Utlåtande om anvisning om muddring och dumpning av muddermassor

Natur och Miljö uttrycker sin tacksamhet över möjligheten att ge ett utlåtande om förslaget och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Uppdateringen av anvisningarna är nödvändig och välkommen. Uppställningen och språket är tydligt. I många fall har anvisningarna/ rekommendationerna formulerats mer detaljerat än tidigare, vilket enligt Natur och Miljö är bra. Ett exempel på detta är val av tidpunkt för muddringar (jfr avsnitt 5.2 i de gamla anvisningarna och 5.1 i det nya utkastet).

Sedimentens kemiska egenskaper (miljöfarliga ämnen) får stor uppmärksamhet i anvisningarna. Natur och Miljö efterlyser lika stor noggrannhet i beskrivningen av övriga negativa effekter av muddringsverksamhet, t.ex. övergödning och den biologiska mångfalden.

Tyngdpunkten i anvisningarna är fortfarande omfattande muddringar. Eftersom gränsen för miljötillstånd sjönk i samband med vattenlagsreformen kunde det vara skäl att komplettera anvisningarna ytterligare med avseende på småskaliga muddringar. Sammantaget kan dessa ha allvarliga negativa konsekvenser för undervattensnaturen.

Natur och Miljö vill också påminna om vikten av att dylika anvisningar publiceras på såväl finska som svenska. De förra anvisningarna gavs ut samtidigt på båda språken.

Detaljkommentarer

Små muddringar (2.2.3)

Natur och Miljö anser att muddring av trösklar i grunda havsvikar alltid bör kräva miljötillstånd, eftersom miljöeffekterna är allvarliga

Det vore också viktigt att lyfta fram den nya principen i vattenlagen (2 kap 15 § 5 mom) enligt vilken anmälningsplikten omfattar alla andra, kända planerade muddringar i området. Det vore bra att ge tydliga anvisningar om hur denna princip skall förverkligas.

Utkastet innehåller en rekommendation om att muddermassor skall placeras minst 10 meter från strandlinjen. Natur och Miljö anser att detta är otillräckligt, eftersom det inte alls beaktar strandlinjens höjdskillnader. Ett allt för ofta förekommande problem är att muddermassor sköljs tillbaka i vattnet vid stormar eller högvatten. Rekommendationen kunde exempelvis utformas så att muddermassorna skall placeras på en plats ovanför vattennivåns högsta punkt under 100 år.

Mera fokus på undervattensnaturen (2.5)

Den negativa effekten av muddringar på vattennaturens biologiska mångfald är bristfälligt beskriven i utkastet. Avsnitt 2.5 fokuserar kraftigt på enskilda rödlistade och/ eller skyddade arter samt på Natura 2000-nätverket. I utkastet saknas helt naturtypsperspektivet, trots att det finns ett digert faktamaterial att tillgå (Suomen luontotyyppien uhanalaisuus, 2008). Till de rödlistade marina naturtyperna där muddring och dumpning kan utgöra hot hör bl.a. bandtångssamhällen, kransalgsängar och flador.

Ett allvarligt problem gällande muddringar av grunda havsvikar är att man ofta avlägsnar trösklar som är en grundläggande förutsättning för de naturliga fladasuccessionen. Den har problematiken borde tydligare lyftas fram i anvisningarna.

Lagen om vattenvårdsförvaltning (2.6)

I det andra stycket beskrivs Lagen om vattenvårdsförvaltning (1299/2004 samt förändringar 272/2011) så kortfattat att dess betydelse kan förbises. Enligt lagen som bygger på EU:s vattenramdirektiv och marina direktiv är den övergripande målsättningen att alla vattendrag skall uppnå god ekologisk status samt att den ekologiska statusen i vattendrag inte skall försämras.

Sediment av sulfidlera (4.2)

Natur och Miljö välkomnar det nya avsnittet om sediment av sulfidlera.

Sedimentprov (6.3)

Enligt utkastet (s. 17) skulle man i vissa särskilda fall kunna kombinera olika prover innan de analyseras. Natur och Miljö ifrågasätter denna linjedragning, eftersom potentiellt viktig information går förlorad då man kombinerar prover före analysen.

Natur och Miljö välkomnar de mera detaljerade anvisningarna gällande minimiantal sedimentprover samt hur provtagningsplatserna skall väljas ut.

Natur och Miljö anser, att sedimentprover borde tas på hela det djup som skall muddras.

Gränsvärden för skadliga ämnen (6.5)

Natur och Miljö understöder förslaget att dela in gränsvärdena för skadliga ämnen i fyra klasser, i stället för två som i de gamla anvisningarna. I det gamla systemet har den breda gråzonen förorsakat tolkningstvister.

Höga halter av TBT och TFT är ett vanligt problem vid muddringar i hamnområden vid kusten. Det finns gedigen forskning om ämnenas toxicitet. Natur och Miljö stöder förslaget att införa egna gränsvärden för TFT och välkomnar det lägre gränsvärdet för TBT (150 mikrogr/ kg) på nivå 2. Däremot saknas motiveringar till varför man föreslår en höjning av gränsvärdet för nivå 1, från 3 till 5 mikrogr.

Biotester (6.8)

I utkastet till anvisningar är inställningen till biotester ytterst försiktig och konservativ. Natur och Miljö anser att man i högre grad borde ta i bruk biotester för att fastställa den sammanlagda toxiska egenskaperna hos sediment som innehåller en blandning av många olika miljöfarliga ämnen.

Dumpning till havs (7.2.1)

På s. 25 finns en lista över kriterier som gör havsområden olämpliga för dumpning. Den andra punkten i hänvisar till hotade naturtyper och arter. Här vore det bra med en hänvisning till de viktigaste informationskällorna rödlistan över naturtyper. VELMU-databaserna nämns några stycken längre ner på sidan.

Längre ner (s. 26) konstateras att muddringsmassor inte skall dumpas på erosionskänsliga bottnar. På detta ställe i publikationen definieras dock inte termen alls. För att göra detta tydligare kunde man skriva in en hänvisning till avsnitt 7.2.4.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf

Bernt Nordman,

verksamhetsledare

Taggar