Utlåtande om betänkandet utarbetat av arbetsgruppen för skogsbrukets finansiering

Natur och Miljö har tagit del av betänkandet och vill som sin åsikt framföra följande:

Generella kommentarer

1. En mer grundläggande reform behövs

Natur och Miljö beklagar, att arbetsgruppen endast skrapat på ytan och avgränsat sina åtgärdsförslag till smärre korrigeringar i skogsbrukets stödsystem. Natur och Miljö efterlyser en betydligt mer genomgripande reform som skulle gå ut på att styra statliga stöd för ekonomiskogar från befrämjande av virkesproduktion till naturvårdsåtgärder. Modell kunde tas från exempelvis Sverige, där statliga medel inte längre går till att subventionera råvaror för skogsindustrin.

Det statliga skogsbruksstödet går idag huvudsakligen till befrämjande av virkesproduktion, medan naturvåden i ekonomiskogarna får endast en bråkdel. I budgeten för 2004 är stödet till virkesproduktion 62.895.000 och till naturvård 5.605.000 euro. En betydande del av naturvårdsstödet har hittills gått till inventeringarna av skogslagens värdefulla livsmiljöer. Detta i sig värdefulla projekt går endast ut på insamling av information, d.v.s. skapande av förutsättningar för naturvård i ekonomiskogar.

Enligt betänkandet (s 4) utgör det statliga stödet sammanlagt omkring 30 procent av skogsbruksinvesteringarna i privata skogar. Natur och Miljö anser, att detta inte är en ändamålsenlig användning av statliga medel. En välmående industri som skogssektorn i Finland bör kunna betala ett bättre pris för sina värdefulla råvaror.

Natur och Miljö anser, att stödet till virkesproduktion gradvis bör sänkas och stödet till naturvården höjas, så att de olika stödformerna är på samma nivå om fem år.

2. Slopa miljömässigt negativa subventioner

Regeringen har förbundit sig att utreda möjligheterna att reducera stöd som är skadliga med tanke på miljön och en hållbar utveckling. Natur och Miljö anser, att arbetsgruppen förbisett detta i sitt arbete. Det nuvarande stödet till skogsbruket fokuserar på befrämjandet av virkesproduktion och inverkar negativt på förutsättningarna att bevara skogsnaturens mångfald. Till de kraftigt subventionerade skogsbruksåtgärderna, som har en negativ inverkan på skogsnaturen och för vilka stödet bör slopas, hör dikning och byggande av skogsvägar.

3. Stödkriterierna förhindrar nytänkande i skogsvården

De nuvarande stödformerna för vård av ungskog befrämjar ett schablonmässigt skogsbruk, som baserar sig på kalavverkning, plantering och skötsel av ålders- och artmässigt homogena skogsbestånd. Denna skogsbruksmodell är en väsentlig bidragande orsak till biodiversitetsminskningen i skogarna. En indikator på problemens omfattning är att 650 st, eller omkring 40% av alla granskade hotade arter i Finland lever i skogsmiljöer. Om man även beaktade alla de arter om vilka man ännu har bristfällig kunskap torde det totala antalet hotade skogsarter röra sig kring 1600.

Det nuvarande stödsystemet utgör hinder för utvecklingen och ibruktagandet av andra skogsvårdsmodeller, som skulle vara bättre med tanke på bevarandet av skogsnaturens biologiska mångfald och skogarnas mångbruk. Med tanke på statsfinanserna vore det mer ändamålsenligt att kraftigt minska de nuvarande stödmodellerna än att försöka kompensera marknadsstörningen med nya stödformer för t.ex. skogsvårdsmodeller med träd av olika ålder och slag.

Detaljerade kommentarer

4. Vård av ungskog

Natur och Miljö anser, att det statliga stödet till vård av ungskog borde skäras ner kraftigt. I motsats till arbetsgruppens förslag om höjda stödprocenter (förslag 6), borde stödprocenterna sänkas från nuvarande nivåer.

5. Hyggesbränning

En av orsakerna till biodiversitetsminskningen är avsaknaden av kolnat trä i skogarna. Enligt arbetsgruppens betänkande genomfördes år 2003 hyggesbränning på endast 434 ha med hjälp av stöd. Arbetsgruppen har tyvärr inte utrett orsakerna till de låga siffrorna och möjligheterna att befrämja hyggesbränning genom förbättring av stödsystemet.

För biodiversiteten är det av stor betydelse att brandytorna innehåller tillräckligt mycket virke, som efter branden kan utgöra livsmiljöer för sällsynta och krävande arter. Natur och Miljö föreslår därför, att statligt stöd till hyggesbränning skulle beviljas endast såvida virkesmängden överstiger 20 m3 per hektar.

6. Energistöd

Natur och Miljö anser, att stödet för tillvaratagande av energivirke bör utvidgas till alla typer av avverkningar. Arbetsgruppen motiverar inte varför stödet skulle avgränsas till vissa objekt enligt förslag 11.

Natur och Miljö stöder arbetsgruppens förslag 13 och 16. Det finns ingen orsak att bibehålla kopplingen mellan energistöd och andra stödformer.

7. Utveckling av miljöstödet

a. Avgränsningar

Jord- och skogsbruksministeriets beslut 144/2000 har begränsat utnyttjandet av miljöstödet på ett sätt som haft negativa effekter för naturens mångfald. I praktiken har skogsägare kunnat erhålla miljöstöd endast för objekt, inom vilka det finns särskilt värdefulla livsmiljöer enligt skogslagen. Skogsbrukets ansvar för bevarandet av skogsnaturens mångfald sträcker sig emellertid betydligt längre än detta. Exempelvis har skrivningen i Nationella Skogsprogrammet, enligt vilken ersättningar för bevarandet av flygekorrens livsmiljöer skulle betalas från skogsbrukets miljöstöd, inte genomförts.

Natur och Miljö anser att lagens mindre snäva avgränsningar (§ 19) bör tillämpas vid bedömningen av hurudana objekt som kan beviljas miljöstöd. Därtill bör budgetmomenten för miljöstödet höjas kraftigt.

b. Självrisken

Arbetsgruppen föreslår, att man vid beslut om miljöstödets belopp skall skilt för varje objekt fastställa den ringa skada som är markägarens självrisk.

Natur och Miljö stöder förslaget att avgränsa bedömningen till det område för vilket miljöstödsavtalet skrivs (förslag 19). Detta skulle göra bedömningen enklare och smidigare.

Arbetsgruppens förslag gällande självrisken är olovligt otydligt formulerat. Natur och Miljö tolkar förslaget (20) så, att självrisken skulle utgöra 4 % av värdet på det virke som omedelbart kunde avverkas. Natur och Miljö anser, att en dylik enkel och tydligt mekanism vore ändamålsenlig, men vill inte ännu detta skede ta ställning till procentsatsen.

c. Ersättningar för naturvårdsområden

Inom ramen för METSO-processen har en arbetsgrupp tillsatt av miljöministeriet utarbetat ett förslag till naturvårdsområden (YM11/500/2002). Även om förslaget inte kan genomföras omedelbart, vore det skäl att i samband med denna revidering av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk överväga att införa en mekanism för ersättningar till markägare för naturvårdsområden.

d. Markägarens rätt att ensidigt säga upp miljöstödsavtal

Natur och Miljö motsätter sig arbetsgruppens förslag (21), att en markägare ensidigt skulle kunna säga upp miljöstödsavtalet. Detta skulle innebära en kraftig försvagning av de tidsbundna miljöstödsavtalen. Naturvårdsåtgärderna sammanställs i en plan, som görs med statliga medel. Det vore orimligt slöseri med statliga medel att öppna möjligheter att lättvindigt säga upp kontraktet.

e. Utbetalning av stöd

Natur och Miljö stöder arbetsgruppens förslag (37) att miljöstödsersättningar skulle betalas i en rat i början av avtalsperioden. Detta förutsätter dock, att markägarens inte får utökade möjligheter att ensidigt säga upp kontraktet i förtid(jfr förslag 21).

8. Vård av skogsnaturen

Arbetsgruppen föreslår (förslag 34) betydande ändringar i förteckningen över projekt som kan få stöd (20 §). Natur och Miljö motsätter sig förslagen, som är bristfälligt och felaktigt motiverade.

Det finns ett visst behov att även i framtiden fortsätta kartering av livsmiljöer. Enligt slutrapporten har en betydande del (20% av ytan) av de särskilt viktiga livsmiljöerna inte ännu identifierats. Dessutom finns det regionala skillnader i metodik och tolkningar av kriterier. Stödet till karteringar bör fortsätta för att förbättra markägarnas förutsättningar att följa skogslagen. Natur och Miljö föreslår, att stödet även kunde kanaliseras till naturinventeringar i samband med skogsbruksplanering.

Arbetsgruppen har felaktigt utgått ifrån, att iståndsättning av skog endast skulle gälla avverkningar på basen av skogslagens § 6. Natur och Miljö vill framhålla att stödet är ämnat för ett mycket bredare spektrum av åtgärder som befrämjar estetiska och landskapsmässiga värden i skogsbruket.

Ytterligare föreslår arbetsgruppen, att stödet till återställande av skogsdikningsområden skulle slopas. Natur och Miljö anser, att det särskilt i södra Finland finns behov av att återställa även mindre kärrskogar. Arbetsgruppens påstående, att effekterna av återställande åtgärder på privat mark skulle vara obetydliga saknar grund.

Högaktningsfullt,

Bernt Nordman
verksamhetsledare

Taggar