Utlåtande om förslag till ändring av naturvårdslagen

Natur och Miljö uttrycker sin tacksamhet över möjligheten att ge ett utlåtande om utkastet till proposition (15.10.2015) och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Natur och Miljö är ytterst oroad över de dramatiska nedskärningarna i den regionala miljöförvaltningens resurser. Om regeringen och riksdag inte återtar de sparbesluten så måste man även minska vissa arbetsuppgifter.

I det nu aktuella förslaget ingår förändringar i praxis gällande utmärkning av privata naturskyddsområden samt av de delar av flytekorrens föröknings- och rastplatser som måste sparas vid avverkningar. Natur och Miljö anser att båda dessa förslag är exempel på sådana arbetsprocesser som kan och bör granskas kritiskt i en situation där man måste prioritera hur begränsade resurser allokeras.

Detaljkommentarer

I utkastet ingår tre olika förslag till ändringar av naturvårdslagen. Natur och Miljö vill nedan fokusera på en av dessa, d.v.s. ändringar i miljöförvaltningens roll i frågan om skydd av flygekorrens föröknings- och rastplatser.

§ 21 Utmärkning av privata naturskyddsområden i fält

Natur och Miljö anser att förslaget gällande utmärkning av privata naturskyddsområden i fält inte medför en betydande risk för att målsättningarna med skyddsbesluten skulle äventyras. En klar nackdel är personer som rör sig på skyddade områden inte blir uppmärksammade på områdets status. Det vore viktigt att naturskyddsåtgärder skulle uppmärksammas bättre i samhället.

§ 24 Beviljande av undantag från fredningsbestämmelser för privata naturskyddsområden

Natur och Miljö understöder förslaget som medför att NTM-centralernas roll blir tydligare.

§ 72a Lagstadgade krav på utmärkning av flygekorrens föröknings- och rastplatser

Natur och Miljö vill inledningsvis konstatera att naturvårdslagens nuvarande § 72a är synnerliget dåligt formulerad och att nuvarande praxis gällande myndigheternas arbetssätt inte kan anses vara ändamålsenligt.

Forskare som har följt upp effekterna av avgränsningsbeslut har konstaterat att en stor del av de avgränsningar av föröknings- och rastplatser som har gjorts i enlighet med ministeriernas anvisningar har resulterat i att flygekorrarna inte längre har använt området så som tidigare (Wistbacka m fl 2011, Jokinen 2012, Santangeli m fl 2013). Det betyder i praktiken att NTM-centralerna genom sitt agerande med stöd av § 72a inte har kunnat säkerställa att skogsbruksåtgärderna har varit förenliga med naturvårdslagens § 49.

Ett grundläggande fel i den nuvarande lagen är att miljöförvaltningens tjänsteinnehavare har tvingats göra avgränsningarna med mycket kort tidsfrist (inom en månad) när som helst under året. Denna praxis har införts utan att man beaktat relevant fakta gällande flygekorrens beteende: För det första är det vanligt att föröknings– och rastplatser periodvis kan vara obebodda. För det andra är det under vissa årstider betydligt lättare att fastställa att en viss livsmiljö är i flygekorrarnas aktiva bruk.

Den här problematiken åskådliggörs tydligt i motiveringarna till den föreslagna lagändringen: Enligt uppgifter från miljöförvaltningen leder 60 % av fältbesöken till att ingen avgränsning görs, d.v.s. att man inte har hittat spår efter flygekorrar på den aktuella platsen. Det finns mycket starka belägg för hypotesen att en stor del av de granskade områdena de facto har varit sådana föröknings- och rastplatser som avses i § 49.

Natur och Miljö understöder förslaget att information om föröknings- och rastplatserna bör göras lättare tillgängliga för markägare och olika aktörer som utför avverkningar. I utkastet till proposition lyfts webbtjänsten Metsään.fi fram som en möjlig teknisk plattform. Natur och Miljö ser det som synnerligen problematiskt att utkastet till proposition inte innehåller ett konkret förslag om hur man skulle säkerställa att informationen om flygerkorrens föröknings- och rastplatser verkligen sammanställs i en användbar form. Detta kommer utan tveka att kräva en betydande insats av sakkunniga inom miljöförvaltningen. Om denna resurs skärs ner i enlighet med gjorda beslut och offentliggjorda planer uppstår frågan vem som egentligen skall göra arbetet? Det är inte förenligt med finländsk förvaltningskultur att skapa mekanismer där en ansvarig aktör (t.ex. en markägare) kan försöka kringgå lagen genom att hänvisa till okunskap. Samhället bör kunna erbjuda relevant information som påverkar markägarens rättighet.

Natur och Miljö föreslår att man i den fortsatta beredningen av reformen skulle utreda alternativet att ge en bindande norm i form av en förordning om hur föröknings- och rastplatser skall skyddas. En bra utgångspunkt för beredningen kunde vara de rekommendationer som Finlands naturskyddsförbund publicerade hösten 2015. Det finns en stor mängd dylika normer som har utfärdats på basen av miljöskyddslagen.

Natur och Miljö anser att markägaren och de instanser som innehar avverkningsrätten borde ta ett betydligt större ansvar än hittills för att naturvårdslagens § 49 uppfylls för flygekorrens del vid avverkning av skog. Eftersom det förekommer ett utbrett missnöje mot flygekorrens skyddsstatus bland skogsägare, finns en uppenbar risk för problem om förhandsövervakningen minskar.

Om man skulle avstå från kravet att NTM-centralen gör en avgränsning inom en månad kommer antalet misstänkta naturvårdsbrott att öka dramatiskt. Om lagen skulle ändras på det föreslagna sättet måste därför resurserna för polismyndigheten och åklagarmyndigheten att öka betydligt. Natur och Miljö anser, att detta scenarium bör utredas noggrant av samtliga berörda ministerier innan regeringen kan ge sin proposition till riksdagen, eftersom den föreslagna reformen primärt motiveras med behovet av att spara på statens resurser.

Källor:

Ralf Wistbacka, Teemu Tuovinen & Hannu Lehtiö 2011: Yhteenveto Etelä-Pohjanmaan Ely-keskuksen liito-oravarajausten seurannasta 2007-2010.

Maarit Jokinen 2012: Liito-oravan lisaantymis- ja levahdyspaikkarajausten vaikuttavuus lajin suojelukeinona. Suomen ympäristö 33/2012.

Andrea Santangeli, Ralf Wistbacka, Ilpo K. Hanski, Toni Laaksonen 2013: Ineffective enforced legislation for nature conservation: A case study with Siberian flying squirrel and forestry in a boreal landscape. Biological Conservation 157 (2013) 237–244.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar