Utlåtande om Havsforskningens nationella strategi

Natur och Miljö är tacksam för möjligheten att ge ett utlåtande om den nationella strategin för havsforskning och vill som sin åsikt framföra följande:

1. Allmänt om strategin

Natur och Miljö anser att havsforskning är mycket viktig både nationellt och internationellt. Det finns ett klart behov att en brett förankrad strategi, som ger en tydlig riktning för konkreta beslut gällande forskningen. Strategiförslaget presenterar havsforskningen mångsidigt och understryker många viktiga aspekter.

Strategin kommer bland annat att användas som grund för framtida formella beslut gällande nationella forskningsstrategier i enlighet med EU-kommissionens meddelande. Av rapporten framgår dock inte hur arbetsgruppen har tänkt att strategin direkt kommer att påverka nationella beslut gällande utveckling av havsforskningen.

Natur och Miljö förstår behovet av att strategiskt styra de begränsade forskningsresurserna till aktuella och politiskt relevanta områden. Samtidigt vill Natur och Miljö dock påminna om vikten av att också garantera tillräckliga resurser för kvalitativ grundforskning. Grundforskning nämns endast i bilagorna. Natur och Miljö förespråkar havsforskning på bred front och inte endast på några utvalda prioritetsområden. Samtidigt stöder Natur och Miljö forskning som integrerar t.ex. sjöfartssäkerhet med marinbiologisk forskning.

Beredningen av de regionala vattenförvaltningsplanerna i enlighet med EU:s vattenramdirektiv avslöjade stora brister i basdata om vattennaturen. För att uppföljningen av utvecklingen av vattendragens ekologiska status skall bli mera trovärdig, borde dylik basforskning i kustområdet prioriteras. En trovärdigare kunskapsbas behövs för de parametrar som används för att klassificera ekologiskt status. Inom en nära framtid kommer motsvarade data också att behövas för havsområdenas del inom implementeringen av ramdirektivet om en marin strategi. Natur och Miljö anser att det krävs mer forskning för att identifiera de enskilda ingrepp som effektivast kan föra havsmiljön mot god ekologisk status då gränsvärden för klassificeringen väl fastslagits.

I det inledande stycket läggs stor fokus på att utveckla forskningsgrupper som i en internationell jämförelse producerar forskningsresultat av hög standard. Natur och Miljö vill påminna om att detta ofta kräver långsiktig forskning och långvarigt uppföljningsarbete i havsnaturen. Det är viktigt att alla långvariga uppföljningsserier också i fortsättningen finansieras och genomförs i minst samma skala och utsträckning som i dagens läge. Speciellt viktiga är uppföljningsserierna för verifiering av modellering som kraftigt förespråkas i rapporten. Natur och Miljö anser, att fortsatt satsning på långtidsuppföljning borde lyftas upp som ett skilt tyngdpunktsområde i strategin.

Arbetsgruppen föreslår en stark fokusering på spatiellt mycket storskalig forskning. Natur och Miljö vill understryka vikten av de många småskaliga processer som ännu är okända och som utgör den grund som bl.a. storskaliga modelleringsprojekt bygger på. Mångsidig forskning innebär därför att också processer på mindre skala tillägnas tillräckliga forskningsresurser. Som exempel kan nämnas grunda havsvikar och flador som är viktiga för yngelproduktion och näringsämnesfiltrering. Dessa habitat påverkar den kustnära vattnens ekologiska status. I storskaliga karteringsprojekt och modelleringar över hela kusten, förbises ofta dessa grunda områden vilket innebär att de modelleringsresultat man får har inneboende feltolkningar.

I arbetsgruppens rapport lyfts intresset för forskning inom arktiska områden upp på flera ställen. Strategiska val gällande allokering av knappa resurser bör även beakta nationella miljöpolitiska målsättningar. Mot denna bakgrund vill Natur och Miljö betona vikten av att säkra tillräckliga resurser för forskning om Östersjön och dess tillrinningsområden, för vilka Finland har ett särskilt ansvar.

Natur och Miljö anser, att det är viktigt att förbättra kopplingen mellan beslutsfattande och på forskning baserad kunskap om havsmiljön. Det vore viktigt att tydligare identifiera olika aktörer och deras varierande behov. Kommunerna är ett exempel på en informationskonsument som behöver forskningsresultat i ett lämpligt format för att kunna implementera marin områdesplanering (MSP) som nämns många gånger i strategin. Det finns ett uppenbart behov av att utveckla bättre informationsgång mellan forskare, kunskapsförmedlare och beslutsfattare/ informationsanvändare. Tredje sektorn och specifikt miljöorganisationerna har en viktig roll som länk mellan forskare och engagerade medborgare. Samarbetet mellan forskarsamfundet och miljöorganisationerna bör därför förstärkas i framtiden.

2. Detaljkommentarer

1.2.2. Havsforskningens verksamhetsfält

I rapporten nämns kravet på att havsmiljön måste uppnå en ekologisk status som kan klassas som god. Natur och Miljö stöder initiativet att forska i ingrepp som förbättrar havets ekologiska status. Natur och Miljö vill samtidigt påminna om att det krävs forskningsresultat men också politisk vilja för att uppnå detta mål. Miljöorganisationerna fungerar ofta som länk mellan beslutsfattare och forskare, vilket understryker vikten av att tredje sektorn involveras i havsforskningen.

1.3.1. Centrala stigande forskningsfält

Natur och Miljö anser att rapporten helt riktigt understryker att marin områdesplanering (MSP) blir allt viktigare. Utveckling av nationella verktyg inom Integrerad kustområdes förvaltning (ICZM) borde också betonas. Ur ett östersjöperspektiv är det viktigt att tillrinningsområden beaktas.

2.1. Styrkor

Den långa forskningstraditionen som gett upphov till mångsidig infrastruktur nämns som en av Finlands största styrkor. Natur och Miljö vill poängtera att denna styrka inte har värderats tillräckligt högt i praktiskt beslutsfattande. Resurser har dragits och dras fortfarande in, vilket hotar potentiell framtida nytta av långvariga och högklassiga uppföljningsserier. Strategin bör garantera tillräckliga resurser för forskningsstationer och institutioner att fortsätta sitt arbete.

2.2. Svagheter

Natur och Miljö delar strategiskrivarnas oro över att långtids finansiering inte finns att tillgå vilket gör det omöjligt att fortsätta med de långvariga uppföljningsserierna. Detta är inte en acceptabel utveckling.

4.1.1. Målsättningarna med utveckling av forskningen

Splittringen inom havsforskningen lyfts i rapporten fram som ett problem. Detta kan vara en följd av omorganiseringen av Havsforskningsinstitutet och universitetens förvaltningsreform. Effekterna av förvaltningsreformen bör fortfarande noggrant analyseras. Osäkerhet och splittring kan påverka forskarnas motivation som är en viktig faktor när man eftersträvar högklassig forskning.
Natur och Miljö skriver under behovet av att i hög grad koordinera forskningen, så att de begränsade resurserna används så effektivt som möjligt. Strategin nämner också vikten av diskussioner på bred front mellan olika aktörer. Den tredje sektorn och de internationella nätverk som uppehålls inom tredje sektorn har förbisetts. Många forskare sprider gärna information direkt i dessa välfungerande nätverk.

Bilaga 1

Det är bra att alla EU-strategier och direktiv som påverkar forskningen har samlats och tolkats ytligt. Genom att även kort beskriva vilka exakta mål Finland förbundit sig att uppnå inom en viss tid för varje direktiv eller rambeslut skulle listan varit mer relevant.

Bilaga 2

I intressent undersökningen syns tredje sektorns intresse för havsforskning tydligt. Tyvärr beskrivs inte vilka intressegrupper som deltog i undersökningen. Att föra informationen vidare till medborgare nämns som en stor utmaning. Detta verkar ha glömts bort när strategin skrivits. I likhet med undersökningen efterlyser Natur och Miljö större tillgänglighet till forskningsresultaten och det bakomliggande datat.

Högaktningsfullt,
Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,
Verksamhetsledare

Taggar