Utlåtande om utkastet till jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning

Natur och Miljö har bekantat sig med utkastet till jord- och skogsbruksministeriets förordning om miljöersättning. Vi vill som vår åsikt framföra följande:

2 §

Natur och Miljö understöder varmt att det lösliga kvävet i stallgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet vid gödsling (2§ mom.1). Däremot understöder Natur och Miljö inte sättet på vilket mängden kväve- och fosforgödsel får ökas på basis av den skördenivå som uppnåtts (2 § mom.2). Det är svårt att mäta den skiftesvisa skördemängden på ett tillförlitligt sätt om skörden inte vägs t.ex. vid försäljning. Den skiftesvisa skördemängden är i det närmaste omöjlig att övervaka.

Enligt utkastet fastställs den uppnådda skördenivån genom att den aktuella odlingsväxtens skörd på hela gårdsbruksenheten delas med antalet skiften där växten i fråga har odlats eller genom att på annat sätt påvisa att denna skördemängd har uppnåtts på skiftet i fråga. Det är möjligt att de olika skiftenas skördepotential är mycket olika. Därmed kan det hända att det på vissa skiften sprids mycket mera gödsel än vad som tillgodotas av skörden. Då ökar risken för urlakning av näringsämnen från åkern till vattendrag.

3 §

Natur och Miljö understöder varmt att den sammanlagda fosforn i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas till 100 procent vid gödsling.

6 §

Markkarteringsresultaten utgör grunden för gödslingen. Enligt 6 § mom. 1 kan jordbrukaren själv ta jordprover. För att försäkra sig om att proverna tas på ett tillförlitligt sätt borde proverna tas av en yrkeskunnig och opartisk part. Eftersom markkarteringarna ersätts med offentliga medel skulle det dessutom vara viktigt att bygga upp ett system, genom vilket hela landets markkarteringsresultat på ett lämpligt sätt vore tillgängliga för forsknings- och statistikändamål.

Natur och Miljö understöder varmt att man till jordproverna ska bifoga uppgifter om skifte och läge (6 § mom. 4). Detta är ett grundläggande krav och mycket viktigt med tanke på t.ex. forskningsändamål.

7 §

Enligt förslaget behöver jordbrukaren inte nödvändigtvis på enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar ta jordprov, utan jordbrukaren kan använda vissa tabellvärden för kväve- och fosforgödslingen. Beroende på skiftets egenskaper kan det här leda till en så hög gödselgiva att odlingsväxterna inte kan tillgodogöra sig alla näringsämnen. Särskilt om det finns mycket fosfor i åkerjorden från förut och skiftet ligger nära ett vattendrag finns det risk för urlakning av näringsämnen till vattendraget. Natur och Miljö anser att det ska tas jordprov på alla åkerskiften som är i odling, oberoende av storleken.

15 §

På skyddszoner är det enligt 15 § mom. 3 tillåtet att kemiskt eller mekaniskt bekämpa flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden. Natur och Miljö anser att kravet på grästäcke inte är tillräckligt strikt. Ogräs bör i första hand bekämpas mekaniskt utan att grästäcket skadas. Om ogräsförekomsten är utbredd och jordbrukaren ämnar bekämpa ogräsen kemiskt, bör det vara obligatoriskt att meddela om saken till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet före bekämpningen.

17 §

Natur och Miljö understöder varmt att som naturvårdsåkrar med vall godkänns tidigare anlagda fleråriga vallar där växtligheten i betydande omfattning utgörs av vilda gräs och örtväxter som har trängt undan den vallväxtlighet som tidigare anlagts (17 § mom. 1).

Enligt 17 § mom. 2 ska växtbeståndet på naturvårdsåkrar med vall slås vartannat år. Natur och Miljö anser att slåtter på naturvårdsåkrar med vall inte bör tillåtas före den 1 augusti. Slåtter tidigare på sommaren borde tillåtas endast om det föreligger särskilda orsaker i form av bekämpning av svåra ogräs eller bärgning av skörd. Naturvårdsåkrarna lockar fåglar och däggdjur, vilka sedan lätt faller offer för slåttermaskinen. De lockar också fjärilar, som efter slåttern blir utan mat. Sådan verksamhet bör inte stödas med miljöersättningspengar.

Enligt 17 § mom. 4 får det på naturvårdsåkrar med vall täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt genomföras andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Natur och Miljö motsätter sig detta. Målsättningarna för åtgärden naturvårdsåker med vall äventyras och då bör inte heller miljöersättning utbetalas. 21 §

Enligt 21 § mom. 1 får mångfaldsåkrar gödslas i samband med att växtbeståndet anläggs. Det här bör inte gälla mångfaldsåkrar med ängsväxter då de inte drar nytta av gödsling.

Enligt 21 § mom. 2 ska man anlägga mångfaldsåkrar med ängsväxter så att det i utsädesblandningar finns frön av minst en flerårig ängsväxt. Ängsväxterna kan vara ängsklocka, vitblära, rödklint, färgkulla, backnejlika, tjärblomster, ängsglim, ängsvädd, skogslyst, prästkrage, åkervädd, fyrkantig johannesört eller någon annan motsvarande ängsväxt. Speciellt backnejlika och tjärblomster är krävande ängsväxter och det är osannolik att de börjar växa på en åker. De borde inte finnas nämnda i listan.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar