Utlåtande om utkastet till förvaltningsplan för avrinningsdistriktet Åland och utkast till åtgärdsprogram för Ålands kust-, yt- och grundvatten 2009-2015

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö och vill uttrycka sin tacksamhet över möjligheten att få ge ett utlåtande och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Det allmänna målet för vattenskyddet och vattenvården på Åland och hela Europeiska unionen är att alla sjöar, åar, kustvatten och grundvatten har minst god ekologiskt status före år 2015. De vatten som bedömts ha hög eller god ekologisk status får inte försämras. Denna målsättning bör gå som en röd tråd genom hela förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet. Mot denna bakgrund är de rekommenderade åtgärdsförslagen i kapitel 7 klart otillräckliga.

Utkasten till förvaltningsplan och åtgärdsprogram är så ostrukturerade att det rentav försvårar kommentering av faktainnehållet i planen och programmet. Om inte betydligt bättre dokument tas fram inför rapporteringen till EU och för godkännande i Ålands landskapsregering, har Ålands miljöbyrå på ett högst arrogant sätt satt käppar i hjulet för vattenvården på Åland. Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö är djupt oroade över situationen.

Det verkliga syftet med förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet förblir oklar. I förvaltningsplanen sägs att ”huvudsyftet är att fungera som kunskapsunderlag och ledning för förvaltningsmyndigheternas och övriga berörda myndigheters och aktörers handlande”. Dock förklaras inte närmare vad som anses med ”ledning”. Ur materialet som har skickats på remiss framkommer inte exempelvis om både förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet kommer att godkännas av landskapsregeringen och rapporteras till EU. Det förefaller oklart vilka delar av planen och programmet som är avsedda att vara bindande och för vem. I regel saknas skrivningar om ansvariga aktörer, tidtabeller, finansieringsbehov och -källor. Förhållandet mellan förvaltningsplan och åtgärdsprogram är också otydlig: dokumenten är till stor del överlappande utan klart fokus. Vi föreslår, landskapsregeringen bekantar sig med upplägget i motsvarande dokument uppgjorda i Finland, vilka för kustregionen även finns i svenska versioner.

Vi vill fästa uppmärksamhet vid att den preliminära klassificeringen enbart bygger på klorofyll a-data, trots att annan ekologisk data har varit tillgänglig. I förvaltningen har man satsat märkbara resurser på provtagning men sedan väljer att inte använda resultaten. Detta tyder på en högst ineffektiv användning av resurser.

I åtgärdsförslagen, som vi uppfattar som kärnan i dokumenten, finns en del guldkorn som tyvärr försvinner i den allmänna villervallan. Vi anser, att det är vilseledande att man i åtgärdskapitlet till största del hänvisar till Ålands landskapsregerings miljöhandlingsprogram. Miljöhandlingsprogrammet är inte längre i kraft och har därmed ingen tyngd. Man hänvisar till åtgärder som enligt handlingsprogrammet borde ha genomförts 2005 och 2006, men det framgår inte om åtgärderna verkligen har genomförts eller om tanken är att man nu skjuter fram tidtabellen.

Till skillnad från den fastländska praxisen är åtgärdsprogrammen enligt 22 § i landskapslagen om ändring av vattenlagen för landskapet Åland det dokument som myndigheter skall ta i beaktande i sina planer och beslut. Mot denna bakgrund har vi valt att i huvudsak fokusera på åtgärdsprogrammet och vill härmed komma med konstruktiv kritik för att förbättra programmet.
Specifika kommentarer om åtgärdsprogrammet

1. Allmänt

1.2 Vatten som beaktas i åtgärdsprogrammet

I kapitlet beskriver man svårigheterna med att klassificera kustvattnen i inner-, mellan- och ytterskärgård. Dock har man inte redovisat för enligt vilka kriterier nuvarande typindelning har gjorts, t.ex. om öppenhet, vattenomsättning eller motsvarande parametrar har använts.

Det är bekymrande att sjöar endast behandlas ur ett drickvattenperspektiv, trots att direktivet uttryckligen utgår från ekologin. Dessutom behandlas endast större vattendrag, trots att dessa endast är samlingspunkter för problemen, som kan förekomma i mindre vattendrag.

2. Befintliga program och planer som berör vattenvården

I fjärde och femte stycket beskrivs Ålands landskapsregerings miljöhandlingsprogram. Dock framkommer inte i stycket att detta program inte längre gäller.

Under rubriken internationellt samarbete nämns HELCOM och OSPAR som viktiga konventioner, trots att inte Åland är medlem i OSPAR. Detta är vilseledande.

Tekniska kommentarer:
Det andra och tredje stycket hänger inte ihop med rubriken och är endast förvirrande.

3. Klimatförändringen och övriga miljöförändringar

Analysen av klimatförändringens effekter är välstrukturerad och saklig.

Tekniska kommentarer:
Beskrivning av belastningskällorna på Åland förekommer på flera ställen i åtgärdsprogrammet (bland annat sid 13, inledningen på sid 15, mer ingående på sidorna 18-25) vilket är förvirrande. Varför inte samla ihop alla dessa överlappande textsnuttar till en fungerande helhet?

4. Vattenvårdens nuvarande status

Stycket om ”Spridning av näringsämnen” inleds med en diskussion om begränsande näringsämnen. Denna diskussion är föråldrad och ledande forskare inom området anser att man inte i Östersjösammanhang kan tala om begränsande näringsämnen.

Tekniska kommentarer:
Rubrik är högst vilseledande eftersom stycket verkar handla främst om vattnens status, inte vattenvårdens.

4.2 Belastning på vattendragen

Under rubriken ”Marktäkter” behandlas inte täkt från havsbotten.

Under rubriken ”Vattenföretag och övrig verksamhet” behandlas småskaliga muddringar. Det är bra att dessa uppmärksammas i åtgärdsprogrammet. Dock är fokus på vilka de egentliga problemen av muddringar felaktigt. Den största skadan sker när man muddrar bort trösklar vid grunda havsvikar. Tröskeln gör att miljön innanför utgör en unik livsmiljö för alger, växter och djur. Ett flertal fiskarter, såsom abborre, gädda och olika karpfiskar, är direkt beroende av sådana vegetationsrika miljöer under lektiden. De grunda bottnarna erbjuder också en varm, trygg och näringsrik plats för fiskyngel i ett för dem kritiskt livsskede. Muddrar man bort tröskel, ökas vattenutbytet, vattnet blir kallare och partiklar och närsalter från sedimentet virvlar upp i vattenmassan.

Tekniska kommentarer:
Underrubrikerna under rubriken ”Belastningen på vattendragen” är förvirrande. Avloppsvattenhantering behandlas under flera rubriker, liksom industrin och sjöfarten.

4.3 Specialområden

Definitionen av ”specialområden” borde utökas med ny information om sällsynta och hotade vattennaturtyper, som sammanställdes inom ramen för den nationella hotklassificeringen av naturtyper år 2008. Detta skulle stärka vattenförvaltningsplanernas status som helhetsplan.

4.4 Vattenmiljön runt Åland

Vi håller med bedömningen att det nuvarande övervakningsprogrammet är helt otillräckligt och bör kompletteras. Dessutom saknas information om andra näringsidkares än fiskodlarnas miljökontrollprogram.

Vattenförvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet för Åland visar tydligt att det finns stora luckor, speciellt i övervakningen av de biologiska parametrarna av vattendragen. Till dessa hör växtplankton, vattenväxtlighet, bottenfauna och fiskpopulationer. Mera resurser krävs för att man i framtiden skall kunna göra en tillförlitlig ekologisk klassificering av de åländska vattendragen. Därför är det obegripligt att man har valt att inte använda det data man har till sitt förfogande vid uppgörandet av den preliminära klassificeringen (kapitel 4.5 Vattnens tillstånd, 4.5.1 Klassificering).

Tekniska kommentarer:
På sid 35, 36 och 37 presenteras kartor över den preliminära klassificeringen för inner-, mellan- och ytterskärgård i skilda kartor. Vi efterlyser en sammanställning, där hela klassificeringen skulle presenteras på samma karta. På detta sätt vore det lättare att bilda sig en helhetsbild av situationen.

4.5 Vattnens tillstånd

Klassificeringens referensvärden bygger på ett mellanting mellan referensvärden från sydvästra Finland och Upplandskusten i Sverige, men hur man utformat detta är oklart. Dessutom uppkommer frågan hur referensvärdena kommer att kalkyleras för andra parametrarna, som t.ex. bottenfauna.

5. Vattenvårdens miljömål

Förslaget till åtgärdsprogram vilar på en mycket osäker grund, eftersom den preliminära klassificeringen bygger på endast klorofyll-a analyser. I åtgärdsprogrammet framkommer emellertid att ytterligare parametrar kommer att tas fram under 2009. Vi vill kraftigt ifrågasätta beslutet, att skicka ut ett helt halvfärdigt material på remiss. Vi förutsätter, att den nya, uppdaterade klassificeringen skickas ut på remiss och att åtgärdsprogrammet omarbetas såvida de kompletterande parametrarna förändrar utgångsläget. Att inte göra så, skulle enligt vår uppfattning kunna tolkas som en ytterst nonchalant attityd gentemot medborgarnas möjlighet att påverka förvaltningen.

Tekniska kommentarer:
Tabellerna på sid 51 och 52 är svårtolkade och bör på sin höjd finnas som bilagor. Man har valt att i tabell 10, som har ett större informationsvärde, endast använda koder för vattenformationerna istället för att skriva ut namnen, vilket gör den svårläslig.

6. Åtgärder för vattenvård

Det är viktigt att beskriva kopplingen mellan tillämpning av annan lagstiftning och uppfyllandet av vattenförvaltningslagens allmänna miljömål. Vi efterlyser en skarpare analys av vilka hinder som nuvarande lagstiftning och andra styrmedel utgör för uppnåendet av god ekologisk status. Exempel på detta är jordbrukets miljöstöd.

Överlag saknas en klar strategi över vad som ska göras och med vilka metoder. Programmet borde innehålla en tydlig lista över åtgärder som borde vidtas för att uppnå god ekologisk status.
Tekniska kommentarer:
I de inledande styckena talar man om grundläggande och kompletterande åtgärder, medan man inom de sektorvisa talar om planerade och pågående åtgärder, kompletterande åtgärder samt styrmedel, forskning och utveckling. Detta är ett exempel på inkonsekvent och otydlig terminologi, som gör programmet ytterst svårtolkat.

6.4 Sektorvisa åtgärder

I åtgärdsförslagen saknas oftast konkretiseringar i form vilka myndigheter som ansvarar för att åtgärderna genomförs. Inte heller tidtabeller och finansieringskällor nämns. I detta avsnitt saknas åtgärder för en del av de problem som presenteras tidigare i planen.
Trots att man i kapitel 3 konstaterar att anpassning till klimatförändringen inte längre kan undvikas tas inte klimatförändringen i beaktande i åtgärdsförslagen. I dag finns redan en mängd kunskap om klimatförändringens effekter på vattenmiljön, exempelvis i form av ökad urlakning av näringsämnen på grund av ökade vinterflöden. Det är oansvarigt att inte beakta detta i åtgärdsprogrammet.

I de sektorvisa åtgärderna hänvisas till miljöhandlingsprogrammet, vilket enligt vår uppfattning är vilseledande, eftersom programmet inte längre i kraft. Man hänvisar till tidigare uppställda politiska ambitioner, som dock inte till fullo genomförts.

6.4.1 Fiskodling

I vattenområden med sämre än god ekologisk status bör endast landbaserade bassänger med effektiv avloppsvattenrening tillåtas.

6.4.2 Jordbruk

Jordbrukets miljöstödsprogram är en av de viktigaste styrmekanismerna för att få bukt med utsläppen från jordbruket. Därför är det viktigt att åtgärder, som i dagens läge finns i specialmiljöstödet, som bredare skyddszoner, byggnad av våtmarker och ekologisk odling, används i större utsträckning. Åtgärderna borde i första hand riktas till nyckelområden, t.ex. åkrar som sluttar kraftigt mot vattendrag. Här bör även gödselgivorna minskas. De mest problematiska områdena bör tas ur åkerbruk eller användas på ett sätt som inte belastar vattendragen. Man bör dock minnas att produktion av energigrödor inte automatiskt innebär lägre belastning, utan produktionsmetod och gröda bör väljas med eftertanke.
Vi stöder varmt förslaget att utveckla ett samarbete med det svensk projektet ”Greppa näringen”. Projektet har rönt stora framgångar i Sverige. Vi vill dock betona, att finansiering bör garanteras för detta ändamål.
Natur och Miljö och Ålands Natur och Miljö välkomnar också varmt förslaget på att ekologisk och närproduktion styr med ekonomiska styrmedel, som t.ex. sänkt moms. Vi anser att Åland på sikt kunde bli ett område med enbart ekologiskt, kretsloppsanpassat jordbruk.

6.4.3 Skogsbruk

I den andra åtgärden hänvisar man till ett certifieringssystem utan att redogöra för vilken certifiering man menar. Eftersom det finns stor skillnad mellan skogsbrukets certifieringssystem bör detta nämnas.

Tekniska kommentarer:
I kapitlet om skogsbruket framgår vilka aktörer som förväntas vidta åtgärder. Detta borde även finnas i de andra kapitlen.
Att hänvisa till andra program, utan att redogöra för deras innehåll, är meningslöst.

6.4.4 Bosättning

Markplaneringen spelar en central roll för vattenskyddet och tydliga, bindande åtgärder behövs. Planerna bör även utvidgas till vattenområdena eftersom trycket ökar på dessa. Tomter utan tillgång till öppet vatten, bl.a. områden långt inne i en grund vassbevuxen havsvik eller invid en flada, bör inte behandlas som ”strandtomter” trots att efterfrågan på strandtomter är stor. Ifall denna typ av tomter säljs som strandtomer leder det till ett ständigt ökande behov av ingrepp i mark- och strandmiljön och förutsätter i många fall muddring i känsliga kustmiljöer. Speciellt värdefulla naturområden borde inventeras och märkas ut i landskaps- och strandgeneralplaner.

6.4.5 Avloppsvatten

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö vill peka på behovet av helhetssyn på näringsämnenas kretslopp. I åtgärdsprogrammet har man utgått från målsättningen att minst 50 % av fosfor i avloppsvatten ska återvinnas (finns dock både under planerade och pågående åtgärder och under kompletterande, varvid det är oklart hur man ämnar arbeta vidare med frågan).
Man har heller inte i tillräcklig grad tagit i beaktande den ökade belastningen på befintliga reningsverk i och med att en större del av avloppsvatten från glesbygden, som i dagens läge inte är kopplat till kommunal rening, kommer att ledas till reningsverken.

Vi efterlyser åtgärder för att förbättra valet av recipientområde för reningsverkens utsläpp.

Fosfatfria tvättmedel bör förbjudas på Åland.

6.4.6 Avloppsvatten från fritidsbåtar

Antalet tömningsstationer för båtar med septiktank bör utökas. Strängare (rättsliga) åtgärder behövs när fartyg och båtar släpper ut obehandlat toalettvatten.

6.4.7 Industri

Målsättningen att industrianläggningar skall anslutas till kommunala reningsverk är bra, men det är viktigt att säkerställa, att det industriella avloppsvattnet inte innehåller skadliga ämnen, som skulle försvåra användningen av slammet på åkermark.

Vi vill understryka, att principen om att förorenaren betalar bör gälla även i detta fall, exempelvis gällande restaurering av vattendrag eller rening av förorenade sedimenten.

6.4.8 Marktäkter

I kapitlet saknas täkter till havs. I samband med sand- och grustäkter ur havet, muddring, dumpning av jordmassor, hamnanläggningar och vindkraftsbyggen bör man beakta programmet för inventering av den marina undervattensmiljön (VELMU).

6.4.9 Sjöfart och oljeskydd

Invandrararter och effekter av svall nämns som problem i inledningen, men åtgärder saknas.

6.4.10 Trafik

Den atmosfäriska depositionen av främst kväve är betydande för Östersjön. Kvävet härstammar främst från trafiken och energiproduktionen. Därför är det viktigt att påverka trafik- och energipolitiken för att minska denna belastning.

6.4.11 Vattenföretag och övrig verksamhet

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö välkomnar varmt skärpt reglering på småskaliga muddringar och ser positivt på landskapsregeringens förslag i åtgärdsprogrammet. Speciellt understöder organisationerna ett förbud av muddringar på speciellt känsliga områden.

6.4.12 Generellt förslag för all verksamhet

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö uppmuntrar Åland att driva på gemensamma utsläppstak och olika utsläppsmarknader för närsalter i Östersjösammanhang.

Fisket
Effekterna av fiske på vattenekosystemen nämns inte överhuvudtaget i skrivelserna. Fisk nämns enbart i samband med fiskodlingar. Förändringar av fisksamhällena kan ha stor betydelse för resten av ekosystemet genom så kallade trofiska kaskader (t.ex. mindre rovfisk ger mera djurplanktonätande fisk som ger mindre djurplankton vilket i sin tur ger mera växtplankton). Fisket och en reglering av det bör därför ingå i en helhetssyn på vattenmiljön.

Tekniska kommentarer:
Hänvisningar till åtgärder som borde ha genomförts för flera år sedan (t.ex. sid 76: Interreg-projekt från 2005, sid 77: seminarium som borde ha arrangerats 2006) ger ett svagt och oseriöst intryck.

Även här är rubriksättningen av t.ex. bosättning, avloppsvatten, avloppsvatten från fritidbåtar och industrin ostrukturerad.

Grundvatten och ytvatten, som används som dricksvatten, behandlas på en helt annan detaljnivå än resten av vattenformationerna. Helheten blir väldigt ojämn.

7. Rekommenderade åtgärdsförslag och förväntade effekter

Enligt landskapslagen skall åtgärdsprogrammet presentera de åtgärder som krävs för att de åländska vattendragen ska uppfylla direktivets krav på ”god ekologisk status” senast år 2015.
I kapitel 6 redogör man för planerade och pågående åtgärder, förslag till kompletterande åtgärder samt styrmedel, forskning och utveckling. Av alla de goda tankar, som ingår i kapitel 6, har dock endast en liten del tagits med i det egentliga förslaget till åtgärder i kapitel 7. Dessa är synnerligen vagt formulerande. Det förblir oklart hur förslagen kommer att utföras, vem som utför dem eller med vilka resurser. Vår uppfattning är att förslaget till åtgärdsprogram inte uppfyller kraven i direktivet och landskapslagen.

Därför vill Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö sammanfatta och kommentera de åtgärder som finns nämnda i kapitel 7, samt ge kompletterande förslag:

Fiskodling

Förslag i utkastet

• Tillstånden för fiskodlingar skärps: längre ut och på större djup
• Projekt om landbaserade bassänger i kombination till musselodlingar
• Utredning om ekonomiskt stöd för landbaserade bassänger med avloppsvattenrening

I åtgärderna i detta kapitel i utkastet till åtgärdsprogram är förslaget till skärpta tillstånd den enda egentliga åtgärden. Resten är utredningar.
Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att i vattenområden med sämre än god ekologisk status endast landbaserade bassänger med effektiv avloppsvattenrening bör tillåtas.

Jordbruket

Förslag i utkastet

• Riktad rådgivning till jordbrukare
• Styrning av miljöstödssystemet mot mer effektivt ur miljöskyddsperspektiv
• Utökat stöd och information för bevattningsbassänger och våtmarker

Riktad rådgivning till jordbrukare är ett välfungerande system och finansiering för detta bör arrangeras utan fördröjning. En styrning och omstrukturering av miljöstödssystemet är nödvändigt, eftersom man i flertal undersökningar visat att dagens system inte gynnar vattenskyddet. Dock är formulering i åtgärdsprogrammet alldeles för otydlig.

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att man bör sätta upp klara målsättningar, t.ex. på km2 skyddszoner, antal våtmarker osv. Miljöstödet bör utveckla mot skräddarsydda lösningar för de mest belastande områdena, mer incitament och/eller slopande av frivillighet, gårdsvisa näringsbalansberäkningar, optimera gödsling och förbättrade villkor för arrendering av åkrar enligt en snabb tidtabell. De mest belastande, sluttande, erosionskänsliga åkrar bör tas ur bruk eller omvandlas till s.k. vattenskydds- eller biodiversitetsåkrar. Nya styrmedel, som handel med näringsutsläpp (jfr handel med koldioxidutsläpp) och naturvärdeshandel bör också inkluderas. Landskapsregeringen bör stöda Åland till att bli ett pilotområde med enbart ekologisk, kretsloppsanpassat jordbruk.

Avloppsvattenhantering

Förslag i utkastet

• Utbyggnad av enskilda och kommunala avlopp, speciellt kretsloppsanpassade system
• Anlägga våtmarker alternativt musselodlingar i anslutning till reningsverk, genom rådgivning och ekonomiskt stöd
• Industrier och andra belastande bör anslutas till kommunal rening

Förslagen för förbättrad rening av avloppsvattnet är väldigt generella och saknar konkreti.
Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att klara indikationer på vilka typer av styrmedel krävs för att uppmuntra till utbyggnad och kretsloppsanpassning av avlopp. Bland annat bör sakkunskapen om olika typer av kretsloppsanpassade lösningar i kommunerna öka. Tillräcklig finansiering bör även reserveras för att uppgradera äldre reningsverk att klara av en hög reningsgrad även då mängden avloppsvatten ökar, som en följd av att allt fler ansluter sig till kommunal rening.

Skydd av yt- och grundvatten som används som drickvattentäkter

Förslag i utkastet

• Kommunala översiktplaner för skydd av grund- och dricksvatten
• Förbättrad rening av dagvatten
• Stöd för vattenförbättrande åtgärder bibehålls

Förslagen ger inte information om hur, t.ex. genomdrivande av skyddsplaner ska genomföras.

Skogsbruk

Förslag i utkastet

• Åtgärder inom miljöhandlingsprogrammet
• Kalavverkning av skog på grundvattenområden minimeras
• Information om grundvattenområden

Hänvisningar till miljöhandlingsprogrammet, utan att ens skriva ut vilka åtgärder som finns i detta, är betydelselösa.

Trafik

Förslag i utkastet

• Minska utsläppen från fartyg och biltrafik
• Grundvattenområden beaktas vid vägbyggen
• Samarbetsplaner utvecklas för att bekämpa olje- och kemikalieolyckor
• Informera småbåtsägare om alkylatbensin
• Skrotningspermie för 2-taktmotorer
• Utbyggnad av mottagningsstationer för avloppsvatten för fritidsbåtar (stöd)

Den första åtgärden är snarare en målsättning som inte de efterföljande åtgärderna kommer att leda till.

Vattenföretag

Förslag i utkastet

• Skärpt reglering av vattenföretag (muddringar och byggande i vatten)
• Önskvärt med strandpolicy för varje kommun för känsliga områden

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att muddringsverksamheten bör styras med hjälp av helhetsplanering, där man definierar högrisk- och lågriskområden ur miljöskyddssynvinkel. En dylik s.k. översiktsplan borde uppgöras av landskapsregeringen utgående från systematiska kart- och fältundersökningar med beaktande av bl.a. fladasuccessionen samt risken för förorenade sediment. På högriskområden kunde tröskeln (gränsvärde som m3 muddermassa) för miljötillståndsplikt vara lägre än på lågriskområden. På områden, som inte omfattas av en översiktsplan för muddring, skulle alla muddringar vara tillståndsbelagda.

7.3 Åtgärdernas förväntade effekt på vattnens status

I kapitlet konstateras att:
”Näringsbelastningen på såväl kustområden som viktiga ytvattentäkter minskar på lång sikt om och då alla de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet genomförs.”
Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att detta påstående är häpnadsväckande. De åtgärdsförslag man presenterat i kapitel 6 och 7 är så ostrukturerade och saknar konkreti, att dylika slutsatser enligt oss omöjligtvis kan vara möjliga att dra. Att man sedan i tabell 14 gått in för uppskattningar för årtal när dessa målet uppfylls, helt utan argumentation och förklaringar, är lika så ofattbart. Inte heller argumentationen från förvaltningsplanen förklarar de fördröjningar man har gjort i tidtabellen.

Tekniska kommentarer:
I tabell 14 har man igen gått in för att endast koda vattenförekomsterna, trots att utrymme finns, vilket ger intrycket att författarna inte ens vill att läsaren ska förstå innebörden av den.

7.4 Totalkostnader för åtgärdsförslagen

I åtgärdsprogrammet finns en grov uppskattning av kostnaderna, men i tabellen förekommer många oklarheter. Till exempel kan inte jordbrukets miljöstöd i sin helhet anses gå till vattenskyddsåtgärder. Jordbrukets investeringsstöd har man inkluderat i sin helhet, trots att man i kommentarerna endast skriver att en bråkdel går till vattenskyddsåtgärder. Också siffran på stöd för avfallshantering är oklar.

Förutom kostnadsanalysen i åtgärdsprogrammet har de undertecknade även blivit tillskickade den preliminära rapporten ”Konsekvensbedömning av vattenvårdsprogrammet för Åland”. Denna rapport borde ha varit som en del av de dokument som nu är på remiss. Direktivet, som förvaltningsplanen och åtgärdsprogrammet vilar på, trädde i kraft år 2000. Att skylla på tidbrist håller inte.

8. Utredning om samarbete

Åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen är så ostrukturerade att det inte motiverar allmänheten till att ta del av processen, då till och med experter inom området har problem att förstå vad som avses.
Man har på Åland valt att inte involvera intressentgrupper i processen, så som man på fastlandet har i de så kallade samarbetsgrupperna. Därför kan det vara mycket svårt att engagera intressent på slutrakan, då man inte varit delaktig från början.

Definitioner

Både från åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen, saknas följande definitioner:

o förvaltningsplan
o grundläggande åtgärd
o grundvatten
o grundvattenförekomst
o hydrologi
o Kompletterande åtgärd
o Kontrollerande övervakning
o Morfologi
o Operativ övervakning
o Ramdirektivet för vattenpolitiken
o Tilläggsåtgärd
o typindelning
o Vattenförekomst
o Ytvatten
o Åtgärdsprogram

Högaktningsfullt,
Dan Jansen,
Ålands Natur och Miljö, ordförande

Bernt Nordman,
Natur och Miljö, verksamhetsledare

Taggar