Österbottens landskapsplan måste värna om ekologiska ramvillkor

Ärende: Utlåtande angående utkast till Österbottens landskapsplan 2050

Allmänna synpunkter till utbyggnad av förnybar energi

Landskapsplanen behöver mer detaljer för att säkerställa bevarandet av naturvärden och hanteringen av förnybara energikällor. Planeringen bör prioritera ekologiska ramvillkor och undvika negativa effekter på miljö och natur. Det behövs noggranna miljökonsekvensbedömningar och även lagreglering för att säkerställa långsiktig hållbarhet och bevarande av biologisk mångfald. Det är viktigt att balansera utbyggnaden av energiproduktion med bevarandet av naturliga kolsänkor och ekosystemtjänster. Samtidigt behövs åtgärder för att bevara skogsnatur och myrmark samt uppfylla internationella åtaganden för att skydda biodiversiteten. Det är nödvändigt att analysera och planera omsorgsfullt för att säkerställa en hållbar utveckling.

Natur och Miljö vill framföra vikten av god planering. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid

1. val av land och vattenområden för utbyggnad med minst sårbarhet på naturvärden
2. strävan efter multifunktionalitet vid planering och utbyggnad
3. till planer om utbyggnad av vindkraft villkor om kontrollprogram för stoppreglering för att minska skaderiskerna på flygande arter som flyttfåglar och fladdermöss

En utveckling av förnybara energikällor behövs för den gröna omställningen, samtidigt som förnybara källor leder till en decentralisering av energiförsörjningen, vilket även minskar på sårbarheten. Vid utbyggnaden av förnybar energi måste man alltid ta samtliga miljöaspekter i beaktande. Det är viktigt att visa, med stöd av oberoende forskning, att utbyggnaden inte leder till en förvärrad situation för natur och miljö, varken lokalt eller globalt. Vindkraften bör byggas så att de negativa effekterna på miljö och natur minimeras under alla led av verksamheten. Det är viktigt att kunna ställa in eller ändra planerna på uppförandet av en anläggning om de inledande undersökningarna påvisar att projektet ger en försämring på miljö och natur.

Det planeras och byggs ut mera vindkraft i dag än någonsin tidigare, både till havs och på land. Vindkraften byggs ut kraftigt framför allt längs Östersjökusten från Åland till Bottenviken och på land i Österbotten. Även på svenskt vatten planeras det mycket mer vindkraft i Östersjön. Höjderna och omfattningen på vindkraftsparkerna har vuxit betydligt. Den normala höjden för ett vindkraftverk i dag är cirka 350 meter.

Vindkraftsparkerna och infrastrukturen som förbinder kraftverken och elnätet hotar splittra skogar, rekreationsområden och fåglars flyttstråk. Många undervattenskablar ska dras längs med havsbottnen. Att ta tillvara den förnybara vindens kraft i ökad utsträckning är ändå förnuftigt i jämförelse med många andra energikällor. Det är nödvändigt att vindkraften byggs ut om vi ska ersätta de fossila energikällorna och skogsbaserad energi i vårt land, i synnerhet i en situation där trafiken, industriprocesser och uppvärmningen av hus elektrifieras. Utbyggnaden av vindkraften behöver ändå ske reglerat och möjligast kreativt utifrån ett ekologiskt helhetstänk.

Vad gäller havsvindkraften så får den inte byggas på sådana platser som utgör en fara för Östersjöns hotade sjöfågelbestånd, flyttfåglar och övriga fågelarter. Det behöver också säkerställas att placeringen av vindkraftsparkerna inte på något vis stör eller hotar Östersjöns låga bestånd av strömming, vandrande havslax och eller andra fiskarter och vattenlevande organismer.

”Utmed hela Östersjökusten löper ett allmänt känt och omfattande flyttfågelsträck i nord-sydlig riktning under vår och höst, även om det råder stora kunskapsluckor och detaljer kring flyttstråk, omfattning av olika arter, flyghöjder, beteenden i olika vädersituationer ofta är bristfälliga eller saknas helt (Naturvårdsverket, 2017). Vår och höst passerar uppskattningsvis cirka en miljon flyttfåglar över Bottenhavet.”

Marina däggdjur kan påverkas av buller under byggtiden, och ljud kan färdas långa sträckor i vatten. Det finns endast bristfälliga vetenskapliga underlag om vindkraftens inverkan på till exempel flyttande fladdermöss och insekter. Det vore viktigt att i miljökonsekvens-bedömningarna utreda noggrannare hur olika fiskarter och de andra arterna i området kan påverkas av att vindkraftverk byggs till havs.

Natur och Miljös styrelse slog fast på sitt möte i juni 2023 att det är viktigt att fästa mer uppmärksamhet vid följande aspekter i utbyggnaden av vindkraften:

• Ekosystemperspektivet; vindkraften får inte försämra naturvärdena, däribland livsmiljöer och vandringskorridorer för olika arter.
• Alternativ till biologiskt värdefulla skogsområden för landbaserad vindkraft bör prioriteras, såsom färdigt förstörda områden för infrastruktur, hamnar och industriområden.
• Multifunktionalitet ska främjas på områden som byggs ut med vindkraft. Till exempel biodiversitetsängar i kombination med solenergi eller omgivande odlingar kunde kombineras med vindkraften. Vindkraft får inte utesluta andra former av ekologiskt ändamålsenlig samexistens på de mark- eller havsområden som berörs. I planeringsskedet bör man främja ökad samexistens för maximal ekologisk nytta.
• Havsvindkraftverk bör korrelera till de havsplaner som har gjorts upp för området.
• Beträffande lagen om frivillig ekologisk kompensation och kraven om återställande av natur efter nedlagd verksamhet bör ekologisk kompensation i närområdet prioriteras.
• Avsaknaden av sådan bindande reglering som kunde styra upp en mera hållbar utbyggnad av vindkraften är en stor brist som behöver åtgärdas.
• Den rådande regionala förskjutningen och koncentrationen av utbyggnaden längs den finska västkusten skapar ett förhållandevis stort tryck på också värdefulla naturområden i de här regionerna. Det är viktigt att också de regionala myndigheterna i tillståndsprocesserna med bättre verktyg för reglering ges möjlighet att styra planeringen. Fokus bör ligga på sameffekterna av de olika utbyggnadsplanerna regionalt, i tillägg till de enskilda kommunala myndigheterna, som ju inte berörs av helhetsbilden utanför den egna kommunen.
• På grund av vindkraftens decentraliserade karaktär och intrången i naturen som utbyggnaden för med sig, existerar det fysiska gränser som bör beaktas och vägas mot landets behov av el och energieffektiva lösningar.

Natur och Miljös styrelse beslöt på sitt möte den 14.3.2024 att i vindkraftspolicyn hänvisa till den internationella metaanalysen över landbaserade vindkraftens påverkan på fåglar, fladdermöss och däggdjur från 2023. Läs mer här: How far are birds, bats, and terrestrial mammals displaced from onshore wind power development? - A systematical review.

Kommande resultat av det pågående Vindvilt (WindLife/Tuuliriista) projektet ska också följas upp. I projektet samarbetar Naturresursinstitutet LUKE med 14 vindkraftsbolag om vindkraftens påverkan på de så kallade direktivarterna, det vill säga varg, skogsren och kungsörn. Läs mer om projektet här: VINDVILT | Naturresursinstitutet (luke.fi).

Detaljanmärkningar

Temakartor har inte uppdaterats för Närpes och Kristinestad. Temakartorna överlag behöver uppdateras. På temakartorna täcker olika symboler varandra, vilket måste åtgärdas så kartan faktiskt åskådliggör tydligt de olika beteckningarna.

Det finns skäl att misstänka att inget terrängarbete ingick i beredningen av landskapsplanen. Vi förhåller oss kritiska till naturabedömningen på många olika punkter, men tar inte ställning till den i detalj i det här skedet. I t.ex. Södra Österbottens NTM-centralens utlåtande på Natursbedömningen finns flera kritiska synpunkter på den.

Enbart de nya vk-områdena ingår på kartan bild 8, vilket ger en helt fel bild av mängden vk-områdena. För att kunna bilda sig en helhetsuppfattning behöver alla vk-områden finnas med, vid behov på en skild bild och åskådliggöras på ett tydligt skeden i vilka olika skeden de är.

På vad baserar sig påståendet: endast smärre osäkerhetsfaktorer är kopplade till bedömningen? Vilka avses? De övriga utlåtandena över naturabedömningen finns inte tillgängliga i förslagsfasen. Även dessa bör bifogas till planehandlingarna för en realistisk helhetsuppfattning.

Förslagsfasens konsekvensbedömning finns enbart på finska (Viranomaisehdotuksen vaikutusten arviointi (4.3.2024). Den behöver översätts till svenska.

I markanvändnings- och bygglagen finns inte definition på begreppet rullande landskapsplan, det förekommer enbart etapp-landskapsplan och områdesvis landskapsplan.

I planeförslaget framförs att inga betydande nya områdesreserveringar anvisas till områden med höga naturvärden. Det här ser inte ut att överensstämma med planen, t.ex. de ansenliga havs vk-områdena och utvidgningen av vk-området (Västervik) i södra Kristinestad, vilket inte var med i föregående landskapsplan.

Västervik vk-området anser vi att inte ska tillåtas att utvidgas från nuvarande. ”Västervik 2” vk-området anser vi ska strykas helt från landskapsplanen.

Vi ställer även frågan om alla arkeologiska objekt av riksintresse och inventerade vårdbiotoper (och godkända) har införts (ELYs Storsjös inventeringar) ?

De ekologiska förbindelselederna behöver uppdateras och dessa bör även ta i beaktande klimatförändringen. Arter och naturtyper behöver ha korridorer att även sprida sig norrut då klimatet blir varmare från söder.

En stor del av de s.k. luo-områden i landskapet Österbotten har bebyggts med vindkraftsparker, åtminstone i Sydösterbotten luo-området FINIBA -området ”Suupohjan metsät” och flera vindkraftsparker är långt hunna i planerna såsom Bredåsens och Åbacks vk-områdena. Inom de här områdena finns enbart mindre naturskyddsområden. Vk-områden ligger i närheten av eller omger naturskyddade områden, Natura 2000 områden eller motsvarande. Detta bör beaktas noga med tanke på hur helheten blir.

Planeringsbestämmelsen för luo-områdena är inte tillräckligt styrande så att områdes användningen faktiskt skulle befrämja naturvärden. Storskaliga vk-områden förläggs till luo-områdena.

Vi ställer även frågan om landskapsförbundet kan göra en förteckning över vilka olika markanvändningsformer som enligt landskapsförbundet kan anses främja och bevara den biologiska mångfalden och naturvärdena, och kanske ännu viktigare, vilka som inte passar att placera på områden anvisade som luo-områden i landskapsplanen.

Det eo -områdena (områden för stenmaterialförsörjning) som föreslås i förslaget till plan, i det sydöstra hörnet av Kristinestad, i Mikonkeidas vk-området, och i området Korsbäck-Norrrviken (väster om det) vid Flaggbergsvägen i Lappfjärds vk-området, kan p.g.a. de stora vägarna som byggts in i det förverkligade vindkraftsparkerna leda till att ytterligare berg bryts och krossas i kommersiellt syfte och naturen splittras och exploateras ytterligare, vilket vi förhåller oss kritiskt till. Vi anser att det räcker att det förekommit brytning för byggande av vindkraftområdena på de ovannämnda områdena och att dessa eo-områden bör strykas från planen.

Natur och Miljö vill rikta sitt stöd för ambitioner som främjar multifunktionalitet på områden som planeras för vindkraft, t.ex. i kombination med solparker. På så sätt kan vi minimera intrången i orörd natur och uppnå bättre effektivitet på de områden som byggs ut.

Sydbottens Natur och Miljö r.f. vidhåller till sist genom detta utlåtande sina tidigare åsikter om planutkastet till landskapsplan 2050. Vårt verksamhetsområde i regionen är Kristinestad, Kaskö och Närpes.

Sydbottens Natur och Miljö återkommer till närmare kommentarer i ett senare skede.

Helsingfors, 19.4.2024

Vänliga hälsningar,

Camilla Sederholm,

Verksamhetsledare

Natur och Miljö

Taggar