Utlåtande om innehållet i miljörapporten till den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) 2021–2027
Dela denna sida
Till jord- och skogsbruksministeriet
Ärendets Dnr: 499/04.04.01.03/2019
Natur och Miljö vill härmed uttrycka sin åsikt om arbets- och utvärderingsplanen för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) 2021–2027.
Den nationella strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa stödperiod (2021–2027) är betydelsefull med avseende på miljökonsekvenser. Det är därför av stor vikt att miljökonsekvenserna utreds grundligt före planen fastställs. Av arbets- och utvärderingsplanen framgång inte vilka resurser konsulterna kommer att ha till sitt förfogande och inte heller vilka kompetenskrav som ställs i upphandlingen. Eftersom helt nya förslag till stödmekanismer kan presenteras ännu i ett sent skede kommer uppdraget att sammanställa en miljörapport att bli oerhört krävande.
I de allmänna målen för CAP under den nya budgetperioden har miljövård och klimatåtgärder en central roll. Natur och Miljö anser att detta perspektiv bör genomsyra hela beredningen och vara grunden även för utvärderingen.Tidtabellen för beredningen är ambitiös, men Natur och Miljö noterar med tillfredsställelse att processen hittills har löpt bra. Regeringsbildningen här i Finland samt de institutionella förändringarna på EU-nivå (nytt parlament och ny kommission) är dock uppenbara riskfaktorer. Natur och Miljö vill betona vikten av en bred samhällsdebatt om hur jordbruksstödet skall styras, eftersom det gäller betydande summor av offentliga medel.
Enligt förslaget ska man i miljörapporten åtminstone granska fyra olika alternativ (VE 0 – VE 3). Alternativet VE 0 går ut på att politiken fortsätter på samma sätt som hittills. VE 1 går ut på att man tar vara på I-pelarens alla möjligheter att fullgöra miljöskyldigheterna. VE 2 går ut på att man använder en stor del av II-pelarens finansiering att täcka miljöskyldigheterna. VE 3 går ut på att de miljöskyldigheter som nu är ett villkor för utbetalning av stöd överförs mer till den förpliktande lagstiftningen och anslagen i båda pelarna (I och II) styrs mera till jordbrukspolitikens andra mål.
Natur och Miljö anser att dessa alternativ inte är tillräckliga. Vi föreslår att man i miljörapporten också skulle granska ett alternativ som går ut på att man tar vara på I-pelarens alla möjligheter att fullgöra miljöskyldigheterna och dessutom använder en stor del av II-pelarens finansiering för att uppnå miljömålsättningar.
Jordbruket är i nyckelposition när det gäller en miljöanpassning av samhället. Ett hållbart jordbruk bromsar klimatförändringen genom att binda kol till jordmånen och genom att producera energiprodukter av förnyelsebara resurser. Ett hållbart jordbruk ökar också den biologiska mångfalden genom att erbjuda lämpliga livsmiljöer för växter, insekter och fåglar. Det vore viktigt att granska hur de här samhällsnyttorna kan finansieras genom jordbruksstöden.
I förslaget ingår en matris för analys av de olika akternativens miljökonsekvenser. Natur och Miljö vill peka på att den valda matrisen kan leda till svårigheter att beskriva vissa effekter, exempelvis produktion av energiprodukter som ersätter fossila bränslen. Utöver klimatdimensionen som ingår i matrisen är minskad användning av icke-förnyelsebara naturresurser ett miljömål i sig. På motsvarande sätt är kretsloppsbaserade lösningar för återanvändning av fosfor ett självändamål ur hållbarhetsperspektiv, eftersom mineralfosfortillgångarna är begränsade. Effekterna av jordbrukets kemikalisering har effekter på såväl naturen som människors hälsa. En minskad användning av hälsoskadliga kemikalier borde också ingå i analysmatrisen.
Natur och Miljö anser att det är mycket bra att miljörapporten bland annat ska innehålla de planerade åtgärder som siktar till att så brett som möjligt förebygga, minska eller eliminera betydande negativa effekter som genomförandet av den strategiska planen orsakar miljön.
Högaktningsfullt,
Natur och Miljö rf
Bernt Nordman,
verksamhetsledare