Inbegärt utlåtande om revideringen av programmet för befrämjande av förnybara energikällor 2003 - 2006 respektive energisparpogrammet 2003 - 2006

Natur och Miljö har bekantat sig med arbetsgruppernas betänkanden och vill som sin åsikt högaktningsfullt framföra följande:

Allmänt

Natur och Miljö anser att miljöanpassat utnyttjande av förnyelsebara energikällor och energisparande utgör grunden för en energipolitik som skulle föra Finland närmare en hållbar utveckling. Revideringen av programmen för energisparande respektive befrämjande av förnyelsebara energikällor är således en betydelsefull process, som bör resultera i konkreta åtgärder.

Revideringen av energiprogrammen blev aktuell efter behandlingen av tillståndet för en femte kärnkraftsreaktor. I samband med beslutet om att bevilja tillstånd förutsatte riksdagen, att regeringen vidtar åtgärder för att befrämja såväl energisparande som utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Det är positivt, att regeringen inledde beredningen i snabbt takt.

Arbetsgrupperna presenterar många förslag som är värda understöd, men helhetsintrycket blir ändå, att ytterligare kraftiga åtgärder skulle behövas. Många viktiga förslag stannar vid identifikation av vidareutredningsbehov, upprepning av redan gjorda beslut eller enbart en fortsättning av nuvarande åtgärder. Dessa brister bör enligt Natur och Miljö åtgärdas under den fortsatta behandlingen.

1. Energisparprogrammet

1.1 Allmänt

Energisparande är det bästa sättet att minska koldioxidutsläpp och förebygga energisektorns negativa miljöeffekter. Nyttan av energisparande har blivit uppenbar för finländarna under årets kalla vinter. Ur ett globalt perspektiv är det viktigt att stävja konsumtionen av icke-förnyelsebara resurser i industriländerna, så att tredje världen skall kunna höja sin levnadsstandard utan att hota miljöns tillstånd.

På Johannesburgkonferensen 2002 kom världens ledare överens om att försöka bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och negativa miljöeffekter från bl.a. naturresursanvändningen . Finland skulle ha goda förutsättningar att bli ett föregångsland för ekoeffektivitet. Ett viktigt steg för att befrämja en sådan utveckling vore att hålla fast vid redan överenskomna tak för energikonsumtionen. Däremot bromsas utvecklingen av att uppställa energisparmål i förhållande till BAU-scenarier, där den ekonomiska tillväxten är en central komponent.

1.2 Målsättningar

Arbetsgruppens målsättningar för energisparandet är inte tillräckligt ambitiösa och undergräver tidigare beslut. Enligt energistrategin från år 1997 skall tillväxten i totalenergiförbrukning stoppas på 10-15 års sikt, d.v.s. gärna redan år 2007. Redan det nuvarande energisparprogrammet från år 2000 antyder, att denna målsättning skulle förutsätta kraftigare åtgärder än man i det skedet gick in för.

I stället för att göra upp ett ambitiöst åtgärdsprogram i enlighet med tidigare strategier föreslår arbetsgruppen att målsättningen skall revideras så, att trendbrottet i energikonsumtionstillväxt skulle ske först år 2015. Arbetsgruppen garderar sig rentav genom att tillägga en mängd randvillkor. Natur och Miljö ifrågasätter kraftigt detta och framhåller, att energisparprogrammet bör utformas så, att energistrategins målsättning uppfylls.

Natur och Miljö vill även påminna om att regeringen har förbundit sig vid att vidta åtgärder för att hålla energikonsumtionen på Kyoto1-alternativets nivå. Programmets totala spareffekt borde således vara omkring 4,4 TWh, d.v.s. 20 % högre än arbetsgruppens optimistiska uppskattning av åtgärdernas effekter.

1.3 Åtgärder

Trots det nuvarande energisparprogrammet, som godkändes år 2000, har såväl den totala energikonsumtionen som elkonsumtionen ökat under de senaste åren. Behovet av kraftigare åtgärder för att befrämja energisparande är tydligt. Riksdagens kläm i samband med kärnkraftsbeslutet förutsätter ett ambitiöst energisparprogram. Natur och Miljö anser, att arbetsgruppens förslag inte uppfyller dessa förväntningar.

Åtgärder, som utan dröjsmål bör genomföras är bl.a. en höjning av energistödet samt utvecklandet av energisparavtal och -inventeringar.

Många väsentliga åtgärder skjuts emellertid på framtiden i väntan på tilläggsutredningar. Arbetsgruppen ger exempelvis inget konkret förslag till skärpning av energiskatten. Arbetsgruppen konstaterar själv, att energibeskattningen i kombination med övriga åtgärder bör ge tillräckligt starka signaler till marknaden, så att programmets målsättningar uppfylls. Beredningen av energiskattefrågor bör nu fortsätta med högsta prioritet. En betydlig skärpning av energibeskattningen och en utvidgning av skattebasen skulle ge starka incentiv att spara energi och utveckla mera energisnåla lösningar. Finland bör även inom EU arbeta för en starkare miljöstyrning av energiskatterna.

Beredningen av en allmän lag om energisparande fortsätter ännu. Natur och Miljö ser detta som ett viktigt styrmedel för bl.a. normer gällande uppvärmningslösningar. Den fortsatta beredningen bör även konkretisera förslaget att energidistributionsbolag även bör erbjuda energispartjänster till sina kunder. Natur och Miljö anser att ett dylikt system skulle erbjuda goda möjligheter att befräjma energisparande.

Enligt arbetsgruppens betänkande beror elkonsumtionsökningen i hög grad på ökad användning av el för uppvärmning i hushåll. Natur och Miljö vill särskilt fästa uppmärksamhet vid den nuvarande trenden, att allt fler sommarstugor och andrahandsbostäder uppvärms med el under en allt längre del av året.

Behovet av sakkunnig rådgivning och informationsspridning om energisparande är betydande. Motiva har hittills framgångsrikt utnyttjat sina begränsade resurser. Natur och Miljö vill påminna om behovet av svenskspråkig information och föreslår att Motiva får tilläggsresurser för detta ändamål.

Arbetsgruppen föreslår inga konkreta åtgärder för att förbättra trafikens energieffektivet. Bl.a. skjuter arbetsgruppen upp beredningen av utvecklingen av trafikbeskattningen. Natur och Miljö anser, att bilskatten borde befrämja ibruktagande av energisnåla bilar. Ännu viktigare är att bränslebeskattningen ger incentiv att välja energisnåla alternativ. Natur och Miljö kräver, att det statliga stödet till kollektivtrafiktjänster höjs till minst nivån år 1999.

1.4 Konsekvensbedömning

Presentationen av det föreslagna åtgärdsprogrammets styreffekt innehåller många brister och oklarheter. Konsekvensbedömningen är svåröverskådlig bl.a. på grund av att den sammanfattande tabellen på sid 44 inte följer samma indelning som själva programmet.

Arbetsgruppen konstaterar att det finns en mängd osäkerhetsfaktorer som medför att det är högst osäkert huruvida den uppskattade maximala energisparmålsättningen på 3,66 TWh (till år 2010) kommer att uppfyllas. Arbetsgruppens antyder bl.a. att referensscenariet, d.v.s. det s.k. BAU-scenariet kommer att justeras. Natur och Miljö vidhåller, att manipulering av BAU-scenarier inte befrämjar målsättningen att förbättra energieffektiviteten.

Natur och Miljö vill fästa uppmärksamhet vid att arbetsgruppen anser, att de viktigaste sparåtgärderna utgörs av energisparprogram, energirenoveringar, energiinventeringar samt byggnadsnormer. Ändå går mer än hälften av statens investeringar till teknologifinansiering.

2. Programmet för befrämjande av förnyelsebara energikällor 2003 - 2006

2.1 Allmänt

Natur och Miljö förespråkar en målmedveten övergång till en miljöanpassad energiproduktion baserad på förnyelsebara energikällor. Det är uppenbart att det nuvarande programmet behöver uppdateras. De klämmar, som riksdagens godkände i samband med beviljandet av tillståndet för ett femte kärnkraftverk, gav arbetsgruppen en bra utgångspunkt.

Riksdagen förutsatte, att utnyttjandet av förnyelsebara energikällor skall befrämjas genom bl.a. skattepolitik och tilläggsstöd för investeringar, samt att elproduktion med förnyelsebara källor skall stödas genom exempelvis inköpstvång för nätoperatörer. Ersättandet av fossila bränslen med förnyelsebara energikällor är även en central åtgärd i den nationella klimatstrategin.

2.2 Betoningar och avgränsningar

Natur och Miljö motsätter sig arbetsgruppens klassificering av torv som ett långsamt förnyelsebart biobränsle. Torven bör klassas som ett fossilt bränsle och Finland skall sträva efter att minska förbränningen av torv, som bl.a. ger höga koldioxidutsläpp per energienhet. Förbundet ifrågasätter att arbetsgruppen utgår ifrån att torven även i framtiden skall stå för 6 % av den totala energikonsumtionen. Eftersom arbetsgruppens scenarier visar på en ökning av energianvändningen innebär detta, att torvens absoluta konsumtion skulle öka med ökade negativa miljöeffekter som följd.

Natur och Miljö efterlyser ännu tydligare formuleringar i frågan om brännbart avfall. Allt avfall kan inte klassas som en förnyelsebar energikälla. Endast avfall av förnyelsebara material kan ens i teorin falla inom ramen för detta program. Natur och Miljö ställer sig reserverat till stora satsningar på förbränning av s.k. "återvinningsavfall". En miljömässigt bättre strategi vore att förebygga uppkomsten av avfall, prioritera materialåtervinning samt satsa på rötning av bioavfall.

Vattenkraften har så betydande negativa miljöeffekter, att nya dammar inte bör byggas. Miljöeffekterna av dammar och reglering av vattendrag bör minimeras och kompenseras genom restaurering av vattenlivsmiljöer.

2.3 Genomförandet av det nuvarande programmet

Utvärderingen av det existerande programmet förblir oklar. En grundläggande orsak är, att programmet är uppbyggt så, att uppnåendet av målsättningarna för utnyttjandet av förnyelsebara energikällor i hög grad beror på konjunkturerna inom skogssektorn. De aktiva åtgärderna i programmet står för endast en del av de kvantifierade målsättningarna. Tyvärr är även det nya förslaget uppbyggt på samma sätt.

För bioenergins del har utvecklingen beträffande fjärrvärmeproduktion och småskalig uppvärmning inte gått tillräckligt snabbt. Arbetsgruppen konstaterar helt riktigt att en del av investeringarna i biobränsleanläggningar har riktats till enbart värmeproduktion, medan kombinerad el- och värmeproduktion vore bättre ur energieffektivitetssynvinkel. Den största besvikelsen gäller dock vindkraften, vars utveckling i Finland inte alls motsvarar den internationella trenden. Utvecklingen för värmepumparnas del har varit positiv, men även här finns det ännu en betydande outnyttjad potential.

2.4 Målsättningar

Arbetsgruppen föreslår en marginell höjning av målsättningarna till år 2010 i jämförelse med det nuvarande programmet. Emellertid konstaterar arbetsgruppen, att inte ens de gamla målsättningarna med säkerhet kan uppnås, utan man garderar sig med att målsättningarna rentav kan sänkas!

Det är anmärkningsvärt, att långt över hälften av programmets energimålsättningar är helt oberoende av själva åtgärdsprogrammet, eftersom de kan härledas från storskalig vattenkraft och träförädlingsindustrins utnyttjande av egna avfallsmaterial. Natur och Miljö anser att ett program, vars målsättningarna bygger på så här osäkra grunder, inte ger en tillräckligt trovärdig signal.

2.5 Åtgärder

Det allmänna intrycket av åtgärdsprogrammet är att många bra åtgärder nämns, men att det i många fall saknas konkreta förslag och trovärdiga tidtabeller för genomförandet. Alltför många idéer blir hängande i luften med hänvisning till behov av tilläggsutredningar. Natur och Miljö efterlyser även en mer utförlig bedömning av effekterna av de olika åtgärderna.

Ekonomiska styrmedel
Natur och Miljö anser, att kraftigare ekonomiska styrmedel behövs för att befrämja utnyttjandet av förnyelsebara energikällor. Natur och Miljö förordar varmt en tillräckligt omfattande CO2-skatt samt andra skattetekniska stöd för förnyelsebara energikällor. Med tanke på klimatpolitiken och befrämjandet av förnyelsebara energikällor utgör trafiken en särskild utmaning. Därför bör de nuvarande skattemässiga hindren för biobränslen och fordon som utnyttjar förnyelsebara energikällor åtgärdas utan dröjsmål.

Investeringsstöd
Arbetsgruppen föreslår tydliga förbättringar av stödet till investeringar i förnyelsebara energikällor. Natur och Miljö välkomnar bl.a. förslaget att bevilja stöd för energisaneringar av hus samt för investeringar i uppvärmningsteknik som utnyttjar förnyelsebara energikällor. Förbundet stöder en allmänt höjning av energistödet till förnyelsebara energikällor. Det är motiverat att söka nya finansieringskällor bl.a. från elmarknaden.

Normer
Utnyttjandet av förnyelsebara energikällor bygger i många fall på småskaliga och decentralicerade lösningar. För elproduktion som utnyttjar förnyelsebara energikällor är det viktigt att trygga en förmånlig nätanslutning och efterfrågan på den producerade elen. Inköpsplikt för nätoperatörer har i många länder gett goda resultat för bl.a. vindkraftens del. De utredningar, som enligt arbetsgruppen ännu behövs för att införa ett dylikt system, bör genomföras utan dröjsmål och utan omotiverade kopplingar till gröna certifikat och andra åtgärder.

Natur och Miljö stöder en miljöanpassad utbyggnad av vindkraften. Förbundet understöder arbetsgruppens krav, att tillräckliga områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion reserveras i planläggningen på landskaps- och kommunal nivå.

Natur och Miljö vill framhålla, att den pågående revideringen av vattenlagstiftningen inte bör medföra ett sämre skydd av vattendragen. När möjligheterna till ibruktagande av existerande små dammar för vattenkraftsproduktion utreds bör även alternativen att restaurera vattendragen beaktas.

Informationsspridning
Natur och Miljö påminner slutligen om vikten av information på svenska om förnyelsebara energikällor. Informationsmaterial bör riktas såväl till skolor som till den breda allmänheten.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
verksamhetsledare

Taggar