vad_vi_gor/miljo_och_livsstil
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar ormbunksrotfjaeril.jpg

Kemikaliekapplöpning för kläder

När vi sportar vill vi inte bli fuktiga. Fukten ska ledas ut genom kläderna, men inte tränga in om det regnar. Illa vill vi inte lukta. Varmt ska vi ha det om det är kallt och svalt om det är varmt. Ett plagg ska vara lätt, bekvämt, hålla, se trevligt ut, inte bli skrynkligt eller noppigt och vara lätt att hålla rent.

Med våra önskemål ger vi grönt ljus för klädesindustrin att ta fram nya fantastiska material. Men hur mår vi och naturen av underverken? 

Har du märkt att det i allt fler plagg och skor står: anti-odour, Hygienic protection eller något liknande? Då ska dina larmklockor börja ringa för sannolikheten är stor att de är behandlade med antibakteriella medel eller biocider, bland annat med silver som är mycket giftigt för vattenlevande organismer. På 2000-talet, då fotoindustrin digitaliserades, minskade silverhalten i avloppsvattnet i Sverige för att börja stiga igen år 2010 – troligen på grund av den ökade användningen av silver i konsumentprodukter. Kemikalie-inspektionen i Sverige har testat vad som händer med antibakteriella ämnen då man tvättar kläder. Hälften eller mer av biociderna i ett flertal av de testade textilierna tvättades ur efter tre tvättar. 98 procent av silvret försvann ur vissa plagg efter tio tvättar. I en studie i Borås högskola sydde man ihop en halv antibakteriellt behandlad träningströja med en obehandlad och en panel fick lukta på dem efter användning. Skillnaden var obetydlig. 

 

Det som gör våra friluftskläder hala och vattentäta är ofta perfluorerade ämnen. Ämnena bryts ner ytterst långsamt och lagras i levande organismer. De verkar påverka fettförbränningen och fettvävnadens utveckling. De mest ökända har börjat fasas ut, men nya kommer till. Tyvärr är forskar-kåren som slår larm om gifter som narkotikapolisen – alltid ett steg efter. Då ett ämne fasas ut, ersätts det ofta med ett nytt som det ännu inte finns kunskap om.

Fråga dig själv: Behöver jag faktiskt alla de här egenskaperna hos mina klädesplagg? Kan jag välja miljömärkta kläder eller köpa begagnade plagg som redan tvättats flera gånger, säger ekotoxikolog Therese Jacobson som är kampanjkoordinator för Greenpeaces kampanj Detox.

Målet med Detox är att avgifta våra kläder. Greenpeace startade med att testa budgetplagg och slog under modeveckan i Milano till mot exklusiva lyxmärken. Över hälften av lyxprodukterna fick underkänt. De innehöll liknande hormonstörande kemikalier som billiga kläder.

 

Nu har redan 20 stora modeföretag lovat börja avgifta sitt mode, uppvisa en transparent produktionskedja och eliminera giftiga kemikalier före år 2020, berättar ekotoxikolog Therese Jacobson som är kampanjkoordinator.  

– Vi hoppas att allt fler företag vill följa deras exempel.

2009 lät Kemikalieinspektionen i Sverige göra en inventering av kemikalieåtgången i ett livscykelperspektiv för fem vanliga plagg: en t-tröja, jeans och arbetsbyxor i bomull, en tröja av viskos och en fleece. Kemikalieåtgången varierade mellan 1,5 och 6,9 kg kemikalier per kg tyg, det vill säga 0,8–1,9 kg kemikalier per plagg.

Borde vi alla bli nudister?  

Henrika Mercadante, Finlands Natur nr 1/2014