vad_vi_gor/skog_och_mark/jordbruk/naringsamneskretslopp
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Skog_och_mark/755_120_manniskor_skog.jpg
 

Näringsämneskretslopp

Jordklotet är ett slutet system där näringsämnen återanvänds. Jordbruket skall bli ett lika hållbart system. Näringsämneskretsloppet möjliggör att jordbruk i flera kommande generationer med en allt mindre skadlig inverkan på miljön.

Mineralfosfor är en ändlig resurs

I dag importeras fosforgödsel som brutits i gruvor världen över. Apatit bryts också i Finland och från denna mineral skapas fosforgödsel. Gruvdriften kan orsaka miljöproblem, men i ett längre tidsperspektiv är det ett större problem att de mineraliska fosforfyndigheterna är ändliga. Uppskattningsvis kommer det globala jordbruket att drabbas av fosforbrist inom 50 – 100 år. De konventionella jordbruksmetodernas lönsamhet kommer att börja sjunka gradvis eftersom tillgången på riklig och billig fosfor sinar.

Miljöanpassning av jordbruket så att fosforn återanvänds i ett näringsämneskretslopp är en kritisk fråga. Fosfor är ett näringsämne som alla odlingsväxter och också vi människor behöver, fosfor är bland annat en byggsten i DNA. En hållbar och tillräcklig matproduktion kräver att näringsämneskretsloppet sluts. Fosforns värde som gödsel stiger och det är ohållbart att ständigt bryta ny fosfor och låta näringsämnet läcka ut i vattenmiljön.

Kvävegödsel kräver energi

Ett annat centralt näringsämne inom jordbruket är kväve. Växter tar upp kväve i nitrat eller ammonium form och omvandlar det till aminosyror. Däggdjur använder dessa aminosyror till att bilda protein, och då proteinen senare bryts ner utsöndrar djuren kväveföreningen urea i urinet. Urean omvandlas i naturen och kan tas upp av växterna på nytt. Naturen har alltså skapat goda förutsättningar för ett näringsämneskretslopp inom jordbruket.

Kvävegödsel framställs idag främst genom att med hjälp av fossila energikällor så som naturgas, framställa vätgas som sedan reagerar med kvävgas för att bilda ammoniak. Ammoniak förädlas för att skapa kvävegödsel. Processen är energikrävande. För att bekämpa klimatförändringen gäller det att ge odlingsväxterna den kväve som behövs på ett annat sätt. Genom att ta tillvara kvävet från djurproduktionen och odla skiftesbruk så att baljväxter så som bönor kan bilda kväve i åkern för att användas av andra odlingsväxter nästa år.

Återanvänd gödsel och slam

Gödsel från djur och slam från samhället innehåller både fosfor och kväve. Ämnena försvinner inte även om de binds till nya föreningar. Samma näringsämnen kan alltså återanvändas otaliga gånger. Ett slutet näringsämneskretslopp innebär att näringsämnen förs ut på åkern, gödslar grödor som sedan äts av djur och att gödseln sedan förs ut på åkern för att på nytt göda grödorna.

Både nationellt och internationellt pågår aktiv forskning kring de tekniska lösningarna för att återföra fosforn från gödseln till åkrarna. Alla resultat pekar på att den återanvända gödseln fungerar fint och att det finns många alternativa tekniska lösningar för jordbrukare att välja mellan. Genom att separera den kvävehaltiga vätskan från den fosforrika fasta massan, kan man skapa olika gödselprodukter som lämpar sig för olika åkrar.

Gödsel från djurproduktionen är i regel ren från andra föroreningar. Den största utmaningen är att djurgårdarna idag är centrerade i vissa regioner, långt ifrån de regioner där växtodlingen sker. En jämnare spridning av djurproduktion över hela landet innebär kortare transportsträckor och ett energieffektivare näringsämneskretslopp.

Avloppsvattensreningsverken producerar slam som innehåller samma näringsämnen som gödseln. Speciellt längs den södra kusten där växtodling dominerar, borde man kunna utnyttja dessa näringsämnen inom jordbruket. Slammet får inte innehålla hälsofarliga ämnen, något som kan vara problematiskt i dagens läge. Genom att begränsa användningen av gifter och andra skadliga ämnen i samhället, kan slammet från avloppsvattnet på sikt användas inom ett hållbart jordbruk.