt, eftersom det finns fullgoda, fosfatfria alternativ. Detta har varit en av motiveringarna till att vissa länder infört totalförbud mot fosfater i tvättmedel, istället för att förbjuda användningen av fosfater bara i hushåll med enskild avloppsrening.

Minska på utsläppen från enskilda hushåll
Fosforn i avloppsvatten från hushåll härstammar huvudsakligen från urin, avföring och tvättmedel. I moderna reningsverk är reningsgraden för fosfor över 95 %, men i Finland bor en femtedel av befolkningen i hus utan kommunal rening. Dessa hushåll utgör en ungefär sex gånger större näringsbelastning på vattendragen än de hushåll som är anslutna till reningsverk. Det är alltså särskilt viktigt att välja fosfatfria tvättmedel om man bor i hus som inte är anslutna till kommunala reningsverk. Genom att minska utsläppen av fosfor, minskar man behovet av rening. Många länder, bland andra Belgien, Tjeckien, Tyskland, Norge och Schweitz har infört förbud mot fosfater i tvättmedel. Ett sådant förbud i alla länder kring Östersjön skulle minska utsläppen av fosfor med cirka 10 procent.

I tvättmedel fungerar fosfater som avhärdare eller komplexbildare som binder joner i tvättvattnet och gör det mjukare, vilket ger tvättmedlet effektivare verkan. I stället för fosfater används i vissa tvättmedel zeoliter, kiselhaltiga leror, som avhärdare. Zeoliterna har konstaterats vara betydligt miljövänligare än fosfater, men medför även sina nackdelar. Bland annat ökar användningen av zeoliter slamproduktionen i reningsverk. Ökade slammängder har dock inte utgjort något avsevärt problem i länder där det råder förbud mot fosfater i tvättmedel.

Såhär känner du igen fosfatfria produkter
Genom att studera innehållsförteckningen på förpackningens varudeklaration kan du se om produkten innehåller fosfater.Håll även utkik efter miljömärkta produkter. Den nordiska miljömärkningens, Svanens kriterier innehåller gränsvärden för hur mycket fosfat tvättmedel får innehålla för att vara miljövänliga. Enligt Svanen är de mängderna så små att de inte anses ha större miljöeffekter än fosfatfria tvättmedel. Alla svanmärkta produkter är alltså inte helt fosfatfria. En förteckning över de svanmärkta produkterna hittar du på www.ymparistomerkki.fi. Förutom att välja ett så miljövänligt tvättmedel som möjligt är det också viktigt att dosera rätt. En större mängd tvättmedel ger inte renare tvätt!

Mera information:
Sveriges naturskyddsförening
Kemisk-tekniska leverantörförbundet, Fakta om tvättmedel