Österbottens landskapsplan försummar artrikedomen

Ärende: Utlåtande angående utkast till Österbottens landskapsplan 2050

Allmänna synpunkter till utbyggnad av ny energiproduktion och förnybar energi

Natur och Miljö förhåller sig positiv till utvecklandet av förnybara energikällor. En utveckling av förnybara energikällor är nödvändig för den gröna omställningen och för att uppnå våra ambitioner om klimatneutralitet. Utbyggnaden av förnybar energi betyder att decentraliseringen av energiförsörjningen ökar, vilket stärker flexibiliteten och minskar på sårbarheten.

Vid utbyggnad av förnybara energikällor är det viktigt att ta samtliga relevanta miljöaspekter i beaktande, inte enbart frågan om koldioxidutsläpp. Det ska baserat på oberoende forskning bevisas att utbyggnaden inte leder till en förvärrad situation för naturvärden lokalt och regionalt.

Utbyggnaden av ny energiproduktion måste planeras så att negativa effekter på miljön och naturvärden utesluts eller minimeras, under alla led av verksamheten. Det är viktigt att kunna ställa in eller ändra planerna på uppförandet av en anläggning om de inledande undersökningarna påvisar att projektet inverkar negativt på miljö och natur.

Vind- och solkraftsparkerna får inte byggas på sådana platser att det försvagar naturvärdena eller utgör en fara för Östersjöns redan hotade sjöfågelbestånd, flyttfåglar samt övriga fågelarter. Det är också viktigt att säkerställa att placeringen av vindkraftsparkerna inte på något vis stör eller hotar Östersjöns bestånd av strömming, vandrande havslax och eller andra fiskarter samt vattenlevande organismer.

Utbyggnaden av vindkraft till havs kan också inverka skadligt på fladdermöss och insekter. Fladdermöss är skyddade av EU-lagstiftning. Marina däggdjur kan påverkas av buller under byggtiden, och ljud kan färdas långa sträckor i vatten.

Det vore också bra att i en miljökonsekvensbedömning utreda noggrannare hur olika fiskarter i området kan påverkas.

Alla effekter av vindkraftsanläggningar är inte nödvändigtvis negativa. I vissa områden konstateras marina organismer trivas och öka i antal i och kring vindkraftsparkernas fundament. De nya förhållandena kan alltså gynna en del arter och ekosystem. Ifall att fiske inte bedrivs i vindkraftsparker betyder detta potentiell fristad för berörda organismer. Vilka arter som eventuellt gynnas och/eller missgynnas är dock svårförutsett i samband med stor vindkraftsetablering i nya marina områden med sina unika förhållanden.

Vindkraftsplanerna för Österbotten med intilliggande regioner (inklusive marina områden i anslutning till Kvarken) är sammantaget oerhört omfattande. En så pass storskalig exploatering som alla enskilda planer indikerar leder oundvikligen till ekologisk påverkan med fortsatt biotopfragmentering och biodiversitetsminskning som följd. Natur och Miljö motsätter sig inte vindkraft som metod för energiproduktion. Men om vindkraften byggs ut i sådan omfattning och på sådana platser att den ökar snarare än bromsar regional biotopdegradering har en stor del av dess syfte för hållbarhet och ekologisk resiliens gått förlorad. Natur och Miljö kan inte acceptera en sådan utveckling.

Natur och Miljö betonar vikten av att motarbeta klimatförändringen med hjälp av utbyggnad av förnybar energi. Planeringen måste ändå ske genomtänkt och basera sig på vad vetenskaperna säger om också de biologiska och ekologiska värdena i regionen. Ambitionsnivån beträffande inte endast klimatutsläppen men också naturvärdena måste vara hög. Det är fortsatt nödvändigt att eftersträva också energieffektivitet och energieffektivisering och bedöma kritiskt om det är ändamålsenligt att koncentrera så mycket ny energiproduktion till landets västkust.

Det stora intresset för den finländska västkusten och storsatsningar av internationella vindkraftsbolag är välkomna med tanke på våra mål om minskade utsläpp av koldioxid och kommunernas ekonomiska nytta på kort sikt. Dessa intressen är det ändå skäl att analysera också kritiskt och med tanke på behov för stärkande av regionens kolsänkor, biodiversitet och den totala ekologiska bärkraften på längre sikt.

Mänskligheten ska inte förblindad rusa med huvudet före in i en så kallad grön energiomställning bara för att ekonomiska incentiv lockar och trots att koldioxidutsläppen minskar, utan att ha helhetsbilden klar för sig. Då har vi åter en gång förblindats att tanklöst överexploatera den natur och den biodiversitet och de ekosystemtjänster, som utgör grunden för vår egen existens. Ifall kolsänkorna och artmångfalden på köpet försvagas har vi i slutändan gått på förlust. Det är nödvändigt att i planeringen visa hänsyn till både utsläpp, kolsänkor och biologisk mångfald. Även om den biologiska mångfalden skulle bevaras på dagens nivå så är det otillräckligt. Finland har förbundit sig att följa internationella avtal om stärkande av den biologiska mångfalden, vilket bör vara i alla regioners intresse även i Österbotten.

Natur och Miljö ser behov av att stifta lagar som innebär offentlig insyn ovanom kommunens ekonomiska intressen. Det behövs likaså mekanismer för kontroll, långsiktighet och gedigen miljökonsekvensbedömning inför varje etablering av ny industriell energiproduktion, däribland storskalig vind- och solkraft. Nya energiparker måste planeras omsorgsfullt och får inte utradera eller negativt påverka kvarvarande behövliga natur- och kulturmiljöer. Efter konstruktion och ibruktagande bör effekterna analyseras för bättre kunskapsläge.

Naturskydd och rekreation

Finland har förbundit sig inom EU att stoppa utarmningen av biodiversiteten före år 2030. I fråga om bevarandet av skogsnaturen skulle det förutsätta att freda ca 10 procent av den växtliga skogen. Enligt våra lokalföreningar i regionen torde i dagens läge ca 3,4 procent av skogarna i landskapet Österbotten vara fredade. Med tanke på skogsnaturens nuvarande högst utsatta tillstånd torde även restaurering av skogar behövas eftersom naturliga och naturenliga skogar i stora delar av landskapet håller på att helt försvinna.

En av tio skogslevande arter är klassad som utrotningshotad och 70 procent av de skogliga naturtyperna är utrotningshotade (Hyvärinen med flera 2019). I målsättningen för år 2040 eller 2050 finns inga reserveringar för bevarande eller återställande av skogsnaturen (restaurering av ensidiga industriskogar, dikade skogskärr mm). Ämnet behandlas heller inte i de utredningar som bifogats till utkastet till landskapsplan. Även bevarande eller återställande av myrmark föreslås endast bristfälligt i alltför liten omfattning trots att myrnaturens ekologiska och ekonomiska värden med tanke på till exempel naturtjänster till samhällena och naturturism regionalt och nationellt kan anses vara mycket stort.

Finland har också inom ramen för Förenta nationerna och EU förbundit sig att freda 30 procent av alla land-, insjö-, och havsområden före år 2030, samt att genomföra omfattande restaureringar av ekologiskt utarmade områden. Av en sådan målsättning syns ingenting i landskapsplanen. Detta ser Natur och Miljö att är en allvarlig brist.

Sammanfattning

Vid uppgörandet av landskapsplanen bör målsättningen vara att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett hållbart sätt med tanke på de tre pelarna för hållbarhet. Vår bedömning är att den nu föreslagna planen inte är hållbar varken ekonomiskt, ekologiskt eller socialt.

Planen visar för det första inte hur internationella överenskommelser ska uppfyllas och därav akuta aktuella behov om stärkande av biodiversitet. Planen övertygar inte vad gäller befolkningens framtida möjligheter till välbefinnande eftersom tysta rekreationsområden i naturtillstånd och naturtjänster hotar att gå förlorade. Planen ser ut att motverka akuta behov för stärkandet av de naturliga kolsänkorna i skog, trädbestånd och i marken, återställande av dikad myrmark och andra våtmarker som metoder för stärkt klimathänsyn, biologisk mångfald och naturtjänster i form av exempelvis naturlig vattenrening till samhällena i regionen.

Bevarandet av biodiversiteten är inom landets gränser en nationell angelägenhet och de aktiva enheterna är i praktiken kommunerna styrda genom landskapsförbunden. Stärkande av biodiversiteten bör följaktligen ges en bärande roll i förnyande av landkapsplanen för år 2050. I sitt nuvarande utförande avspeglar utkastet till landskapsplanen en bristfällig kunskapsnivå om det ekologiska samspelet i regionen.

Natur och Miljö välkomnar en sansad men omsorgsfull planering av förnybar energi i regionen Österbotten där den ekologiska bärkraften som helhet ses som den grundbult i sammanhanget som den är. Våra lokalföreningar i Österbotten, däribland Sydbottens Natur och Miljö och Jakobstadsnejdens Natur har i egna utlåtanden givit specificerad information vad gäller hotbilder mot arterna i regionen, däribland fåglars artspecifika behov av flyttsträckor, häcknings- och rastplatser.

Finland har också inom ramen för Förenta nationerna och EU förbundit sig att freda 30 procent av sina land-, insjö- och havsområden före år 2030, samt att genomföra omfattande restaureringar av ekologiskt utarmade områden. Av en sådan målsättning syns ingenting i landskapsplanen. Detta ser Natur och Miljö att är en allvarlig brist.

Camilla Sederholm

Verksamhetsledare

Natur och Miljö rf

Taggar