Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Vi värdesätter din integritet

Vi använder cookies för att förbättra din surfupplevelse, visa personligt anpassade annonser eller innehåll och analysera vår trafik. Genom att klicka på "Acceptera alla" samtycker du till vår användning av cookies.Läs mer om de cookies vi använder.

Dina cookieinställningar har sparats.

Utlåtande om utkast till lag om ändring av skogslagen

Utlåtande , Publicerat:

Till jord- och skogsbruksministeriet
MMM011:00/2011

Utlåtande om utkast till lag om ändring av skogslagen

Natur och Miljö vill härmed högaktningsfullt framför sina synpunkter på utkastet till ny skogslag:

Inledning

Den nuvarande skogslagen utformades parallellt med naturvårdslagen i mitten av 1990-talet. Då beslöt riksdagen bland annat att skyddet av vissa skogliga naturtyper skulle ske inom ramen för skogslagen (§ 10) och inte naturvårdslagen. Centrala indikatorer för den finländska skogsnaturens biologiska mångfald, bl.a. analyser av hotade arter och naturtyper, visar fortfarande negativa trender. Utgångspunkten för den nu aktuella reformen bör därför vara, att det lagstadgade skyddet av naturens mångfald i ekonomiskogar skall förbättras. Frivilliga mekanismer som bl.a. rådgivning och skogscertifiering kan komplettera, men inte ersätta bindande lagstiftning som gäller alla skogsägare.

Allmänt

Natur och Miljö anser, att utkastet till ny skogslag (11.2.2013) inte innehåller tillräckliga element som skulle säkerställa att det finländska skogsbruket skulle vara ekologiskt hållbart. I december 2012 publicerades Metlas, Finlands miljöcentrals och Tapios gemensamma konsekvensbedömning av det utkast till lagtexter som MEMO II-arbetsgruppen presenterade. En central slutsats i konsekvensbedömningen var att skyddet av skogsnaturens biologiska mångfald snarare skulle försämras än förbättras. De mindre justeringar som jord- och skogsbruksministeriet gjort inför den nu aktuella remissrundan ändrar inte i betydande utsträckning på detta. I de allmänna motiveringarna till lagförslaget (avsnitt 22, sid 7-8) presenteras inte konsekvensbedömningens slutsatser tillräckligt noggrant.

Detaljerade kommentarer

§ 2 Tillämpningsområde

Natur och Miljö stöder förslaget att områden som ägs av staten i naturskyddssyfte inte längre skulle omfattas av skogslagen (1 mom i utkastet). Däremot ser vi det som problematiskt att rekreationsområden i generalplaner med rättsverkan inte längre skulle omfattas av skogslagens naturvårdsmekanismer (i utkastet har 2 mom i nuvarande lag strukits). I slutet av paragrafen (nytt 3 mom) föreslås ett nytt krav, att lagen om bekämpning av insekt och svampskador skall ha ett generellt företräde framom skogslagen. Eftersom död ved är en alldeles central resurs för många hotade skogslevande arter, motsätter sig Natur och Miljö detta förslag. I stället bör man i samband med revideringen av skogsskadelagen definiera att den inte gäller på områden vilkas primära målsättning är att upprätthålla den skogens biologiska mångfald.

§ 7 Avverkarens och planerarens ansvar

Natur och Miljö välkomnar förslaget att avverkarens och planerarens ansvar för att lagen följs skulle preciseras.

§ 10 Särskilt viktiga livsmiljöer

Natur och Miljö motsätter sig starkt förslaget till skärpning av kriterierna för särskilt viktiga livsmiljöer så att skyddsbestämmelserna skulle gälla endast små och ekonomiskt betydelselösa objekt (2 mom). I den gällande lagen är småskalighet inget entydigt krav, även om jord- och skogsbruksministeriet har verkat för att lagen i praktiken skall tolkas så. Ministeriet motiverar sitt förslag med att det skulle motsvara nuvarande praxis. Natur och Miljö anser, att avgränsningen av särskilt viktiga livsmiljöer bör utgå ifrån de faktiska egenskaperna för respektive naturtyp ute i fält. Redan i nuvarande praxis är det ett allvarligt problem, att många särskilt viktiga livsmiljöer har avgränsats så snävt, att naturvärdena hotas på grund av randeffekten. Den föreslagna ändringen av kriterierna skulle medföra en kraftig försämring av skogslagens naturskyddsdimension, vilket strider bl.a. mot regeringsprogrammet.

Natur och Miljö motsätter sig även förslaget, att gamla överståndare samt döda trädstammar skulle vara ett absolut kvalitetskriterium för en särskilt viktig livsmiljö. Det här kunde kraftigt minska mängden livsmiljöer som omfattas av denna paragraf. Överståndare och död ved bör även i fortsättningen inkluderas i de karaktärsdrag, som skall bevaras i samband med skogsvårdsåtgärder.

Natur och Miljö välkomnar att tre typer av egentliga grankärr inkluderas i förteckningen över livsmiljöer (mom 3, punkterna 1-7). Fortfarande är listan dock långt ifrån tillfredsställande. Bland de skogsliga naturtyper som fortfarande skulle sakna särskilt skydd hör de kargaste moskogarna, åarnas strandskogar och åsskogarnas solsluttningar.

§ 10a

Grundprincipen i skoglagen är att de särskilda livsmiljöernas karaktärsdrag skall bevaras när man idkar skogsbruk. Enligt förslaget skulle man dock nu i lagen slå fast, att vissa skogsbruksåtgärder, bl.a. drivning av ved och plockavverkningar skulle vara tillåtna (10a § 2 mom). Även om man kan anta att en del åtgärder i regel inte äventyrar karaktärsdragen är det synnerligen problematiskt att kategoriskt tillåta vissa åtgärder. I stället borde man liksom tidigare utgå ifrån att man genom myndighetsövervakning kontrollerar att lagens krav uppfylls. Uppföljningen av naturvården i skogsbruket har visat att vart tionde skogslagsobjekt förstörs eller försämras i samband med avverkningar. I de finländska skogarna uppstår nya särskilt viktiga livsmiljöer så långsamt att det inte på långt när kan kompensera för den årliga förlusten på 5-10 procent av de objekt som berörs av avverkningar.

§ 10b

Förslaget till livsmiljöspecifika tillåtna åtgärder bygger på samma problematiska utgångspunkt som § 10a: I stället för att kategoriskt tillåta vissa åtgärder borde skyddet utgå mera ifrån de platsspecifika karaktärsdragen.

§ 11 Undantagstillstånd

Natur och Miljö motsätter sig starkt förslaget till utvidgade möjligheter att bevilja undantagstillstånd (2 mom) från skyddsbestämmelserna i § 10. Enligt förslaget skulle undantagslovs beviljas om skyddet av karaktärsdragen skulle medföra minskade intäkter om 4 procent av värdet på det virket som finns inom den skogsfastighet som livsmiljön angränsar till (eller 4000 euro), mot nuvarande praxis enligt vilken gränsen går vid 4 procent av värdet på skogsägarens samtliga skogar inom kommunen. Det här skulle i praktiken medföra att en betydande del av alla särskilt viktiga livsmiljöer skulle falla utanför skogslagens skyddsmekanismer.

Markägarens självrisk i miljö- och naturskydd är en grundläggande del i hela den finlandska miljölagstiftningen. Natur och Miljö anser, att man inte i en enskild sektorlag som skogslagen skall fastställa en så här exeptionellt låg självrisk utan att grundligt analysera konsekvenserna för hela lagstiftningen.

§ 14 Anmälan om användning av skog

Natur och Miljö motsätter sig förslaget att förkorta minimitiden för inlämning av anmälan om användning av skog från nuvarande 14 dagar till endast 7 dagar. Det här skulle bland annat undergräva myndigheternas möjligheter att på förhand granska hur skogsnaturens biologiska mångfald skulle påverkas av de planerade avverkningarna.

Sammanfattning

Natur och Miljö anser att beredningen av skogslagen bör öppnas på nytt till den del som gäller skyddet av skogsnaturens biologiska mångfald.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman, verksamhetsledare

Taggar

Du kanske också är intresserad av...