Utlåtande om M 6/2014 vp (Valtioneuvoston periaatepäätös 18 päivänä syyskuuta 2014 Fennovoima Oy:n hakemukseen uuden ydinvoimalaitoksen ja voimalaitoksen toimintaan samalla laitospaikalla tarvittavien ydinlaitoksien rakentamisesta)

Statsrådet har den 18.9.2014 beslutat att godkänna ändringar i principbeslutet gällande Fennovoimas kärnkraftsprojekt i Pyhäjoki. I enlighet med kärnenergilagen skall ännu riksdagen ta ställning till ärendet. Natur och Miljö anser att riksdagen bör förkasta statsrådets principbeslut, eftersom det inte kan anses vara förenligt med samhällets helhetsintresse. Natur och Miljö motiverar sin ståndpunkt med följande synpunkter:

Projektets inverkan på energiförsörjningen

Statsrådet har i sitt beslut utgått ifrån att elkonsumtionen i Finland skulle öka kraftigt under de närmaste decennierna. Natur och Miljö anser att dessa prognoser är orealistiska och framför allt icke-önskvärda. Finland borde i stället satsa på att bli en föregångare för energisnåla lösningar, såväl när det gäller tillverkningsindustri, servicesektorn som enskilda hushåll. På detta sätt kunde aktiviteten i landets ekonomi öka utan att energikonsumtionen ökade.

Natur och Miljö bedömer att Fennovoimas strategi de facto är att producera el för export till andra länder på en framtida gemensam europeisk elmarknad. Det här vore oförenligt med kärnenergilagen.

En situation där landets energiförsörjning är helt beroende av några enstaka, enorma produktionsanläggningar är problematisk. Ett dylikt system är sårbart för oväntade händelser. En bättre strategi för Finland vore att utveckla en kraftigt decentraliserad elproduktion, där man utnyttjar förnyelsebara energikällor.

Statstrådet räknar med att Rosatom skall sköta om finansieringen av det ytterst kapitalintensiva byggnadsprojektet. Natur och Miljö bedömer att projektet ändå kommer att bromsa investeringar i ny, miljöanpassad energiproduktion som bygger på inhemska förnyelsebara energikällor. Orsaken är att en stor del av de lokala och regionala energibolagen är delägare i Fennovoima och att deras begränsade resurser skulle bindas till detta dyra kärnkraftsprojekt.

Fennovoimas projekt är ekonomiskt sett synnerligen osäkert. Det grovt misslyckade OLK 3-projektet har avslöjat hur dyrt det är att bygga kärnkraftverk enligt de nuvarande säkerhetsstandarderna. Oklarheterna i Fennovoimas ägarstruktur är ett tydligt bevis på den stora osäkerheten gällande projektets lönsamhet. De lönsamhetskalkyler som har läckt ut till offentligheten tyder på att projektet skulle vara lönsamt först i en situation där marknadspriset på el överstiger 50 euro/MWh. Det faktum att de privata, inhemska investerarna lyser med sin frånvaro, borde väga tungt i riksdagens bedömning av projektet.

Fennovoimas förmåga att genomföra projektet

I statsrådets beslut nämns att Fennovoima inte idag kan visa upp en organisation som skulle klara av att genomföra ett så här avancerat projekt. De omfattande problemen vid OLK 3–projektet i Olkiluoto är en hälsosam påminnelse om hur svårt det är att bygga kärnkraftverk. Den valda reaktortypen (AES-2006) för Fennovoimaprojektet är en stor utmaning ur projektledningssynvinkel. Den här typen av reaktor har inte tidigare har inte byggts enligt västeuropeiska säkerhetsstandarder. Natur och Miljö bedömer att riskerna med detta projekt är större än för OLK 3.

Projektets miljöeffekter

Enligt statsrådet vore en utbyggnad av kärnkraften ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av växthusgaser. Detta påstående vilar på en synnerligen lös grund, eftersom det verkliga priset på den el som Hanhikivi-1 skulle börja producera är höljt i dunkel. Den kostnadsberäkningen som stod som grund för riksdagens principbeslut för OLK 3 har överskridits mångfaldigt.

Miljökonsekvensbedömningen är utförd med normal noggrannhet. Den övergripande slutsatsen att miljökonsekvenserna är ringa, kan vara korrekt vid normal drift, men den centrala frågan gällande kärnkraft är vad som händer vid oväntade störningar.

Fennovoima saknar en trovärdig plan för slutförvaringen av använt kärnbränsle. Hanteringen av använt kärnbränsle är en av de centrala utmaningarna för kärnkraftsbranschen. I statsrådets principbeslut nämns att det skulle bli aktuellt med slutförvaring av använt bränsle från Hanhikivi-1 först omkring år 2070. Det här åskådliggör tydligt det etiska dilemma som är förknippat med kärnkraft.

Övriga samhälleliga effekter

Natur och Miljö anser att statsrådet har underskattat projektets risker ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det inte ligger i Finlands intresse att öka beroendet av Ryssland för vår energiförsörjning. Fennovoimaprojektet är helt beroende av det ryska statliga energibolaget Rosatom. Under minst tio år skulle Rosatom bl.a. leverera allt kärnbränsle till anläggningen. Redan det faktum att RAOS Voima som ägs av Rosatom är den enskilt klart största ägaren i Fennovoima kan anses ha samhälleliga effekter. Natur och Miljö anser, att statsrådets krav på ett inhemskt ägande om minst 60 % är lovvärt.

Sammanfattning

Natur och Miljö anser, att Finlands framtida välstånd bör bygga på energisnål teknologi och en miljöanpassad produktion av el, värme och trafikbränslen av förnyelsebara energiformer. Fennovoimaprojektet vore för hela samhället ett dyrt steg i fel riktning.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar