vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Varskedand(1).jpg

Kompostera ditt bioavfall

Genom att separera bioavfallet från de övriga soporna minskar du avfallsbergen och belastningen på miljön. Då du komposterar hemma eller då ditt bioavfall behandlas i större komposteringsanläggningar kan värdefulla näringsämnen återföras till naturens kretslopp. I komposten bryts matrester och annat organiskt material ner till koldioxid, vattenånga, närsalter och humus.
Finländska hushåll produceras årligen 450 kg avfall per person årligen. Av hushållsavfallets totala vikt är en tredjedel återvinningsbart pappersavfall och en tredjedel komposterbart bioavfall.
Om bioavfallet förs med blandavfall till soptippar kan de värdefulla näringsämnena inte återföras till det naturliga kretsloppet. På avstjälpningsplatser skapar bioavfallet även luktproblem och lockar till sig råttor och måsar. När bioavfallet ruttnar bildas metangas, som är en växthusgas som bidrar till klimatförändringen. Genom att separera bioavfall, kan du öka tömningsintervallen för andra avfallssorter, vilket minskar transporter.

Vad händer i kompostenV
I komposten bryts bioavfallet ner till mylla med hjälp av bakterier, svampar, mikrober, maskar, insekter och andra smådjur. Mikroorganismerna är vanliga i matrester och i luften och behöver inte tillsättas i komposten. Vid förmultningen bryts matresterna ner till koldioxid, vattenånga, och näringsrik humus. Organismerna som bryter ner bioavfallet kan höja temperaturen i komposten upp till 70 ºC, men ofta sker nedbrytningen snabbast vid 40-55 ºC. En kompost med maskar får blir högst 40 ºC.

Vad kan komposteras
Tumregeln är att allt som en gång varit levande kan komposteras.

Vad som kan komposteras:

  •     Skal från frukter, rotfrukter och grönsaker
  •     Kaffe- och tesump
  •     Äggskal och äggfodral av papp
  •     Fiskrens och ben
  •     Övrigt matavfall
  •     Mindre mängder hushållspapper, tidningspapper och papperspåsar
  •     Blommylla och växtavfall
  •     Naturfibrer i mycket små mängder
  •     Kutterspånor
  •     Små mängder kattsand
  •     Sopdamm, dock ej dammsugarpåsar
Vad som inte får läggas i komposten:
  •     Aska eller kalk
  •     Problemavfall
  •     Plast, glas eller metall, som:
  •     - Mjölk- eller saftburkar
  •     - Fil- eller yoghurtburkar
  •     Konstfiber-, läder- eller gummivaror
  •     Tobaksfimpar
  •     Papper som är överdraget med vax, plats och dyl.
  •     Vätskor

Var noga med att inte sätta farliga kemikalier i komposten, eftersom myllan då inte kan användas i trädgården eller på åkern. Tänk på att du är en del av kretsloppet!

Insamling av bioavfall
Bioavfallet till komposten sorteras ut redan i köket i ett skilt kärl. Fäst ett kärl i skåpdörren eller skaffa en utdragbar vagn där flera kärl ryms. Det är viktigt att du från början gör det lätt och bekvämt för dej att sortera ut bioavfallet.
För att underlätta hanteringen kan du sätta t.ex. en tidning, papperskasse, mjölpåse eller bioavfallspåse i bottnen av bioavfallskärlet. Sila vätskor från matresterna ner i avloppet innan de torrare resterna sätts i insamlingskärlet.

Kompostorn
Man kan antingen köpa en kompostor eller tillverka en egen. En kompostor för livsmedel måste vara sluten och hindra angrepp av skadedjur. Om kompostorn används året om måste den vara ordentligt isolerad. Luckan ska vara lätt att öppna. Tömningen underlättas om kompostorn har en löstagbar sida. För en familj med fyra personer brukar 200-400 liter vara en lämplig storlek om komposten endast används till matavfall. Om kompostorn även används till trädgårdsavfall kan det behövas en kompost på 400-600 liter. Det lönar sig att investera i två kompostorer eller i kompostor med två fack, så den ena kan fyllas på medan komposten mognar i den andra. Kompostorn bör placeras på tillräckligt avstånd från tomtgränsen, närmaste hushållsvattenbrunn samt vattendrag eller strandlinje.

Skötsel av komposten
Sätt 10-15 cm grovt strö, som grenar, kvistar och ris i bottnen på kompostorn så genomluftningen blir bra. Ovanpå detta sätts ca 5 cm matrester och 10 cm strö. I fortsättningen behöver inte strölagret vara lika tjockt, bara matresterna täcks. Strö används för att luckra upp komposten och underlätta nedbrytningen. Som strö kan du använda rester från trädgården (gräsklipp, löv), sågspån, torv (förhindrar effektivt dålig lukt), bark och halvfärdig kompostmylla.
Förutom värme, som bildas i en fungerande kompost, behöver mikroorganismerna i komposten syre. Komposten bör röras om varje vecka så massan blir porös och så att även de innersta delarna blir syresatta. Vatten är ett annat livsvillkor för organismerna. I en torr kompost händer inget. Komposten kan vattnas vid behov, men den får inte heller vara för våt. En välfungerande kompost har en fukthalt på 50-60 % och känns som en urkramad tvättsvamp. Den ska vara tydligt fuktig, men inte droppa. Näring är det fjärde livsvillkoret för mikroorganismerna. De behöver både kväve, som finns i matrester och kol från gräs, löv och annat trädgårdsavfall.
Det tar ca två månader för mikroorganismerna att bryta ner avfallet till kompostmylla. För äggskal, benrester och andra svårnedbrytbara delar kan det ta längre. Man kan fylla på nytt material medan nedbrytningen pågår. Då kompostmassan är klar är den mörk, luktar starkt av mylla, temperaturen har sjunkit till samma som omgivningens och man kan inte längre urskilja ursprungliga växt- och hushållsrester. Då är det dags att tömma kompostorn och låta kompostjorden mogna i minst ett halvt år. Efterkomposteringen kan ske direkt på marken om man täcker komposteringsmassan för att skydda det från regn och vind samt för att förhindra urlakning av näringen. Om man har en kompost med två fack kan man fylla på i det ena facket medan det andra vilar.

Den värdefulla myllan
Kompostmylla som inte innehåller farliga kemikalier kan användas som jordförbättring i trädgårdar och på åkrar. Hushållskompost är mycket näringsrik och bör blandas ut med trädgårdsjord i förhållandet 1:3 och därefter användas i rabatter, runt buskar och till trädgårdsland.

Källor och lästips:
Komposteringsguide. Västra Nylands Avfallshantering Ab. Rosk´n Roll. 1999
Förena nytta med nöje – kompostera! Pernå kommuns komposteringsguide. Christel Åström. 2001
Helsingforsregionens miljötjänster, avfallssortering