vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Gullpudra.jpg

Välj lokalt producerad mat!

Maten reser allt längre sträckor innan den når vårt bord. Transporten av mat medför miljöbelastning i form av utsläpp från trafiken, mera tillsatsämnen och förpackningar. Visa miljöhänsyn genom att välja lokalt producerade livsmedel. Då blir tranpsortsträckorna kotrare och miljöbelastningen mindre.

Större import
Livsmedelsproduktionen blir allt mer global, vilket även syns i Finland. I och med EU-medlemskapet och den allt friare handeln har importen av livsmedel ökat. Finland importerar mycket sådant som även produceras här. Mellan åren 1985 och 2002 ökade importen med nästan 70 %! Det blir allt svårare att veta varifrån maten härstammar eftersom produktions-, förädlings- och distributionssystemen blir allt mer komplicerade och sträckan mellan producenten och konsumenten allt längre. Tyvärr framkommer ursprungslandet sällan tydligt på förpackningarna och i reklam.


Som en motreaktion till livsmedelsindustrins globaliseringstrend vinner begreppet "närmat", eller närproducerad mat, terräng. Närproducerad mat är livsmedelsproduktion och –konsumtion, där råvaror från det egna området används och främjar den lokala ekonomin och sysselsättningen. Det finns många miljöfördelar med närproducerad mat. Tyvärr finns det inga entydiga definitioner eller märkningssystem för närproducerad mat, så det kräver lite aktivitet av dig som konsument.

Miljöbelastning av långa mattransporter
Transporter medför utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Också andra miljöfarliga ämnen som kväveoxider och hälsofarliga partiklar bildas i trafiken. Biltrafiken kräver mycket utrymme för vägar och parkeringsplatser, täcker över grönområden och ger naturen mindre utrymme. Bilarna är en stor källa till buller.
Transporten är en energikrävande del av livsmedlens livscykel. En svensk studie visar, att ursprungslandet är en viktigare faktor för koldioxidutsläpp än t.ex. skillnaden mellan kött- och vegetabilieproduktion. Produktion och transport av franska äpplen kräver 1,7 gånger mer energi än svenska, medan den ekologiska ryggsäcken för nya zeeländska äpplen innehåller fem gånger mer energi än svenska.
För att klara transporterna innehåller långväga livsmedel ofta mera tillsatsämnen. Livsmedel som fraktas behöver dessutom förpackas mer än livsmedel som man i bästa fall köper direkt av producenten. Långa transporter betyder också att en större del av maten far illa. Det är lättare att följa med tillverkningsprocesserna för närproducerad mat, vilket betyder att man lättare själv kan kolla upp miljöeffekterna av produktionen av den mat man äter.

Köp närproducerat frilandsodlat
Avståndet mellan odlare och konsument är inte den enda miljöaspekten som bör beaktas. Även odlingssättet inverkar på miljöbelastningen. Växthusodling kräver mycket mer energi än frilandsodling. Enligt en svensk studie är det både ur energisynpunkt och med hänsyn till koldioxidutsläpp bättre att importera tomater från varmare länder än att odla dem i växthus i Sverige. Tomater som odlats i växthus i Sverige orsakar nästan 5 gånger större koldioxidutsläpp än importerade tomater från Spanien, trots de längre transportsträckorna från Spanien. Välj därför frilandsodlat.

Var hittar du närproducerad mat
Eftersom det inte finns någon entydig märkning av närproducerad mat i Finland måste du som konsument titta efter ursprungsland på förpackningarna och fråga köpmännen om det finns närproducerade livsmedel.

Matbutiker
Företagsamma köpmän tar in närproducerad mat i sitt sortiment. Tyvärr görs inköpen till vanliga matbutiker ofta centralt, vilket försvårar konkurrenssituationen för små producenter som inte har tillräckligt stora volymer. Speciellt matbutiker som tillhör en butikskedja (i Finland hör mer än 90 % av butikerna till kedjor) gör en stor del av sin inköp centralt.
Fråga efter närproducerad mat av din handlare. Uppmana honom/henne att tydligt märka de närproducerade produkterna med t.ex. infoskyltar eller ha en egen hylla för dessa.

Torg, gårdsbutiker och självplock
Torg har traditionellt varit stället där man kan köpa närproducerad mat. Även i gårdsbutiker och självplockningsställen köper du varorna direkt av producenten eller någon annan producent i regionen. Förteckningar på gårdsbutiker och självplockningsställen finns tillgängliga på internet (t.ex. www.luomuliitto.fi/osta_luomua.htm) och t.ex. dagstidningars sommarbilagor.
Den mat som du själv odlar, i din egen trädgård, på balkongen eller fönsterbrädet, är förstås allra närmast producerad.

Matcirklar
Samla ihop ett gäng likasinnade och starta en matcirkel. Köp en större sats direkt av producenten, så vet du vem som odlat maten och hur, samtidigt som mellanhänderna faller bort, transporterna blir kortare och förpackningarna färre. Det är viktigt med samarbete i en matcirkel eftersom bördan kan bli för stor om en ska sköta beställningar och fakturering, ta emot varor och se till att alla får det de beställt.


Hur kommer maten hem?
Även transporten från butiken hem till dig är en del av matens transportsträcka. Långa bilresor till hypermarketar är ett dåligt miljöval. Om du i stället handlar i din närbutik på promenadavstånd, bildas inga miljöskadliga utsläpp.
År 1975 var 43 % av resorna till matbutiken under 0,5 km, idag är under 10 % det. Användning av bil vid matuppköp har ökat med mer än det dubbla på 20 år. Förr gick man eller cyklade till när- eller bybutiken, idag åker man bil till stora marketar.

Vilken butik?
  Tur-retur CO2-utsläpp Bränslekostnader Totala kostnader
  km g euro euro
Gående till närbutik 1 0 0 0
Bil till närbutik 1 181 0,08 0,38
Bil till supermarket 10 1810 0,85 3,77
Bil till hypermarket 40 6310 2,95 14,65
Kostnaderna är beräknade för en bensindriven personbil årsmodell 1998. Totalkostnaderna innefattar förutom bränslekostnader också bilens övriga kostnader.
Källa: VTT Lipasto, enhetsutsläpp, Motiva


Det finns närproducerade alternativ
Maten transporteras till vår matbutik från alla jordens hörn och utbudet är enormt. Men vi kan bra klara oss utan exotiska frukter varje dag, vi kan byta ut ris mot inhemska sädeslag och dricka svartvinbärssaft istället för apelsinjuice (se rutan invid). Av våra inhemska rotfrukter kan man tillreda underbara gratänger, lådor och grytor och våra bär och frukter är perfekta som mellanmål, i desserter och med frukostflingorna!

Saft
Enligt tyska Wuppertal institutet konsumeras 90 % av all apelsinsaft (55 miljoner ton) i de norra industriländerna; USA, Europa och Japan. Över 80 % av all apelsinsaft produceras i Brasilien. För varje 1 ton saft förbrukas i alla fall 25 ton naturresurser, varav 22 ton vatten och 0,1 ton bränsle. För den tyska saftkonsumtionen behövs 150 000 hektar mark. Trots det är den tyska svartvinbärssaften lika vitaminrik och kräver betydligt mindre naturresurser eftersom mängden bekämpningsmedel och bevattningsvatten är mindre. Transportsträckorna är också kortare.