Utlåtande om förslaget till nationellt program för hållbar konsumtion och produktion i Finland (KULTU)

Natur och Miljö har tagit del av KULTU –arbetsgruppens betänkande och vill som sin åsikt framföra följande:

1. Allmänt

Ett nationellt program för hållbar produktion och konsumtion måste sättas i en global kontext. Miljöns tillstånd i världen försämras av två olika grundläggande skäl: I vissa områden är den pådrivande faktorn fattigdom och underutveckling, medan överkonsumtion är det primära problemet i den industrialiserade delen av världen, till vilken Finland hör. Även om Johannesburgdeklarationen nämns i inledningen till betänkandet, karaktäriseras KULTU-arbetsgruppens förslag av ett alltför snävt nationellt perspektiv. Med tanke på att Finland på den internationella arenan bidragit till att lyfta upp frågor kring hållbar produktion och konsumtion är det beklämmande, att det förslaget till nationellt program är så urvattnat. Som ett av världens rikaste länder med god innovationsförmåga skulle Finland ha goda förutsättningar att föregå som ett modellsamhälle för hållbar produktion och konsumtion.

Programmets utgångspunkter och struktur är otydliga. Tydliga avgränsningar gällande t.ex. exportindustrins och importkonsumtionens miljöpåverkan saknas. Programmet betonar kraftigt konsumentens ansvar och frivilliga styrmekanismer. Natur och Miljö vill påminna, att hållbar utveckling inte förverkligas av sig själv. En aktiv styrning av samhällsutvecklingen behövs. Att skyffla allt ansvar på konsumenten är fel, eftersom valmöjligheterna ofta i hög grad begränsas av producenter.

2. Åtgärdspaketet

Natur och Miljö bedömer, att mindre än en tiondel av arbetsgruppens sammanlagt 73 åtgärdsförslag kan klassas som nya och konkreta. De övriga förslagen gäller olika utredningar (som i vissa fall gäller lovvärda frågor), att fortsatta redan inledda åtgärder eller att på ett allmänt plan befrämja miljömedvetenhet. Eftersom bindande tidtabeller och finansieringsförslag saknas, är arbetsgruppens förslag föga trovärdigt. Natur och Miljö är enig med arbetsgruppens egen bedömning att förslaget endast är ett första litet steg, men anser samtidigt, att ambitionsnivån dock bör höjas omedelbart, d.v.s. redan i beredningen av statsrådets program.

Arbetsgruppen har inte lyckats prioritera åtgärderna. Merparten av alla de åtgärdsförslag som är uppräknade i arbetsgruppens förslag, skulle passa i sektorvisa åtgärdsprogram- och strategier. Det nationella programmet borde däremot fokusera på övergripande åtgärder med tvärsektoriell inverkan. Natur och Miljö vill särskilt lyfta fram följande punkter:

2.1 Tak på material- och energianvändningen

Natur och Miljö anser att tydliga och bindande tak för energi- och materialkonsumtion borde fastställas för att styra in utvecklingen av produktions- och konsumtionsmönster i en mer hållbar riktning. Faktor fyra -målsättningen, vilket innebär en effektivering av naturresursanvändningen med fyra gånger medan välståndet hålls på samma nivå, är ett steg i rätt riktning men den långsiktiga målsättningen för hela nationalekonomin bör vara att minska den absoluta naturresursanvändningen till en tiondel. Målsättningarna för material- och energianvändning bör formuleras i absoluta tal och inte kopplas till BNP-utvecklingen, eftersom detta skulle strida mot en av de grundläggande principerna i bl.a. Johannesburgavtalet och EU:s sjätte miljöprogram, d.v.s. att miljöbelastningen skall frikopplas från BNP-utvecklingen.

2.2 Ekologisk skattereform

Natur och Miljö är besviken över att KULTU-gruppen inte lyckats konkretisera nya miljöskatter, utan endast föreslår nya utredningar. Natur och Miljö anser att ekonomiska styrmedel är effektiva sätt att befrämja energi- och materialsnåla lösningar. En ekologisk skattereform, som dels omfattar nya skatter och avgifter för miljöskadliga aktiviteter, men även omfattar slopande av statliga stöd och subventioner som motverkar utvecklingen mot en mer hållbar produktion och konsumtion, är nödvändig och utgör en central del av regeringens miljöprogram. En höjning av miljöskatter kunde kompenseras av en sänkning av arbetets beskattning, vilket skulle gynna användningen av tjänster istället för varor, som uthyrning och utlåning, samt stöda funktioner som ökar ekoeffektivitet, t.ex. reparation.

2.3 Miljömärken leder konsumenten rätt

Flera olika åtgärdsförslag går ut på att ge olika konsumentgrupper vägledning gällande miljömässigt bättre val. Natur och Miljö välkomnar satsningar på kompetenshöjning inom detta område, men vill även påminna om behovet att stärka existerande styrmedel, i synnerhet miljömärkningen. Miljömärkningssystem är ett informativt, användbart och överskådligt sätt att signalera åt konsumenten att produkten har uppfyllt vissa miljökriterier. Miljömärkningen bör vara genomskinlig så att kriterier för märkningen är tillgänglig för konsumenten. Natur och Miljö anser därför att åtgärder som gynnar miljömärkningen är viktiga.

2.4 Offentliga sektorn som viktig förebild

Den offentliga sektorn har en nyckelroll i processen mot hållbar konsumtion och produktion. Volymerna är stora vilket gör att produktutvecklingen gynnas då efterfrågan ökar på miljöanpassade produkter. Därtill fungerar t.ex. skolor fungerar som förebilder i barn- och ungdomars vardagsliv. I dagens läge uppfattar många kommunala inköpare det som svårt att också ta i beaktande miljöaspekter. Kunskapsbrist råder och strukturella problem finns. Därför anser Natur och Miljö att kunskapen bör ökas och hindren bör avskaffas.

2.5 Miljöfostran är en satsning på framtiden

I arbetsgruppens uppdrag betonades, att miljöfostran skulle vara en viktig komponent i programmet. Natur och Miljö förväntade sig, att arbetsgruppen skulle konkretisera regeringsprogrammets löften om att stärka miljöfostranfältet. Programmet innehåller många åtgärder, som exempelvis fortbildning om hållbar utveckling för beslutsfattare, befrämjande av miljöcertifieringssystem för daghem och skolor samt informationskampanjer för att öka konsumenters färdigheter och vilja att göra hållbara val. Dock saknas ett kraftigt ställningstagande att öka resurserna till miljöfostran, vilket i dagens läge är den springande punkten.

3. Arbetsgruppens åtgärdsförslag

Åtgärd 1

Natur och Miljö anser, att grundandet av ett servicecenter för materialeffektivitet är en viktig åtgärd. Natur och Miljö vill påminna om, att tillräckliga resurser bör reserveras för att centret även skall kunna erbjuda tjänster på svenska.

Åtgärd 35

Natur och Miljö anser, att tyngdpunkten för reformen av jordbrukets miljöstöd bör ligga vid ekologisk odling och vattenskyddsåtgärder. En höjning av miljöstödet bör i sin helhet styras till tilläggsdelen och inte till allmänt miljöstöd. Natur och Miljö anser, att arbetsgruppens förslag gällande utvidgningen av ekologisk odling är anspråkslösa.

Åtgärd 67

Natur och Miljö efterlyser en grundligare diskussion gällande miljöcentralernas roll gällande å ena sidan hållbar produktion och konsumtion och dels miljöfostran. De nätverk som de regionala miljöcentralerna nu bygger upp kring miljöfostran kan inte rimligen axla ansvaret för regionalt förverkligande av hållbar produktion och konsumtion. Enligt Natur och Miljö är det ändamålsenligt att i detta skede koncentrera statens resurser för allmän rådgivning kring hållbar produktion och konsumtion till servicecentret för materialeffektivitet (Åtgärd 1).

4. Beredningen av statsrådets beslut

Natur och Miljö anser, att statsrådets program för hållbar konsumtion och produktion bör fokusera på tvärsektoriella åtgärder. Utredningar, ospecificerat befrämjande av miljöhänsyn och upprepningar av redan vidtagna åtgärder behöver inte nämnas i det nationella programmet för hållbar utveckling.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
Verksamhetsledare

Taggar