Utlåtande om förslaget till landskapsplan för Östra Nyland

1.Bakgrund

Östra Nylands förbund ber om utlåtande av Natur och Miljö r.f. angående ett i maj år 2007 presenterat förslag landskapsplan för Östra Nyland. Natur och Miljö har bekantat sig med planförslaget och de i anslutning till detta presenterade bilagorna och avger följande utlåtande.

2. Reservering för naturskyddsområden

Målsättningen med Landskapsplanen bör, med tanke på det ansvar som arbetet med ett 20-30 årigt perspektiv framåt innebär, vara att reserveringarna för naturskyddsområden skall vara tillräckliga för att medföra en gynnsam bevarandestatus för alla naturtyper och arter som förekommer i landskapet.

Landskapsplanens uttalade målsättning är också att verka för att naturens mångfald bevaras i enlighet med nationella och internationella målsättningar. Reserveringarnas habitatfördelning är dock ojämn. En klar majoritet av skyddsreservationerna och beteckningarna innefattar skärgårds- och då speciellt utskärgårdsmiljö eller havsområden. Även för fågellivet värdefulla havsvikar ingår i märkbar omfattning.

För myrmark och speciellt skogsmark är andelen reserveringar av den totala ytan av mycket ringa omfattning. För skogsnaturens del understiger skyddsreservationerna klart den nivå på 10 % som Ilkka Hanski forskningsgrupp bedömer vara en grundförutsättning för att kunna åtminstone till en del bevara skogsnaturens biodiversitet. En utvärdering av huruvida man kan uppnå en gynnsam bevarandestatus för skogs- och myrmarksnaturen försvåras av att man i planen inte redovisar de totala ytorna av skyddsreserveringarna.

En del SL-områden som fanns i det tidigare utkastet är nu borta, t.ex. i Sibbo vid Dammen, Bäckängsvägen och Takvedaholmen, utan att detta motiveras i planen – de borde således återfinnas i en korrigerad version. Samtidigt saknas ett antal områden som inskaffats av miljömyndigheterna för naturskyddsändamål och de områden som forsstyrelsen fredat enligt egna beslut. Vidare har en del av de områden som primärt utgör skyddsreserveringar även andra planebeteckningar. Sådana områden finns bl.a. i Torpviken , i södra delen av myrorådet i Box samt i skogsområdet vid Kummelberget och Rörstrand i Sibbo.

Natur och Miljö anser att planen bör kompletteras med en uppdaterad förteckning över fredningsreservationerna där habitat och yta framgår. Samtidigt bör en miljökonsekvens-bedömning angående förutsättningarna för en gynnsam bevarandestatus av biodiversiteten göras. Områden som avses inrättas som naturskyddsområden skall enbart ha beteckningen SL.

3. Sibbo storskog

Det skogsområde som i planen har den största skyddsdimensioneringen dvs. Sibbo storskog har naggats i kanterna på ett sätt som Natur och Miljö inte kan acceptera. I områdets södra delar har i det nya planeförslaget stora områden reserverats för bosättning (c, A & A/r). Vid Hältingträsk har detta skett på bekostnad av ett i nuvarande plan fastställt rekreationsområde och i Östersundom på bekostnad av ett nationellt värdefullt kulturlandskap. Detta innebär dessutom att förbindelserna till Naturaområdena i Östersundom bryts.

Vidare saknar betydande delar av storskogen vid Hindsby i norr planebeteckningar – vilket Natur och Miljö bedömer är ett akut hot mot områdets natur- och rekreationsvärden. I Sibbo storskog finns områden som är har fredats eller är avsedda att fredas enligt naturskyddslagen – t.ex. Naturaområden som omfattas av andra reserveringar än SL (M, Rekreation eller vitt område). Vidare har FINIBA- området inte utmärkts på planekartan.

Natur och Miljö anser att Sibbo storskog skall avgränsas i enlighet med den gränsdragning som ”Arbetsgruppen för Sibbo Storskog II” gjorde. Planebeteckningarna bör dessutom ses över. De områden som är avsedda att fredas enlig naturskyddslagen skall ha beteckningen SL. Övriga områden bör ånyo få beteckningen MY eller MU. FINIBA-området bör få en sakenlig planebeteckning.

4. Reservationer för enhetliga skogsområden

I planen ingår ett stort antal skogsområden med beteckningen M som enligt planen skall utgöra jord- och skogsbruksområden samt ”naturens kärnområden”. De valda områdena torde vara baserade på utredningar om ett nationellt ekologiskt nätverk samt en utredning om ett ekologiskt nätverk för landskapet (Väre 2002)

Enligt planebestämmelserna skall man enbart ”trygga verksamhetsförutsättningarna för jord- och skogsbruk och andra landsbygdsnäringar”. Enligt den förklarande texten skulle beaktande av naturvärden göras enligt skogslagarna, vilket i sig inte innebär någon som helst garanti för att områdenas biologiska mångfald skall kunna bevaras. Beaktande av naturvärden enligt naturskydds- och miljöskyddslagen nämns inte, viket strider mot målsättningen att områdena skall kunna utgöra naturens kärnområden.

Avsikten är att de inte skall splittras av boende, bebyggelse och trafikförbindelser. De skall sammanfogas av förbindelsekorridorer som givits beteckningen ” behov av grönförbindelse”. Målsättningen är att de tillsammans med skyddsområdena skall medverka till att naturarvet bevaras. I planen eller i bilagorna finns dock inga uppgifter om deras ytor, naturförhållanden eller ekologiska bärkraft.

Områdena är dessutom betydligt färre och mindre till ytan än de områden som finns utmärkta i figur 2 i utredningen ” Ett ekologiskt nätverk i Östra Nylands landskap” (Väre 2002). Detta har bl.a. lett till att en del förbindelseleder är närmare 20 km långa. I textdelen nämns att de skulle användas av älgar (hjortdjur) men uppgifter om övriga skogslevande arter är mycket sparsamma – vilket även den utredning som Väre (2002) gjorde är.

Natur och Miljö anser att områdenas beteckning bör ändras till LYM (stora sammanhängande skogsområden) och planbestämmelserna bör ändras till ” Vid planeringen bör man trygga områdets bevarande som ett enhetligt område för jord- och skogsbruk där bevarande av naturvärden prioriteras”.

Reservationerna i fråga om enhetliga skogsområden bör uppgraderas så att de motsvarar det nätverk som finns beskrivet i figur 2 i utredningen ” Ett ekologiskt nätverk i Östra Nylands landskap” (Väre 2002). Skogarna i detta nätverk bör inventeras och de som har de största naturvärdena t.ex. i fråga om förekomst av hotade arter bör få en beteckningen MU eller MY. Till dessa områden kan man därefter rikta frivilliga naturskyddsåtgärder som definierats i Metso II programmet samt även skogsbrukets egna medel för naturskydd. I ett sådant sammanhang skulle planereserveringen utgöra en reell styrka emedan den borde innebära att en fredad skog skulle omges av skogsmark och inte av stenbrott, industrier etc.

De i förslaget befintliga förbindelselederna torde primärt ha uppgjorts enbart med tanke på älgens vandringar. Därför bör deras funktioner som spridningsområde för andra arter och artgrupper utvärderas och nätet vid behov kompletteras. Flere viktiga förbindelseleder saknas i planen. Bland dessa kan nämnas området mellan Savijärvi sjö i Sibbo och Andersböle i Borgå där leder helt saknas. Överlag saknas leder som går i öst-västlig riktning och vid uppgörande av vandringslederna har varken kustlinjen eller åstränderna används i tillräcklig omfattning.

En speciell uppmärksamhet bör ägnas åt det säkrande av förbindelseleder som HELI-bana och E-18 förutsätter. I detta sammanhang bör man i god tid säkerställa både övergångs- och undergångsställen som skall koordineras med det ekologiska nätverket i landskapet.

5. Reserveringar för täkt av ås- och stenmaterial (EO)

Överlag bör man i detta sammanhang primärt beakta utredningarna av ” Naturskyddsmässigt och geologiskt sett värdefulla bergformationer i östra Nyland” - men även andra naturförhållanden.

I Borgby – Paipis i Sibbo utgörs de planerade täktområdena av enhetliga skogsområden Vägar som är lämpade för omfattande avfallstransporter saknas,vilket förutsätter ytterligare ingrepp i naturen. . Detta område bör enligt Natur och Miljö strykas ur planen. I Bastukärr i västra Sibbo finns det tät bosättning i närheten av det planerade täktområdet som delvis utgöras av myrmark. Enligt Natur och Miljö bör detta område väsentligt reduceras så att den sydvästra delen tas bort ur planereserveringen.

6. Område för tätortsfunktioner (A)

På åtminstone två ställen har bosättningsområden anvisats på värdefulla bergområden. Detta gäller Kasaberget i sydvästra Sibbo på gränsen till Vanda samt Kasaberg på Björnsö i södra Sibbo. I bägge fallen bör A-beteckningen ändra till MU eller MY.

7. Reservering för energiproduktion (EN)

Reservationen för energiproduktion på fastlandssidan är inte lämpligt för atomkraft då området ligger nära bosättning och på grund av den grunda och labyrintlika skärgården torde även problem med kylvattentillgång uppstå. Området kolliderar även med områdesreservation för vindkraft (TV). NoM yrkar på att EN-reservationen tas bort eller ändras till TV-reservering.

8. Reservation för avfallshantering (EJ)

NoM anser att reservationerna på Taliskärret i Borgå och i Mömossen i Sibbo bör dimensioneras för landskapets egna behov och ej för import av avfall från andra tätorter. På detta sätt minskas miljöpåverkan av reserveringarna direkt och indirekt – t.ex. taliskärrets reservering omfattar 400 ha varav största delen är skogstäckt.

9. Övrigt

Den aktuella flygfältsetableringen i Backas i Borgå förutsätter enligt Natur och Miljös åsikt att den integreras i en i landskapsplanearbetet ingående helhetslösning och att nödvändiga utredningar görs. Natur och Miljö anser att projektet har omfattande sociala och miljöaspekter och godkänner inte att etableringen avgörs på basen av en lokal planering.

Natur och Miljö anser att man skall gynna en småskalig och resurssparande utveckling av landskapet och anser därför att man inte skall gynna etablering av hypermarketar bl.a. på grund av ökningen av biltrafiken. Med tanke på en redan aktuell resursbrist och även med tanke på vattenskyddsaspekten borde man sträva till att stävja onödigt hög konsumtion av grundvatten i landskapet. Ur vattenskyddssynvinkel borde man förutsätta att plankartans alla småbåtshamnar har möjlighet till tömning av septiktankar.

I övrigt finns det enligt de kommentarer och yrkanden Natur och Miljö gjort behov av en mer klarläggande presentation av landskapets naturförhållanden samt ett så stort behov av förändringar och kompletteringar av områdesreservationerna att landskapsplanen borde ses över hänvisande till Markanvändnings- och Bygglagens § 28 (pkt 2 & 6). Planen bör därefter sändas på en ny remissrunda.

Helsingfors 24.8.2007

Lotta Nummelin t.f. verksamhetsledare

Natur och miljö r.f.

Taggar