Utlåtande om utkastet till ändringar i förordningar om miljöersättning

Natur och Miljö uttrycker sin tacksamhet över möjligheten att ge ett utlåtande om ändring av förordningar och vill som vår åsikt framföra följande:

Natur och Miljö har medverkat aktivt i beredningen av de ursprungliga förordningarna, som till stora delar inte motsvarar våra önskemål. I detta utlåtande kommenterar vi dock endast de förslagna ändringarna.

Natur och Miljö motsatte sig ändringsförslagen redan när de behandlades av Övervakningskommittén den 17.1.2015 (avvikande åsikt av Anne Antman). Vi anser fortfarande att förslagen minskar miljöersättningarna miljönytta på ett synnerligen beklagligt sätt.

Miljöstödsvillkoren var tidigare sådana att de inte motiverade jordbrukare att förbinda sig till miljöeffektiva åtgärder. Till exempel anlades det ur vattenskyddssynpunkt alldeles för få skyddszoner och odlingen av fånggrödor förblev marginell. De nya villkoren som trädde ikraft år 2015 var härvidlag mera lyckade. Enligt det nya förslaget skulle ingen ersättning utbetalas för skyddszoner som anläggs år 2016 eller senare. Dessutom skulle utbetalningen av ersättningar för bland annat odling av fånggrödor att begränsas till högst 25 procent av den ersättningsberättigande arealen. Natur och Miljö anser att det är dålig miljöpolitik att så här drastiskt begränsa möjligheterna att få ersättning i en situation då jordbrukarna äntligen förbundit sig att genomföra miljöeffektiva åtgärder.

Natur och Miljö anser att det finns andra sätt än de nu föreslagna att inte överskrida budgeten. Vi har från första början framhållit att åtgärden Balanserad användning av näringsämnen slukar en för stor del av alla finansiering. Tyngdpunkten borde flyttas till åtgärder som ger en större miljönytta.

År 2015 anlades mycket skyddszoner. Det är ändå osannolikt att det nu skulle finnas en skyddszon på alla platser där det vore motiverat ur en vattenskyddssynpunkt. Därför bör det fortsättningsvis vara möjligt att anlägga nya skyddszoner. Istället för att helt och hållet slopa möjligheten att få ersättning för nya skyddszoner borde man se över villkoren. Ur vattenskyddssynpunkt är det i vissa fall ändamålsenligt att anlägga en skyddszon på ett helt basskifte, i andra fall inte. Det skulle vara viktigt att i förväg noggrant definiera var miljönyttan av skyddszonerna är betydande. Dessutom skulle det vara viktigt att definiera var det vore motiverat att anlägga skyddszoner som är bredare än genomsnittet 15 meter.

År 2015 odlades mycket fånggrödor till följd av att de nya villkoren infördes. Det här var en välkommen förbättring med tanke på bland annat vattenskyddet. Enligt det nya förslaget skulle jordbrukare i fortsättningen få ersättning för fånggrödor på högst 25 procent av den ersättningsberättigande arealen. Enligt förslaget skulle man också begränsa de ersättningar som utbetalas för åtgärderna Placering av flytgödsel i åker och Återanvändning av näringsämnen och organiskt material. Om förslaget godkänns skulle en jordbrukare kunna få ersättning endast till den del de sistnämnda åtgärderna utförs på högst 60 procent av den ersättningsberättigande arealen. De sistnämnda åtgärderna är mycket viktiga med tanke på återanvändning av näringsämnen och en kretsloppsekonomi. Enligt regeringsprogrammet 2015 är båda viktiga prioriteringar för regeringen. Natur och Miljö anser att ingen av de nämnda begränsningarna är befogade ur miljösynpunkt.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman

verksamhetsledare

Taggar