Utlåtande om den ombearbetade remissversionen av åtgärdsprogrammet för de åländska vattnen

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö vill uttrycka sin tacksamhet över möjligheten att få ge ett utlåtande om den ombearbetade remissversionen av åtgärdsprogrammet för de åländska vattnen och vill som sin åsikt framföra följande:

Utkastet till åtgärdsprogrammet har blivit betydligt tydligare i sin struktur och lättare att läsa i jämförelse med det tidigare utkastet, som skickades på remiss under våren.

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser dock fortsättningsvis att en klassificering som är gjord på basen av ett enda provtagningsprogram och en enda parameter är vag, inte minst då användningen av annat data (bilaga 1) skulle resultera i en annan klassificering. Vi efterlyser tydligare formuleringar om när klassificeringen kommer att uppdateras med beaktande av annat tillgängligt
data.

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö är kritiska mot förslaget att förlänga tidsfristen för uppnåendet av miljömålet ”god ekologisk status fram till 2015”. I tabell 12 på sid 60 har man gjort en uppskattning för när målet förväntas uppfyllas. Här saknas dock motiveringar till för varför man valt just dessa uppskjutningar av målen i just dessa vattendrag. Man beskriver enbart allmänt (sid 62) vilka orsaker som kan vara aktuella, men beskriver inte vilka motiveringar man använt i varje specifikt fall. Dessutom finns även andra årtal för olika målsättningar i utkastet (tabell 18 använder åren 2013 och 2021, ”För att minska övergödningen till Östersjön överväger landskapsregeringen att vidta följande åtgärder för att minska utsläppen i betydande grad till 2021” på sid 88). Enligt vattenramdirektivet bör uppskjutningar av tidtabellen motiveras grundligt.

Vi saknar en klar linje gällande hur bindande åtgärderna är. Man säger dels att kapitel 6 och 10 innehåller sammantaget alla åtgärder, som Åland kommer att genomföra under den kommande förvaltningsperioden (sid 63), medan man på ett annat ställe (sid 88), att landskapsregeringen överväger att vidta åtgärderna i kapitel 10. Man konstaterar även att hållbarhetsperspektivet ska genomsyra alla beslut som landskapsregeringen fattar (sid 87). Hur har landskapsregeringen definierat detta?

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö anser att många av de åtgärder som ingår i åtgärdsbatteriet som är bra (kapitel 10). Bland annat understöder vi varmt den riktade rådgivningen för lantbrukare med Greppa näringen som modell. Dock saknar vi stödet till ekologisk odling, som fanns i det tidigare utkastet. Även ett förbud mot fosfat i tvättmedel understöds varmt, liksom planeringsmodellen för skärgårdsnaturen, utredning om avgiftssystem för utsläpp av fosfor och kväve och ändrad lagstiftning gällande muddringar. Vi understöder också varmt förslaget att Ålands landskapsregering skall ta en aktiv roll för att bidra till att HELCOM:s aktionsplan för Östersjön genomförs.

Ålands Natur och Miljö och Natur och Miljö är oroade över att utgångspunkten för beredningen ser ut att vara, att vattenskyddsåtgärder inte skall få orsaka nya betydande kostnader. Man påpekar flera gången i utkastet att åtgärderna måste ha så låga socioekonomiska konsekvenser som möjligt, samtidigt som man betonar vikten av ett renare hav. Faktum är att man måste vara beredd att satsa resurser om vi ska uppnå en förbättring och prioriteringar måste göras. Vi saknar även en sammanfattande kostnadskalkyl över vad de förslagna åtgärderna i kapitel 10.

Högaktningsfullt,
Ålands Natur och Miljö rf
Dan Jansén, ordförande

Natur och Miljö rf
Bernt Nordman, verksamhetsledare

Taggar