Utlåtande om förslaget till åtgärdsprogram för Finlands havsförvaltningsplan

Natur och Miljö har bekantat sig med förslaget till åtgärdsprogram för Finlands havsförvaltningsplan och vill som sin åsikt framföra följande:

Struktur

Förslaget till åtgärdsprogram är en synnerligen omfattande helhet på 150 sidor. Den övergripande strukturen är logisk. Man inleder med att presentera de fastställda övergripande miljömål och analyserar därefter vilka faktorer som påverkar havsmiljös tillstånd, samt vilka åtgärder man hittills vidtagit. Merparten av det totala sidantalet utgörs av en genomgång av nuläget. Det finns en uppenbar risk att de nya åtgärder som borde vidtas för att en god miljöstatus skall uppnås hamnar i skymundan. Arbetsgruppen har fäst för lite uppmärksamhet vid att konkretisera åtgärderna och analysera behovet av finansiering från statens budgetmedel.

Koordination av vattenvård och havsvård

Havsmiljöns tillstånd i kustregionen beror i hög grad på de vattenvårdsåtgärder som vidtas inom vattendragens avrinningsområden, särskilt i frågan om jordbruk och rening av avloppsvatten från industrier och samhällen. Det är bra att de olika åtgärdsprogrammen är ute på remiss samtidigt.

Allmänt om åtgärdsprogrammets roll

Enligt 26 f § 2 mom i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (1299/2004) skall åtgärdsprogrammet innehålla de åtgärder som krävs för att uppnå och bevara en god miljöstatus i den marina miljön. Problemet är dock att myndigheter endast i tillämpliga delar behöver beakta det som står i havsförvaltningsplanen (28 §). Andra aktörer behöver inte följa det som står i åtgärdsprogrammet. Samma sak gäller även vattenförvaltningsplanernas åtgärdsprogram (se sid 39).

Ambitionsnivån

Natur och Miljö beklagar att man i frågan om många av de viktigaste miljömålsättningarna konstaterar att den ursprungliga tidsfristen för när alla vattenområden skall vara ha en god miljöstatus (år 2020) inte kommer att räcka till.

I avsnitt 5.1.1 anges en uppskattning av hur mycket utsläppen av kväve N och fosfor P borde minska till år 2020, men de åtgärder som föreslås inom vattenförvaltningen och havsförvaltningen kommer inte att leda till att detta mål uppfylls. Detta kan endast förklaras av brist på ambitionsnivå. Det finns alldeles tillräckligt med kunskap om vilka åtgärder som borde vidtas.

Nya teman

Natur och Miljö välkomnar att buller och andra utsläpp av energi till havsmiljön tas upp som ett nytt tema i åtgärdsprogrammet. Även den ökade fokusen på nedskräpning kan motiveras. På samma gång är det skäl att varna för att ett bredare spektrum av frågor leder till en svagare prioritering. Natur och Miljö anser, att åtgärdsprogrammet starkare borde fokusera på övergödningen, utsläpp av skadliga ämnen, risken för oljeutsläpp samt på nätverket av marina naturskyddsområden.

Muddring

De negativa miljöeffekterna av muddring tas upp förtjänstfullt på flera ställen i programmet. I avsnitt 5.8 (s 73) gällande hydrografiska förändringar blir dock muddringens roll något oklar. I sin nuvarande form kan texten tolkas så, att vattennaturen alltid skulle gynnas av muddringar som ökar vattenflödet mellan grunda havsvikar i olika fladasuccessionsstadier och deras omgivning. Flera studier visar dock att det är precis tvärtom: Till och med småskaliga muddringar av trösklar kan på ett avgörande sätt skada de unika fladasystemen.

Nya åtgärder

Allmänt

Natur och Miljö efterlyser betydligt konkretare och mera bindande åtgärder med en tydlig uppskattning av kostnadseffekten för statens budget. Åtgärder som i förslaget ännu bara går ut på att ”främja” (målsättningar), ”utveckla” (odefinierade nya åtgärder) ”utreda” (problemens omfattning) eller ”förbättra” (nuvarande praxis) borde konkretiseras. Exempel på dylika brister finns i bl.a. åtgärderna EUTROF4, NATUR4.

Flera åtgärder (t.ex. NATUR3) består i själva verket av flera mindre delåtgärder. Det skulle vara lättare att följa upp hur åtgärdsprogrammet genomförs om åtgärderna vore mera enhetligt beskrivna. Natur och Miljö anser att antalet åtgärder mycket väl kunde minska, såvida effekten av de enskilda prioriterade åtgärderna skulle vara större.

Natur och Miljö anser exempelvis, att myndigheter kan börja samla in data om impulsivt buller (BULLER2, del 1) även utan ett statsrådsbeslut. Däremot är det skäl att fokusera mera vid att utforma tydligare anvisningar för hur buller skall hanteras i miljötillståndsförfarandet (BULLER2, del 2).

Flera åtgärder (t.ex. FISK1 och FISK2) som i förslaget klassas som nya, ingår i själva verket redan i tidigare beslut. Natur och Miljö stöder varmt genomförandet av statsrådets strategi för lax och öring, men ifrågasätter att detta lyfts upp som en ”ny” åtgärd. Beredningen av en skötselplan skall göras i enlighet med statsrådets tidigare beslut och behöver inte heller nämnas som en ”ny” åtgärd. I stället borde man gå in för att ändra vattenlagen så att man skulle kunna införa krav på fiskevårdsåtgärder även i gamla vattentillstånd för vattenkraftverk.

I programmet ingår en stor mängd åtgärder som endast omfattar utredningar. Natur och Miljö ifrågasätter exempelvis behovet av att utreda användningen av platspåsar i Finland och deras betydelse för nedskräpning av den marina miljön (SKRÄP1). Man borde redan i det här skedet kunna fatta beslut om effektivare styrmedel för att förebygga att platspåsar slängs i havet (t.ex. genom informationsspridning i stil med åtgärd SKRÄP8).

Åtgärder gällande minskade näringsutsläpp (EUTROF)

Jordbruket är den klart största källan till utsläpp av näringsämnen till havsområdena. Man idkar jordbruk på land och näringsämnena rinner ut i havet huvudsakligen via vattendragen. Sålunda hör jordbrukets vattenvård i första hand till vattenvårdens åtgärdsprogram. Eftersom övergödningen ändå är ett så betydande miljöproblem i havsområdena borde åtgärderna skärpas betydligt. De frivilliga jordbruksstöden har cementerats för minst 7 år framåt, så nu borde andra åtgärder, t.ex. lagar, normer och skattestyrning utforskas närmare.

Åtgärden EUROF1 är skissartat beskriven. Många miljömässigt väsentliga fenomen, bl.a. köttproduktion och matsvinn ingår i problembeskrivningen, men åtgärderna är så otydligt formulerade att skulle bli svårt att utvärdera effekten i efterhand.

Även åtgärd EUROF2 väcker frågor. Officiellt gick Finland in i förhandlingarna om den senaste CAP-reformen med just de målsättningar som beskrivs här, d.v.s. att vattenskyddsåtgärder skall koncentreras till högriskåkrar, men det slutliga landsbygdsprogrammet förverkligar endast till ringa del denna princip. Bristen på konkreta indikatorer för detta visar hur problematisk denna åtgärd är.

Natur och Miljö understöder förslagen i åtgärd EUTROF3, men anser att åtgärdsprogrammet borde ge en betydligt kraftigare signal att fiskodlingsbranschen borde utvecklas i riktning mot slutna system (på land). Trots att utsläppen per produktionsenhet har minskat och trots att man kan minska de lokala miljöeffekterna av fiskodling genom att flytta anläggningar ut till den yttre skärgården (i enlighet med den nya nationella strategin för vattenbruk och planen för styrning av vattenodlingarnas placering) måste utsläppen minska avsevärt för att miljömålen för havsområdena skall kunna uppfyllas.

Natur och Miljö understöder förslaget till åtgärd EUROF6 men anser att Finland bör uppställa en tidtabell för när HELCOM skall fatta beslut i ärendet.

Åtgärd EUROF7 som går ut på att främja användningen av LNG som bränsle i fartyg kunde passa bättre under rubriken sjöfart, eftersom effekten med tanke på övergödningen är marginell.

Minskning av farliga och skadliga ämnen (SKADLIGA)

Ambitionsnivån i åtgärden SKADLIGA1 borde vara betydligt högre än att bara utreda problemets omfattning. Nyligen har forskare från Tekniska högskolan i Villmanstrand (LUT) rapporterat om goda resultat gällande avlägsnande av läkemedelsrester från avloppsvatten.

Utredningar gällande belastningen av dioxiner och furaner (SKADLIGA2) kunde lämpligen ingå i uppföljningsprogrammet för havsförvaltningsplanen. I åtgärdsprogrammet borde man fokusera på åtgärder som minskar belastningen.

Minskning av fysiska skador och förluster av livsmiljöer (FYSISK)

Det övergripande temat i åtgärden FYSISK1 är viktigt och aktuellt, men åtgärden består av många olika kompontenter. Eftersom även ansvaret för genomförande är fördelat på många olika aktörer blir helheten något diffus. Det är glädjande att det redan idag finns tillräckliga resurser för att effektivera övervakningen av muddringar.

Marina skyddsområden och övriga naturskyddsåtgärder (NATUR)

Ambitionsnivån i åtgärden NATUR 2 borde höjas. Natur och Miljö anser att statsrådet vid sidan av åtgärdsprogram för skydd av den marina naturen även bör överväga att inleda beredningen av ett marint naturskyddsprogram i enlighet med naturvårdslagen.

Miljörapport (kapitel 8)

I förslaget är åtgärderna så otydligt formulerade att miljörapporten vilar på en mycket ostadig grund, vilket även sägs öppen i konsekvensbedömningen (kap 8.3.2). I miljörapporten (s 118) konstaterar man även helt riktigt att det huruvida en god ekologisk status uppnås eller inte i huvudsak beror på åtgärder som vidtas på basen av annan lagstiftning.

Natur och Miljö anser att miljörapporten borde uppdateras när åtgärderna har konkretiserats.

Tidsfristen för när miljömålen kan uppfyllas (kapitel 9.3 och 9.4)

Arbetsgruppen som har berett förslaget konstaterar att varken miljömålen för havsvården eller en god status för den marina miljön kommer att uppnås före år 2020 (kap 9.3, s 131). Natur och Miljö anser, att ambitionsnivån i beredningsarbetet inte har varit tillräckligt hög.

Sammanfattning

Natur och Miljö anser, att de föreslagna nya åtgärderna bör preciseras med en höjd ambitionsnivå, så att tidpunkten då de uppställa miljömålen kan uppfyllas flyttas närmare. På detta sätt kan havsförvaltningsplanen få den centrala roll inom miljöpolitiken som är avsikten i ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG).

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar