Kommentarer till SAC-arbetsgruppens förslag till ändringar av naturvårdslagen (utkast 10.5.2013)

Natur och Miljö uttycker sin tacksamhet över möjligheter att kommentera SAC-arbetsgruppens förslag (daterat 10.5.20013) och vill som sin åsikt framföra följande:

Allmänt

Natur och Miljö anser att det är nödvändigt att revidera naturvårdslagen eftersom Finlands inte har implementerat EU:s fågel- och habitatdirektiv tillräckligt noggrant. Miljöministeriet har gjort en grundlig och mångsidig beredning av ärendet. En proposition bör kunna färdigställas utan vidare dröjsmål.

Kommentarer till enskilda paragrafer

64 §

Natur och Miljö anser att de föreslagna ändringarna är bra och väl motiverade. Natur och Miljö vill särskilt understöda föreslaget att miljöministeriet skulle kunna fatta beslut om ändringar i den naturvetenskapliga informationen. Den här typen av beslut kan inte anses vara av så stor nationell betydelse att statsrådsbehandling skulle vara motiverad.

65 §

Natur och Miljö anser att de föreslagna ändringarna är bra och väl motiverade. Natur och Miljö vill i detta sammanhang peka på att de regionala NTM-centralernas miljöavdelningar redan i dag har bristfälliga personalresurser. För att säkra kvaliteten på utlåtanden bör NTM-centralernas resurser ökas.

65a §

Natur och Miljö anser att det är viktigt att förtydliga hur myndigheterna skall säkerställa att förbudet mot att försämra naturvärden på områden som hör till Natura 2000-nätverket verkligen följs. I dagens läge är bl.a. dikningar, skogsbruk och småskalig marktäkt utanför denna kontrollmekanism.'

Natur och Miljö anser att arbetsgruppens alternativ 1, d.v.s. tillståndsförfarande, är ett bättre sätt att hantera undantag från förbudet mot försämring. På detta sätt säkrar man en grundlig behandling av ärendet och tillräckligt hörande. Eftersom den utvidgade tillståndsplikten skulle gälla huvudsakligen småskalig verksamhet, skulle den inte de facto belasta miljöförvaltningen särskilt mycket.

Områden där skyddsmålsättningarna uppfylls genom skogslagen har utpekats som ett potentiellt problem. På diskussionstillfället den 15.5.2013 framfördes oro över att alla anmälningar om användning av skog skulle betraktas som tillstånd. Denna fråga kunde lösas genom att man i lagen skulle kräva att skötselplaner uppgörs för alla dessa områden. Skogscentralen skulle inom ramen för skogslagsförvarandet övervaka, att åtgärderna som ingår i anmälningar om användning av skog följer skötselplanerna.

Den andra föreslagna modellen, d.v.s. anmälningsplikt + förvaltningstvång, skulle medföra en stor belastning miljöförvaltningen, eftersom det inte skulle kunna gå att förutsäga när projekten anhängiggörs. En responstid på endast 30 dagar är för kort med tanke på risken för att sakkunniga är på semester, sjuklediga eller upptagna av andra arbetsuppgifter. Om man skulle gå in för anmälningspliktalternativet borde kraven på informationsinnehåller i anmälningen preciseras betydligt noggrannare än i arbetsgruppens betänkande. Därtill bör myndigheterna ha rätt att kräva komplettering av informationen om den ursprungliga anmälan har brister.

66 §

Natur och Miljö anser förorenaren betalar-principen skall tillämpas, helt i enlighet med tolkningsanvisningarna för habitatdirektivet. Den part som åstadkommer försämring av skyddade naturvärden skall stå för kostnaderna för ersättande åtgärder. Statsrådet kan i sitt beslut om vilka åtgärder som skall vidtas för att kompensera förlusten av naturvärden ta i beaktade vad som kan anses vara skäligt.

68 §

Natur och Miljö anser att de föreslagna preciseringarna av hur olika myndigheter skall bidra till att de skyddade naturvärdena bevaras och förstärks (nytt 2 mom) är nödvändiga och bra. En brist i förslaget är dock att man inte klart definierar för vilka områden en skötselplan skall utarbetas. Särskilt i frågan om privatägda områden borde kravet på en skötselplan definieras tydligare.

Högaktningsfullt,

Natur och Miljö rf
Bernt Nordman,
verksamhetsledare

Taggar