Utlåtande om utkastet till regionalt skogsprogram för Kustens skogscentral

Natur och Miljö vill uttrycka sin tacksamhet över möjligheten att medverka i beredningen av ett nytt regionalt skogsprogram. De åsikter som förbundets representanter i olika sammanhang har framfört har dock inte beaktats på ett tillfredsställande sätt. Förbundet vill därför ännu inlämna följande sammanfattande kommentarer till det senaste utkastet:

Allmänt

Natur och Miljö anser att utkastet till regionalt skogsprogram fokuserar i alltför hög grad på att främja virkesproduktion mätt i kubikmeter. Målsättningar inom skyddet av skogsnaturens mångfald och rekreationsbruk nämns förtjänstfullt på flera ställen i programmet men då det gäller de konkreta åtgärderna glöms skyddsåtgärderna bort.

Natur och Miljö anser att de uppskruvade målsättningarna gällande avverkningar undergräver Metsoprogrammet. Enligt förslaget skulle endast 1 000 hektar skog per år fredas inom Kustens skogscentrals område, samtidigt som målsättningen för kallavverkningar är hela 9 000 hektar. Det finns en uppenbar risk att områden som uppfyller Metsoprogrammets urvalskriterier kommer att avverkas innan möjligheterna till skydd utreds ordentligt.

Natur och Miljö välkomnar avsnittet om ekosystemtjänster. Enligt förbundet ger detta en väsentlig ny dimension till det regionala skogsprogrammet. Genom utvidgat ekosystemtänkande kan skogarnas betydelse för rekreation, viltvård och landskapsvård få större tyngd i beslutsfattande.

Detaljer
2. Nuläge och framtidsbilder
2.3. Skogsvård och skogsförbättring

Torvmarker
I programmet konstateras (s 13) att största delen av torvmarkerna i Österbotten är dikade. Natur och Miljö föreslår att man detta sammahang lyfter fram behovet av restaurering av torvmarker. Stycket om dikning kunde lyda som följande:

Största delen av torvmarkerna är dikade. Skogscentralen bör alltid först bedöma om en dikad torvmark skulle lämpa sig för restaurering. Om torvmarken är lågproduktiv eller har ekologisk potential bör den i första hand restaureras. Dikade torvmarker är av stor betydelse i Österbotten eftersom en stor del av virkesförrådet finns just på dem. Högproduktiva dikade torvmarkers dikessystem behöver kontinuerligt iståndsättas, dock utan att hota naturvärdena på omkringliggande odikade områden. Boniteten är hög och därför har iståndsättningen stor effekt.

3. Vision och strategi

Skogsprogrammets tredje vision (s 21) är att ”Skogsnaturens biologiska mångfald och de övriga miljöfördelarna har förstärkts”. Natur och Miljö anser att detta behöver preciseras och att meningen bör lyda:

Skognaturens biologiska mångfald förbättras, så att antalet hotade arter och naturtyper minskar under programperioden.

Strategiska mål
I SWOT-analysen (s 22-23) presenteras i tabellform styrkor och svagheter, möjligheter och hot. Redan under beredningsskedet kritiserade Natur och Miljö det sätt på vilket SWOT-metodiken tillämpades och förbundet kan fortfarande inte omfatta resultatet. Inga biologiska faktorer är upptagna som ”särskilt viktiga” med fet stil. Natur och Miljö anser att:

• Styrkan ”Naturvärden och miljöhänsyn får större betydelse” bör flyttas bland de särskilt viktiga punkterna.
• Bland svagheter borde tillsättas ”Naturhänsyn i ekonomiskogsbruket bristfällig”.
• ”Öka avverkningarna av timmer” ska strykas från möjligheter eftersom timmeruttaget redan är för högt.
• Från hoten borde punkten ”Fortsatt splittring av skogsägandet, mindre skiften, passivt ägande” strykas.
• Hotet ”Biodiversiteten minskar” borde vara bland de särskilt viktiga hoten med fet stil.

4. Mål och utvecklingsbehov

Avverkningsmål
Natur och Miljö anser att vissa avverkningsmål är så högt satta att de utgör ett allvarligt hot mot skogsnaturens biologiska mångfald i ett läge då det inte finns garantier för att slutavverkningar undviks på områden med höga naturvärden. Natur och Miljö anser att

• Målet för förnyelseavverkning för skogsodling i Österbotten bör sänkas från till 4600 ha till 3000 ha.
• Målet för förnyelseavverkning för skogsodling på sydkusten bör sänkas från 3000 ha till 1540 ha (nuvarande nivå).
• Målet för avverkning av grantimmer bör sänkas till nuvarande nivå.

4.2 Skogsvård och skogsförbättring

I andra stycket (s. 27) under rubriken ”Förnyelse” diskuteras stubbrytning. Natur och Miljö föreslår följande tillägg till slutet av stycket:

På områden där man tar stubbar bör 30 % av stubbarna lämnas kvar.

Natur och Miljö ifrågasätter den kraftiga fokuseringen på skogsodling på bekostnad av naturlig förnyelse. Det vore viktigt att ge en mera balanserad bild av för- och nackdelar med olika strategier. Förbundet föreslår därför följande tillägg till det tredje stycket (s 27):

Naturlig förnyelse ger större genetisk mångfald, vilket kan vara livsviktigt i en situation där klimatet förändras ännu snabbare än idag.

Iståndsättningsdikningar

Natur och Miljö uppskattar att programmet förespråkar återställande av torvmarker till ursprungligt skick. Dikning på sura sulfatjordar bör dock inte tillåtas. Stycke tre (s 29) som handlar om dikning på sura sulfatjordar bör ersättas med följande mening:

Dikningar på sulfatjordar är inte tillåtna och iståndsättande åtgärder bör genomföras.

Skogsbilvägar

Natur och Miljö föreslår, att målen för nya skogsbilvägar (s 30) sänks så att inga statliga medel under programperioden används för byggande av nya eller grundförbättring.
 
Hyggesbränning

Natur och Miljö anser, att hyggesbränning som naturvårdande åtgärd har fått allt för lite uppmärksamhet i programmet. Bristen på brandskadad ved är en viktig orsak till att många skogslevande arter klassas som hotade. Att bara informera skogsägare är en helt otillräckligt åtgärd (s 31) för att uppnå nödvändiga volymer gällande hyggesbränning.

4.3 Skogarnas miljönytta

Skogen som kolsänka
Natur och Miljö anser att avsnittet om skogen som kolsänka (s 33) är mycket spekulativt och ger en förvrängd bild av ekonomiskogsbrukets inverkan på skogarna som kolbindare. Skogen är en effektiv kolsänka så länge den växer och inte huggs ned. Natur och Miljö föreslår följande formuleringar:

Skogen är en effektiv kolsänka. Växande skog binder koldioxid och skogen kan därför bidra till att motverka klimatförändringen. Upptaget av koldioxid beror till stor del på trädens tillväxt och skogens betydelse som kolsänka kan förstärkas med olika skötselåtgärder. En stor del av kolet är bundet i marken. Kol frigörs vid avverkning och de första 20 åren efter en avverkning avger skogen mer kol än den binder. Efter 20 år blir skogen en kolsänka. Ekonomiskogarnas nytta som kolbindare är störst då virket förädlas till långlivade produkter som möbler eller hus. De klimat- och energipolitiska riktlinjerna förutsätter en markant ökning av användningen av bioenergi.

4.4 Biologisk mångfald

Natur och Miljö anser att målsättningarna i skogsprogrammet gällande genomförande av skyddsavtal och miljöstöd inom ramen för Metsoprogrammet skall fokusera på skogsprogrammets programperiod, d.v.s. de fyra åren 2012-2015. Den nuvarande uppställningen (s 34) gör det svårare att uppfatta den uppenbara obalansen mellan årgärder för skydd av biologisk mångfald och virkesproduktion.

Natur och Miljö föreslår tillägg av följande konkreta åtgärd:

• Alla skogsbrukets aktörer säkerställer att den som äger en skog som uppfyller Metsoprogrammets kriterier alltid erbjuds ett alternativ till avverkning i form av ett anbud om ekonomisk ersättning för fredning.

4.6. Skogsbrukets verksamhetsförutsättningar

Natur och Miljö anser, att den andra meningen i tredje stycket (s 36) bör strykas, eftersom landskapsplanerna har många andra syften än att trygga skogsbrukets verksamhetsförutsättningar.

Det tredje målet, som nu lyder ”Alla skogsägare har tillräckliga kunskaper för att kunna bedriva ett aktivt skogsbruk” bör ändras till:

Alla skogsägare har tillräckliga kunskaper för att kunna förverkliga sitt skogsinnehav på det sätt de själva önskar.

Den andra åtgärden, som nu lyder ”Öka information och rådgivning till skogsägarna, framför allt ekonomi, virkesförsäljning, uttag av energived och generationsväxling” bör ändras till:

Öka information och rådgivning till skogsägarna, framför allt ekonomi, virkesförsäljning, uttag av energived, generationsväxling och alternativa skogsvårdsmetoder och skogsskydd.

8 Genomförande och uppföljning

I utkastets avslutande avsnitt (s 46), första stycket, konstateras att ”De mål och åtgärder som finns inskrivna i detta skogsprogram uttrycker de medverkande organisationernas syn på den önskvärda utvecklingen av skogsbruket”.

Natur och Miljö har under beredningens gång framfört kritik mot många av de skrivningar som fortfarande ingår i utkastet. Natur och Miljö förutsätter således, att det i det slutliga dokumentet klart framgår, att alla aktörer inte skriver under skogsprogrammet som helhet.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
Natur och Miljö rf

Taggar