Utlåtande om regeringens principbeslut om kärnkraft (M 2/2010 vp, M 3/2010 vp, M 4/2010 vp)

Natur och Miljö vill uttrycka sin tacksamhet över tillfället att bli hörd i dessa viktiga frågor och vill som sin åsikt framföra följande:

Natur och Miljö anser, att utbyggnad av kärnkraft inte är förenlig med samhällets helhetsintresse. Förbundet bedömer, att Fennovoimas och Teollisuuden Voimas projekt har så stora likheter, att statsrådets förslag till principbeslut för respektive anläggning kan förkastas på likartade grunder. Posivas projekt, vars målsättning är att genomföra slutförvaring av använt kärnbränsle från den planerade reaktorn Olkiluoto 4, förfaller om nya kärnkraftverk inte byggs.

Natur och Miljö har under en lång tid framfört argument mot utbyggnad av kärnkraft och vill nedan sammanfatta sin syn på vissa centrala frågeställningar gällande de nu aktuella projekten:

1. Troliga och önskvärda scenarier för elkonsumtionen i Finland

Regerings principbeslut bygger på antagandet, att elbehovet skulle vara 98 TWh år 2020. Denna kraftiga ökning från nuvarande nivå motiveras av regeringen framför allt med ett ökat elbehov inom skogsindustrin. Detta scenarium ter sig dock högst osannlikt mot bakgrunden av den kraftiga strukturomvandling som skogsindustrin i Finland genomlever. Obundna forskare har bedömt att elbehovet kommer att minska med 6-11 TWh från år 2007 till år 2020. Därtill finns inom såväl annan industri, tjänstesektorn som hushållen en betydande energisparpotential, som borde förverkligas till fullo innan det kan bli aktuellt med att utöka produktionskapaciteten med så här stora enheter. Natur och Miljö betonar kraftigt vikten av att förbättra energieffektiviteten i hela samhället för att skapa förutsättningar för en genuint hållbar utveckling.

Trots att elmarknaderna i Europa eventuellt kommer att integreras inom det närmaste decenniet, är frågan om den inhemska elkonsumtionens framtida nivå i högsta grad relevant för riksdagens behandling av principbesluten. Kärnenergilagen utgår ifrån ett nationellt perspektiv och utbyggnad av kärnkraft för export kan starkt ifrågasättas.

2. Kärnkraftens pris är på många sätt subventionerat

Regeringens principbeslut motiveras med att en utbyggnad av kärnkraft skulle ske med privata investeringar. Såväl de sökande som regeringen betonar i sin argumentation vikten av att elpriset i Finland skall vara konkurrenskraftigt i internationell jämförelse. Kärnkraft presenteras som en ekonomiskt förmånlig elproduktionsform.

Natur och Miljö anser, att detta argument har överdrivits kraftigt i den politiska debatten. Natur och Miljö vill påminna om att kostnaderna för Olkiluoto 3 har mångfaldigats sedan ansökningsskedet, vilket minskar trovärdigheten i de kostnadskalkyler som Teollisuuden Voima respektive Fennovoima nu presenterar. Ett grundläggande problem är, att priset på el från kärnkraft snedvrids på grund av kärnkraftverksoperatörernas bristande ekonomiska ansvar för miljöolyckor. Natur och Miljö anser, att den år 2005 godkända nya kärnansvarighetslagen, som utvidgar operatörernas ansvar, bör ha trätt i kraft innan riksdagen ens kan ta ställning till principbeslut.

3. Hanteringen av använt kärnbränsle fortfarande en olöst fråga

Posivas anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle har inte ens börjat byggas ännu. Fortfarande återstår många grundläggande, olösta frågor gällande bl.a. bergrundens stabilitet och behållarnas hållbarhet. Natur och Miljö anser, att osäkerheten kring Posivas projekt är så stor, att principbeslut som öppnar möjligheter att producera ytterligare kärnavfall inte ännu kan godkännas.
Natur och Miljö ifrågasätter starkt regeringens beslut att godkänna Fennovoimas ansökan om principbeslut, trots att företaget inte har några konkreta planer på hur den använda kärnbränslet skall hanteras.

4. Satsa på förnybar energi i stället

Natur och Miljö vill kraftigt understryka att det finns realistiska alternativ till utbyggnad av kärnkraft. Omställningen av världens energiförsörjning från fossila bränslen och kärnkraft till miljöanpassat nyttjande av förnyelsebara energikällor är i full gång på global nivå. I samhällets helhetsintresse ligger att styra investeringar till denna bransch i stället för till kärnkraft, som allmänt uppfattas som en teknik för ett kort övergångsskede.

Finland binds av EU:s målsättningar gällande andelen förnybar energi. Satsningar på förnyelsebar energi kan och bör göras oberoende av utbyggnad av kärnkraft. Riksdagen kan sålunda lugnt rösta farväl till kärnkraft samtidigt som ny förnybar energi hälsas varmt välkommen.

5. Kärnkraftens miljöpåverkan domineras av svårgreppbara risker

Regeringens bedömning av principbeslutsansökningarna bygger huvudsakligen på negationer, d.v.s. att det inte har framkommit fakta som skulle tyda på att verksamhetsidkarna inte skulle klara av bygga och driva kärnkraftverk samt ta hand av använt kärnbränsle på ett tryggt sätt. All typ av hantering av farliga radioaktiva material kräver rigorösa säkerhetsarrangemang, men risken för oförutsedda händelser och misstag kvarstår alltid. Konsekvenserna av att radioaktivt material skulle spridas över samhällen och i naturen skulle vara dramatiska. Kärnkraften har i riksdagen av tradition och på goda grunder behandlats som en samvetsfråga. Detta perspektiv är fortfarande viktigt att betona. Vårt ansvar inför kommande generationer bör väga tungt när riksdagens röstar om principbesluten.

Den senaste tidens naturkatastrofer, av människan åstadkomna miljöolyckor och ekonomiska samhällskriser är påminnelser om att risker inte enbart är teoretiska konstruktioner, utan kan förverkligas.

Natur och Miljö vill slutligen vädja till samtliga riksdagsledamöter att beakta kommande generationernas rätt att få leva i en trygg och ren miljö. Varje kilogram oproducerat högaktivt kärnavfall innebär en lättare börda för mänskligheten.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

Taggar