Kommentarer till genomförandet av den nationella strategin för utbildning och fostran för hållbar utveckling

1. Mitä organisaationne on tehnyt kansallisen kestävää kehitystä edistävän kasvatuksen ja koulutuksen strategian ja sen toimeenpanosuunnitelman 2006-2014 toimenpide-esitysten edistämiseksi?

Miljöfostran eller fostran för hållbar utveckling ingår i Natur och Miljös verksamhetsplaner och strategier som en av förbundets grunduppgifter. Till vår miljöfostrande verksamhet hör bl.a. att upprätthålla två naturskolor (Naturskolan Uttern och Kvarkens naturskola), arrangera naturläger för barn samt verka som koordinator för miljöprogramet Grön Flagg. Dessutom ger vi ut informationsmaterial som kan användas i undervisningen och ordnar workshoppar med miljötema för ungdomar.

Inom strategins tidsram har vi grundat en ny naturskola (Kvarkens naturskola) i Österbotten och utvecklat samarbete med kommunerna där. Naturskolorna erbjuder alternativa lärmiljöer, uteundervisning och fortbildning för pedagoger. Våra naturskolor hade år 2011 sammanlagt över 3700 besökare. Grön Flagg har fått flera nya deltagare och servicen för de svenskspråkiga deltagarna har utvecklats och förbättrats. Målsättningen att 15 % av skolorna ska ha en extern utmärkelse för sitt program för hållbar utveckling har dock inte uppnåtts. För tillfället deltar ca 30 svenskspråkiga skolor och daghem i Grön Flagg. Inom Grön Flagg skapar man en ekologisk skolvardag, ökar delaktigheten och lär sig påverka.

I strategin lyftes behovet av utveckling av läromedel fram. Natur och Miljö har arbetat systematiskt med att producera svenskspråkigt undervisningsmaterial.

Varje år 2006-2011 har Natur och Miljö producerat ett temahäfte om en aktuell miljöfråga med global anknytning. Målgruppen har varit åk 8-9 samt andra stadiet. Klassuppsättningar av temahäften har skickats tillsammans med övningsuppgifter till svenskspråkiga skolor. Den årliga upplagan har varit kring 3000 ex.

Natur och Miljö har även tagit fram ett nytt format för fälthandböcker för barn om den finländska naturen. I handböckerna Rurik Räkas östersjöäventyr (2008) och Bella Barkborres skogsbok (2011) presenteras även frågor kring livsstil och människans förhållande till naturen.

År 2010 gav Natur och Miljö i samarbete med Svenska pressföreningen ut ett nytt läromedel, Miljöjournalisten. Läromedlet kombinerar aktuella miljöfrågor och journalistik, och är ämnat att användas i ämnesöverskridande undervisning i åk 7-9 och andra stadiet. Över 1000 ex har beställts av lärare från hela landet. Som stöd för det tryckta materialet upprätthålls även en webbsida med bl.a. länkar som stöd för materialets övningsuppgifter. På webbsidan finns också utrymme att publicera artiklar som skrivits av miljöjournalistens användare.

Under åren 2006-2011 har Natur och Miljö i samarbete med Luonto-Liitto arrangerat Miljöaktionsdagarna - Ympäristötoimintapäivät. Miljöaktionsdagarna är ett veckoslutsevenemang riktat till ungdomar i åldern 16-20 år. Huvudmålgruppen har varit gymnasieelever från hela landet och deltagarantalet har varit 100-150 varje år. Under veckoslutet kan deltagarna genom workshoppar och annat program fördjupa sig i frågor kring hållbar utveckling och få färdigheter i samhällspåverkan.

2. Mitkä tekijät ovat edistäneet tai haitanneet toimenpide-ehdotusten toteuttamista?

Negativa faktorer:

- åtgärdsförslagen i strategin var inte tillräckligt konkreta och bindande

- osäker offentlig finansiering både för natur- och miljöskolorna och deras besökare

- samarbetet mellan skolor och sakkunnigorganisationer har inte utvecklats tillräckligt långt

- förvaltningen har inte satsas tillräckliga resurser för att förbättra nätverkssamarbetet mellan aktörer inom fostran för hållbar utveckling, det finns stora regionala skillnader

- resursbrist bland lärare som hinder för att ta in hållbar utveckling i undervisningen

- hållbar utveckling prioriteras inte tillräckligt i skolorna och daghemmen

- praktiska och byråkratiska hinder (t.ex. regler om transporter av eleverna eller om den lagstadgade skolmaten) ligger i vägen för att skolorna ska kunna utnyttja de alternativa lärmiljöer som erbjuds.

Positiva faktorer:

- intresse bland lärare finns

- privata finansiärer är positivt inställda till miljöfostran

- miljöfostran intresserar media

- inom miljöfostranfältet finns många aktörer

3. Mitkä organisaatiot tai sidosryhmät ovat keskeisiä yhteistyökumppaneita?

Suomen ympäristökasvatuksen seura (Sykse), Suomen luonto- ja ympäristökoulujen liitto, Luonto-Liitto, skolor och daghem, enskilda kommuner

4. Mitkä ovat tulevaisuudessa kestävän kehityksen koulutuksen kannalta keskeisimmät haasteet?

- Hållbar utveckling (hållut) är oftast ett valfritt ämne på universiteten, dvs lärarutbildningen stöder inte lärarnas färdigheter i lärande och undervisning för hållbar utveckling. Lärarstuderande har även för lite naturvetenskaplig baskunskap i sin utbildning. Det skulle behövas mera fortbildning i hållut och lärarna borde ges bättre möjlighet att delta i fortbildningen.

- Skolans administrativa personal och servicepersonal behöver också fortbildning i hållut, så att de är och kan känna sig delaktiga i arbetet

- Det finns inte tid för att undervisa i hållbar utveckling i skolan. Timfördelningen och läroplansgrunderna måste stöda undervisning i hållut.

- Samarbetet inom tredje sektorn borde förbättras. Lärarnas kompentens att välja bland den mångfald av program, material och evenemang som erbjuds, borde höjas.

- Naturskolorna och Grön Flagg behöver mera och stadigvarande offentlig finansiering

5. Mitkä ovat parhaita keinoja edistää kestävän kehityksen koulutusta 2014 jälkeen (nykyisenlainen strategiakehikko, integrointi muihin strategioihin ja ohjausasiakirjoihin, verkostotyöskentely, jokin muu tapa)?

- Det behövs en ny nationell strategi för hållbar utveckling i undervisningen med ambitiösa men uppnåbara mål

- Fostran för hållbar utveckling ska få en större tyngd i de nya läroplansgrunderna

- i all utbildning av pedagoger bör fostran för hållbar utveckling ingå som ett obligatoriskt element

- Det behövs en tydlig och användarvänlig webbportal för lärande för hållbar utveckling (exempelvis under utbildningsstyrelsen) med en strategisk och didaktisk del där också tredje sektorns verksamhet och material presenteras och är lättillgängliga.

- Varje skoldistrikt bör ha en anställd som har ansvar för hållbar utveckling (detta kan också vara en lärare med utbildning och intresse som får möjlighet att använda t.ex. en arbetsdag i veckan till detta)

Taggar