Inbegärt utlåtande om förslaget gällande naturvårdsområden

Natur och Miljö har tagit del av förslaget om vill som sin åsikt framföra följande:

1. Allmänt

Natur och Miljö välkomnar varmt nya initiativ vars målsättningar är att sammanjämka naturvård, virkesproduktion och övrigt skogsutnyttjande. Begreppet naturvårdsområde kunde lämpligen utformas till en ny markanvändningskategori någonstans mellan ekonomiskogar och strikt skyddade områden.

Naturvårdsområden kunde, som arbetsgruppen själv konstaterar, inrättas bland annat på områden som avgränsar till strikt skyddade områden eller på områden, där andra nyttjandeformer än virkesproduktion har en väsentlig roll. Naturvårdsinsatserna bör självfallet riktas till områden med sådana naturvärden som ej omfattas av nuvarande lagstiftning.

Av arbetsgruppens förslag framgår tyvärr inte tillräckligt klart på vilket sätt naturvårdsområden skulle komplettera nuvarande mekanismer som myndigheter kan tillämpa. De åtgärder som arbetsgruppen nämner, t.ex. mjukare skogsbruk nära skyddade områden samt ersättningar för uteblivna virkesinkomster, kunde genomföras redan med nuvarande lagstiftning.

Natur och Miljö anser, att förslaget kan vidareutvecklas på basen av grundalternativ B, men håller samtidigt med arbetsgruppens bedömning, att ibruktagandet av naturvårdsområdesmekanismen kan övervägas när resultaten av övriga METSO-pilotprojekt finns till handa.

2. Skogliga naturvårdsområden hör till skogslagstiftningen

Eftersom skogsvårdsåtgärder och virkesuttag i begränsad omfattning skall vara möjliga inom naturvårdsområdena är det naturligt, att områdena inrättas på basen av skogslagstiftningen och inte naturvårdslagen. Naturvårdsområdena skulle ge nya möjligheter för skogsbruket att uppfylla skogslagens och det nationella skogsprogrammets målsättningar om hållbar skogsvård.

En betydande del av de hotade skogsarterna har så speciella livsmiljökrav, att de endast kan överleva i skogar i natur- eller naturliknande tillstånd, d.v.s. i praktiken på naturskyddsområden. Naturvårdslagens främsta uppgift är uttryckligen att säkerställa skydd och återställande av dylika områden.

3. Planering

En central komponent i förslaget gällande naturvårdsområden är, att varje naturvårdsområde bör få en individuell plan. Natur och Miljö ser i detta goda möjligheter att förbättra och fördjupa skogsbruksplaner, som i dag uppgörs allt för schematiskt. I planen bör ingå målsättningar och metoder för bevarandet och ökningen av skogsnaturens mångfald. Målsättningarna kan gälla exempelvis ökning av mängden död ved, restaurering, aktiv skötsel av livsmiljöer eller särskilt noggrannt hänsynstagande till krävande arter.

Naturvårdsområden kan även fungera som skyddszoner och stödområden till egentliga skyddsområden. På så sätt befrämjas de målsättningar man velat uppnå med skyddsområdet. Sådana markanvändningsformer eller skogsvårdsåtgärder, som står i kontrast till skyddsmålsättningarna, bör i planen förbjudas.

4. Bindande planer

Natur och Miljö anser, att de planer som finansieras med statliga medel bör vara bindande. På denna punkt motsätter sig Natur och Miljö arbetsgruppens förslag beträffande alternativ B.

5. Kostnader

De föreslagna ersättningsnivåerna (100 €/ha/år) förefaller höga i förhållande till andra naturskyddsmekanismer. Arbetsgruppen har utgått ifrån de första avtalen i pilotprojektet kring naturvärdeshandel. Natur och Miljö anser, att detta inte utgör en tillräcklig grund för bedömning av nivån på ersättningar. Prisnivån på de första naturvärdesavtalen i Satakunda var anmärkningsvärt hög, vilket väcker frågor om prisbildningsmekanismens funktionsduglighet.

6. Finansiering

Natur och Miljö anser, att finansieringen av ersättningar till markärgare för naturvårdsområden bör komma från skogsbrukets stödformer. Naturvårdsområdena faller inom ramen för naturvården inom skogsbruket, till vilket de nuvarande budgetmedlen för naturskydd inte skall användas.

7. Trepartssamarbete

Natur och Miljö anser, att naturvårdsområden skall inrättas som ett trepartssamarbete mellan markägare, miljömyndigheter och skogsmyndigheter. Miljömyndigheternas sakkunskap är oersättlig bl.a. i frågor som gäller skogsbuket i områden som avgränsar till skyddade områden.

8. Omfattning

Arbetsgruppen nämner, att den total arealen naturvårdsområden kunde uppgå till 10.000 ha. Natur och Miljö anser, att siktet bör ställas betydligt högre. Naturvårdsområden kunde utgöra en central komponent i den tiodel av METSO-områdets skogsmark, som borde skötas på ett för naturen betydligt mer skonsamt sätt än dagens ekonomiskogsbruk och som skulle utgöra skyddszoner kring den strikt skyddade tiondelen i framtiden.

9. Andra skogsägargrupper

Den aktuella utredningen avgränsades till privat skogsägare. I detta sammanhang vill Natur och Miljö påpeka, att den grundläggande tanken med naturvårdsområden, d.v.s. att genom subventionerad planering sammanjämka olika former att skogsutnyttjande, bör vidareutvecklas även för andra markägare, som kommuner och andra samfund.

10. Beredningen

Slutligen vill Natur och Miljö skarpt kritisera de ansvariga ministeriernas beslut, att endast kalla en av många relevanta intressenter till arbetsgruppen, som beredde ärendet. Detta rimmar synnerligen illa med METSO-processens principer om brett deltagande.

Högaktningsfullt

Bernt Nordman
verksamhetsledare

Taggar