Natur och Miljös förslag gällande revidering av det regionala skogsprogrammet 2008

Natur och Miljö (NoM) vill härmed framföra förslag gällande revideringens av det regionala skogsprogrammet.

Statsrådets beslut gällande det nationella skogsprogrammet 2015 och METSO II ställer nya höga krav på det regionala skogsprogrammet för Kustens skogscentrals område. Natur och Miljö anser att de största bristerna i det nuvarande programmet är bristen på konkreta och ambitiösa målsättningar för naturhänsyn och skydd av skogsnaturens biologiska mångfald. I detta sammanhang vill NoM uppmärksamma Kustens Skogscentral på att vi befinner oss i ett läge där endast 2,0 % av den växtliga skogsmarken är fredad. För att vi skall kunna bevara vår gemensamma skogsnatur behövs det enligt ekologisk expertis ett fungerande nätverk av permanenta skyddsområden som omfattar 10 % av den växtliga skogsmarken och en målinriktad och helhetsmässig naturhänsyn inom ekonomiskogsbruket. Denna naturhänsyn bör dessutom förbättras betydligt jämfört med nuvarande nivå – utgående från bl.a. Juha Pykäläs utredringar i Pojo (Suomen Ympäristö 32/2007). Samtidigt är METSO II underdimensionerat och medför att det ännu efter programperioden är en lång väg till en fredningsnivå på 10 %. Detta innebär att man i skogsprogrammet bör beakta kommande fredningsbehov, genom att i större omfattning än vad nu är fallet låta miljövärdena styra valet av avverkningsobjekt.

1. Konkreta målsättningar gällande nya skyddsområden

Natur och Miljö föreslår, att målsättningen för inrättande av nya strikt skyddade områden höjs från nuvarande 150 hektar per år till 2000 hektar per år. Detta skulle betyda ungefär en fördubbling av den skyddade arealen under METSO II-programmets period fram till år 2016.
Uppfyllandet av målsättningen kräver betydande insatser av alla skogliga aktörer. Miljöcentralerna borde i snabbt takt bygga upp en effektiv organisation som sköter METSO-mekanismerna. Marknadsföringen av METSO-mekanismerna kräver ett nära samarbete mellan myndigheter, skogsvårdsföreningar, skogsindustrins organisationer och miljöorganisationerna. Ett särskilt ansvar har virkesuppköparna, som inom Kustens område bör förbinda sig vid att inte sluta avtal om virkesköp från områden som uppfyller METSO-kriterierna innan markägaren och miljömyndigheterna har haft möjlighet att förhandla om ersättningar för skydd av området.

2. Naturvårdsprojekt

METSO II-programmet lyfter upp olika typer av naturvårdsprojekt som ett tyngdpunktsområde för skyddet av skogsnaturens biologiska mångfald. Sannolikt kommer en mängd nya typer av åtgärder att införlivas i denna form av naturvärdeshandel. Kustens skogscentral bör bereda sig på detta genom att bygga upp en effektiv organisation för marknadsförning och styrning av olika typer av naturvårdsprojekt i ekonomiskogar.
Den nuvarande budgeten på totalt 750 000 euro borde höjas till ca 500 000 per år under perioden fram till år 2015.

3. Skogsvård och skogsförbättring

Torvmarksskogar hör till de i METSO-programmet prioriterade skogstyperna. Enligt METSO-programmet finns ett stort behov av restaurering av tidigare dikade områden samt skydd av områden som inte ännu påverkats av dikningar.
Det nuvarande skogsprogrammet har inte beaktat hänsynen till torvmarksnaturen biologiska mångfald. Vid sidan om vattenskyddsåtgärderna borde naturhänsynen få mycket större tyngd vid planeringen av dikningar och s.k. iståndsättningsdikningar. Samtidigt finns det i Österbotten ett stort antal icke lönsamma dikningar som tidigare delvis har lämnats utanför kompletteringsdikningar. Deras naturtillstånd är påverkat vilket innebär att de riskerar att exploateras för torvbrytning.

Natur och Miljö föreslår, att

1. de kvantitativa målsättningarna för iståndsättningsdikningar (tabell 22) skärs ned med 25 % samt att
2. skogscentralen skall utföra en bedömning av objektets lämplighet för restaureringsåtgärder (t.ex. i form av naturvårdsprojekt) innan statsstöd beviljas för dikning.
3. skogscentralen bör göra en utvärdering av andelen icke lönsamma utdikningar och myrmarker och göra en bedömning av deras nuvarande naturtillstånd och utsikterna att det förbättras. Denna utredning kan användas som ett viktigt bakgrundsdokument vid en eventuell aktualisering av torvtäktsexploatering av området. I fall de håller på att återgår till naturtillstånd efter en misslyckad dikning borde de följaktligen också besparas från att bli omgjorda till torvtäkter.

4. Död ved och brandskadad ved

Död och brandskadad ved lyfts fram i METSO-programmet som en tyngdpunkt för naturvården i ekonomiskogarna. Enligt de senaste uppföljningsresultaten har mängden död ved per hektar minskat inom Kustens områden, varför betydligt kraftigare åtgärder måste vidtas för att svänga utvecklingen i en ekologiskt hållbar riktning.
Natur och Miljö föreslår, att målsättningen för mängden död ved i ekonomiskogarna höjs från nuvarande 5 kubikmeter på lång sikt till 5 kubikmeter före år 2015 och 10 kubikmeter på lång sikt. För att uppfylla detta bör bland annat större uppmärksamhet fästas vid mängden död ved på olika naturvärdesobjekt samt betydligt flera sparträd lämnas vid förnyelseavverkningar.

5. Vattenskydd

Natur och Miljö har med bestörtning noterat att skogsdikningar i alunjordar (sura sulfatjordar) inte nämndes med ett ord i det slutliga förslaget till nationellt skogsprogram. Alunjordsproblematiken bör få en betydande roll i vattenskyddet i det kommande skogprogrammet enär skogsdikningar i alunjordar utgör en betydande del av surhets- och metallbelastningen i en del vattendrag och den enda belastningen i många småvattendrag. Alunjordarna har klassats som ett nationellt problem och bör därför även beaktas i regionala skogsprogram.

6. Stubbtäkt och energivirke

I dagens läge har en omfattande stubbtäkt samt tagande av energivirke inletts i stor omfattning utan att miljökonsekvenserna av hanteringen undersökts.
Natur och Miljö anser att en sådan miljökonsekvensbedömning bör göras under programperioden och att stor försiktighet gällande bl.a. stubbrytning bör iakttagas tills bedömningen är klar.

7. Sommaravverkningar

Natur och Miljö anser att sommaravverkningarna bör utsättas för en kritisk granskning under programperioden. Det är inte etiskt och moraliskt förvarbart att utföra avverkningar under fåglarnas och däggdjurens förökningsperiod. Avverkningarna kan på sikt också riskera skogsbrukets ekonomiska hållbarhet i form av ökade problem med rottickor. En kortsiktig satsning på att öka avverkningsnivån genom sommaravverkningar kan således, förutom akuta etiska och ekologiska problem, även orsaka ekonomiska problem i framtiden.

8. Finansiering av skogsvägbyggen

Natur och Miljö anser, att den statliga finansieringen av nya skogsvägar och grundförbättringar av vägar borde upphöra helt. Nya skogsvägar splittrar skoglandskapat och ökar risken för att skogar som utvecklas mot naturtillstånd avverkas.

9. Avverkningsnivåerna

Vid beredningen av det nuvarande regionala skogsprogrammet motsatte sig Natur och Miljö den höga målsättningen för grantimmeruttag, eftersom det utgör den största risken för konflikter med naturhänsynen. Natur och Miljö anser fortfarande, att målsättningen för grantimmeruttaget bör sänkas, för att säkerställa, att biologiskt värdefulla områden som uppfyller de naturvetenskapliga kriterierna i METSO II-programmet, inte avverkas innan förhandlingar om ersättningar för skydd har förts mellan markägare och myndigheter.

Natur och Miljö anser också att skogscentralen inte skall vidmakthålla avverkningsnivåerna genom att inleda projekt som syftar till att avverka naturskogar i skärgården med hjälp av subventioner. Vi anser att det inverkar negativt på skogsbrukets acceptans att nyttja gemensamma statliga eller kommunala medel för att förstöra oersättliga naturvärden och underminera förutsättningarna för framtida naturskyddsansträngningar.
Natur och Miljö förbehåller sig rätten att komma med ytterliga förslag och preciseringar under revideringsarbetets gång.

Högaktningsfullt,

Ralf Wistbacka
t.f. förbundsassistent
Natur och Miljö r.f.

Taggar