Naturvårdslagen ska inkludera miljöpedagogik som grund för naturkunskap

I naturvårdslagens allmänna bestämmelser beskrivs att syftet med lagen är att ”öka medborgarnas naturkännedom och miljömedvetenhet”. Den definitionen önskar Natur och Miljö att döps om till ”miljöpedagogik och miljömedvetenhet” för att bättre motsvara innehållet i lagen. I lagen används begreppet miljöfostran, vilket anses i dagens läge vara ålderdomligt.

Samtidigt påpekar Natur och Miljö i sitt utlåtande att det inte definieras i lagen vem som ansvarar för miljöpedagogiken, eller miljöfostran som det ännu heter, trots att andra delar av lagens omfattning är fördelade till olika myndigheter. I dagsläget faller den biten mellan stolarna då varken miljöministeriet eller undervisningsministeriet verkar ha tagit det till sin uppgift. Natur och Miljö ställer frågan om ifall en expertmyndighet inom miljöpedagogik borde inrättas då den saknas nu.

Miljöpedagogik borde nämnas och definieras även i kommunernas ansvarsområden kring naturvård. Efter social- och hälsovårdsreformen kommer kommunernas viktigaste områden att vara bl.a. bildning, fritid, markplanering och naturvård. I dagens läge är barnen i olika kommuner väldigt ojämnställda ifråga om hur mycket miljöpedagogik de erbjuds. Alla kommuner borde se till att barnen får ta del av miljöpedagogik.

Ekologisk kompensation får inte bli ett allt för enkelt alternativ

Kriterierna för ekologisk kompensation behöver enligt Natur och Miljö fastställas. Det får inte uppstå ett läge där det är ekonomiskt lättare att betala för kompensering än att ta låta bli att orsaka skada till naturen. Kompensationskriterierna bör kräva att miljöförstöringen måste kompenseras på ett sådant sätt att skyddsnivån förbättras från det tidigare.

På frågan om hur stävjandet av klimatförändringen kunde bli ett av syftena med naturvårdslagen påpekar Natur och Miljö skillnaden mellan naturskydd och klimatåtgärder. Stävjandet av klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hänger givetvis ihop och det är bra att det adresseras i naturvårdslagen. Det är dock viktigt att notera att klimatskyddsåtgärder inte alltid bidrar till naturskydd och bevarande av biologisk mångfald. Målen att bekämpa klimatförändringar och främja naturvård stöder på många sätt varandra ömsesidigt, men klimatskyddsmetoder kan undergräva biologisk mångfald lokalt och regionalt, till exempel vindkraft och utvinning och bearbetning av batterikemikalier.

Det är viktigt att beakta att klimatskyddsåtgärder inte per automatik främjar naturvärden och biologisk mångfald. Klimatskyddsåtgärder kan i vissa fall även försvaga dessa. Det bör beaktas att naturskyddsåtgärder oftare främjar målsättningar för stävjandet av klimatförändringen än tvärtom. Därför kan man säga att höga ambitioner i naturvården är avgörande för en ambitiös klimatpolitik att lyckas.

Natur och Miljö lyfter även fram vikten av rättvisa naturskyddsåtgärder. Ifall ett område förvärvas till staten för naturskyddsändamål måste markägaren enligt förbundet kompenseras fullt ut för alla förluster som orsakas av naturskydd.

Till slut hälsar Natur och Miljö ännu att en revidering av skogslagen också skulle vara viktig eftersom denna nu utgör ett centralt problem i försvagandet av naturvärden.

Natur och Miljös utlåtande om lagutkastet finns i sin helhet i utlåtandearkivet.

Mera information
Camilla Sederholm, verksamhetsledare vid Natur och Miljö
camilla.sederholm (at) naturochmiljo.fi

Taggar