Utlåtande om utkasten till förordningar om jaktkvoter för vissa stora rovdjur

Natur och Miljö uttrycker sin tacksamhet över möjligheten att ge ett utlåtande om förslaget och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt om förslaget

Natur och Miljö anser att den nya praxisen för fastställande av maximinivåer för undantagsjakt på stora rovdjur i enlighet med den nya Lagen om viltförvaltning (158/2011) är tydligare än tidigare. Den korta tidsfristen och tidpunkten (semestertid) för remissrundan försvårar dock en bred samhällelig debatt om detta centrala styrmedel i rovdjurspolitiken.

I motiveringarna till förordningarna beskrivs den juridiska bakgrunden tillräckligt omfattande. Däremot är de viltvårdsmässiga motiveringarna till de föreslagna maximinivåerna för jakt bristfälliga. Natur och Miljö anser, att jaktkvoter på stora rovdjur bör bygga på en fast populationsbiologisk grund. Natur och Miljö efterlyser i beredningen en djupare analys av hotstatusen för de stora rovdjuren samt av hur förslagen påverkar uppfyllandet av de gällande skötselplanerna.

Natur och Miljö anser, att förslaget som helhet inte i tillräckligt hög grad följer regeringsprogrammets riktlinjer gällande stora rovdjur:
”Suurpetokannat on varmistettava kestävälle tasolle ihmisten ja tuotantoeläinten turvallisuustarpeet sekä luonnon monimuotoisuus huomioon ottaen. Salametsästykseen puututaan tehokkaasti.”

Natur och Miljö vill kraftigt understryka vikten av att Finlands viltcentral noggrant dokumenterar motiveringar till enskilda jaktlicenser för i habitatdirektivet skyddade arter.

Artspecifika kommentarer

Björn

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets bedömning av ett hållbart uttag är 200 individer. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår ett märkbart större uttag (243 individer) med en kraftig betoning på de områden där björnstammen är stark samt på renskötselområdet.

Natur och Miljö anser att det är motiverat att kraftigt begränsa jakten i de områden, där björnstammen enligt skötselplanen skall få växa sig starkare. Det föreslagna uttaget på områden med kraftig björnstam, d.v.s. där förhållandena för björnen är allra gynnsammast, är dock för kraftigt och kan hota björnstammens positiva utveckling.

Natur och Miljö föreslår därför att jaktkvoten för området med etablerad björnstam (vakiintuneen kannan hoitoalue) skulle sänkas till 120 individer.

Lodjur

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets bedömning av ett hållbart uttag är 300 individer. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår betydligt högre jaktkvoter, 440 individer, vilket innebär en överskridning av VFFI:s bedömning med hela 47 procent. Natur och Miljö är oroad över målsättningen att minska stammen på områden med ett tätt bestånd av lodjur. Dessa områden kan antas vara särskilt gynnsamma för lodjuret och har därför stor betydelse för hela stammens livskraft.

Natur och Miljö föreslår, att den totala jaktkvoten för området övriga Finland (muu Suomi) skulle sänkas till 280 i enlighet med VFFI:s rekommendationer.

Varg

Vargstammen har kraftigt decimerats under 2000-talet, troligtvis främst på grund av illegal jakt. Skötseln av vargstammen vilar därför på en mycket svag grund. VFFI bedömer, att vargstammen klarar av en total årlig bortgång på 30 %, men det förutsätter, att uttaget riktas till förökningsbiologiskt mindre betydelsefulla individer.

Vargstammen i Finland är klassad som akut hotad (CR). För att kunna uppnå en gynnsam skyddsstatus bör vargstammen således tillåtas växa. Skadorna på husdjur har förutom i fråga om renar hållit sig på en jämn och låg nivå under en längre tid och skulle ytterligare gå att förebygga effektivt med olika slags tekniska lösningar. Sålunda bör tröskeln för att bevilja undantagslov för vargjakt vara synnerligen hög.

Den skandinaviska vargstammen har på grund av inavel ett akut behov av ett genetiskt tillskott österifrån. Därför borde förutsättningarna för vargar av att röra sig genom det finländska renskötselområdet förbättras.

Natur och Miljö föreslår, att jaktkvoten för hela landet sänks till 10 individer.

Utter

Jord- och skogsbruksministeriet föreslår att jaktkvoter för utter skall bibehållas på nuvarande nivå (55 individer). Utterstammen är historiskt sett fortfarande mycket svag och målsättningen bör vara att tillåta att stammen stärks. Uttern är fortfarande klassad som nära hotad (NT) i rödlistan.

Natur och Miljö anser, att uttern endast i sällsynta fall kan orsaka betydande ekonomisk skada och att det således endast finns ett synnerligen begränsat behov av jakt.

Natur och Miljö föreslår, att jaktkvoten sänks till 20 individer.

Gråsäl

Enligt motiveringarna till förordningsutkastet (s 3) är det viktigt att genom dialog med andra instanser i Östersjön säkerställa att det totala jakttrycket på gråsälspopulationen i Östersjön inte blir för stort. Enligt motiveringarna har jaktkvoten på Åland beaktats, men gråsälsjakten i Sverige nämns inte alls. Natur och Miljö anser, att situationen i Sverige bör redovisas i motiveringarna till förordningen. Naturvårdsverket i Sverige har beviljat en total jaktkvot om 230 sälar för jakttiden 2011. År 2010 var jaktkvoten lika stor, men det dokumenterade antalet fällda individer var endast 90.

Jaktåret 2010-2011 fälldes i Finland 450 gråsälar, jämfört med den totala jaktkvoten om 1050. För Ålands del var siffrorna 145 dokumenterat fällda av en jaktkvot på 450 individer. Det totala antalet dokumenterat fällda gråsälar i Finland och Sverige har alltså varit klart under hälften av den beviljade jaktkvoten. Detta är skäl att notera mot bakgrunden av att gråsälsstammen i Östersjön inte längre växer kraftigt. Det finns således skäl att befara, att ett det föreslagna högsta tillåtna uttaget skulle leda till att gråsälsstammen försvagades.

Natur och Miljö föreslår, att jaktkvoten skulle sänkas till en mera realistisk nivå, d.v.s. sammanlagt 500 individer. Fördelningen av jaktkvoterna på de olika skötselområdena kan enligt Natur och Miljö följa de föreslagna procentsatserna (Bottenhavet-Kvarken 65 %, Skärgårdshavet 26 % och Finska viken 9 %).

Östersjövikaren

Östersjövikaren har av IUCN:s sakkunniggrupp klassats som hotad (sårbar) och stammen är så liten, att den inte enligt HELCOM:s sakkunniggrupp tål egentlig jakt. Jord- och skogsbruksministeriet föreslår en jaktkvot om 30 individer enbart i syfte att förebygga skador i området Bottenhavet-Kvarken. Natur och Miljö är ense om att populationerna i övriga havsområden är så svaga, att jakt inte bör tillåtas.

Natur och Miljö anser, att den föreslagna kvoten för Bottenhavet-Kvarken är anmärkningsvärt stor med tanke på att det ofta är svårt att med tillräckligt stor säkerhet fastställa vilka sälar som åstadkommer skador på fiskebragder. Det är således av största vikt, att Finlands viltcentral ytterst noggrant bedömer om det finns tillräckliga grunder för att bevilja jaktlicenser (punkt 3.3 i motiveringarna). Utveckling och ibruktagande av sälsäkra fiskeredskap bör alltid gå före jakt.

Natur och Miljö föreslår, att förordningen skulle preciseras så, att tröskeln för att bevilja tillstånd för skyddsjakt skulle vara högre i Kvarken, där den lokala populationen är svagare än i Bottenviken.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman, verksamhetsledare

Taggar