Miljöorganisationerna kräver hållbar ägarstyrningspolitik

Till Europa- och ägarstyrningsminister Anders Adlercreutz

Statsrådets ministerarbetsgrupp för ren energi, miljö och försörjningsberedskap

Ärade ministrar,

Det börjar bli bråttom med att genomdriva klimat- och naturåtgärder såväl globalt som i Finland. World Economic Forums riskbedömning slår fast att klimatförändringen och naturförlusten utgör de största hoten för världsekonomin de följande tio åren.

Företagens hållbarhet måste utgå från en ekologisk omställning som grundar sig på vetenskapliga rön. Marknaden förväntar sig att företagen, vid sidan av alla hållbarhetsmål, satsar på övergripande övergångsplaner där affärsverksamheten tar jordens bärkraft i beaktande.

Finland har förbundit sig att följa folkrättsliga överenskommelser som slår fast internationella klimat- och biodiversitetsmål. Att profilera sig som en föregångare bidrar till Finlands attraktionskraft för utländska investerare. Finlands Näringsliv EK:s gedigna stöd till den gröna omställningen visar att ansvarsfulla företags framgång bygger på framstegsvänlig miljöreglering. Ekologisk hållbarhet blir en allt viktigare konkurrensfördel för företagen.

De statsägda bolagens roll som vägvisare är synnerligen stor. Ägarstyrningen måste se till att statsbolagen fokuserar tillräckligt på åtgärder som tryggar en övergång till hållbara lösningar. Statsbolagen är Finlands visitkort utomlands. Regeringen måste kräva att statsbolagen integrerar miljöpolitiska mål i sina strategier och sin verksamhet. Staten kan inte gömma sig bakom en rädsla att involvera sig i företagens operativa verksamhet. Det är viktigt att staten försäkrar sig om att statsbolagen inte försämrar klimatkrisen eller förvärrar naturförlusten.

Det nya principbeslutet om ägarstyrningen måste bygga på följande prioriteringar:

• Avveckla konsumtionen av fossila bränslen och satsa på alternativ som inte förutsätter förbränning. Det här innebär att alla nya investeringar måste grunda sig på andra energikällor.
• Satsning på utveckling och tillämpning av utsläppssnål teknologi.
• Alla finländska statsbolag måste förbinda sig att minska sina klimatutsläpp så att målet bygger på verifierbara utsläppsreduktioner i enlighet med 1,5 gradersmålet. Utsläppen från bolagens underleverantörer utgör ofta en betydande del av värdekedjans totala utsläpp. Statsbolagens underleverantörer måste förbinda sig att följa ramverk för vetenskapligt baserade klimatmål som går i linje med kraven och målsättningarna i Parisavtalet.
• Klimatpåståenden i bolagens marknadsföring måste följa Miljöministeriets och Jord- och skogsbruksministeriets instruktioner.

· Taxonomiförordningens krav på en transitionsplan (ESRS E1-1), som preciserar hur företagets åtgärder syftar till att minska på utsläppen av växthusgaser.

• Vetenskapligt baserade naturmål inom ramen för processen ”Science Based Targets for Nature.”
• Regeringen måste se till att det finns tillräckligt med erfarenhet för att kunna främja naturpositiv affärsverksamhet som stoppar klimatkrisen.

De bolag som ägs av staten måste förbinda sig att följa mål som kräver en systematisk utvärdering av sin naturpåverkan liksom en minimering av de skador som verksamheten ger upphov till. Statsbolagen ska också göra upp en transitionsplan som bygger på Parisavtalets 1,5-graders klimatmål och en avveckling av fossil energi före 2030.

Exempel på konkreta åtgärder som behövs i statsbolagen är:

- Neste måste beakta utsläppen från anskaffningen av trä eller biomassa i hela värdekedjan och överge produkter som innehåller eller förlitar sig på palmolja.

- Forststyrelsen, som underlyder Jord- och skogsbruksministeriet, måste se över sitt resultatmål så att det stöder Finlands klimatåtaganden och skyddet av artrikedomen i skogarna.

- Kemijoki Ab måste identifiera vattenkraftens negativa inverkan på naturen och justera sina mål genom att till exempel främja vandringsfiskarnas fortplantning. Kemijoki ska också ge upp sina planer i Sierilä eftersom utbyggd vattenkraft i området skulle förstöra de sista obebyggda delarna av Kemi älv och medföra metanutsläpp.

- Fortum Abp måste identifiera vattenkraftens negativa inverkan på naturen och justera sina mål bland annat genom att främja vandringsfiskarnas fortplantning. Fortum ska också avhålla sig från att investera i ny fossil energiproduktion och se till att bolagets investeringar i bioenergi är klimat- och naturpolitiskt hållbar.

- Finlands malmförädling måste identifiera de miljörisker som gruvverksamheten orsakar och utvärdera sin verksamhet och sitt ansvar på ett kritiskt sätt. Gruvprojektet i Sokli, vars miljötillstånd förkastades i Högsta förvaltningsdomstolen 2022, måste stoppas helt och hållet.

- Gasum måste stoppa importen av rysk gas till Finland och Europa. Bolaget måste därtill utveckla en trovärdig plan för att avveckla användningen av fossil gas före 2030.

Vi ber att det ordnas ett hörande och en offentlig debatt om ägarstyrningens principbeslut.

I Helsingfors den 5 oktober 2023,

Liisa Rohweder, generalsekreterare, WWF Finland

Hanna Halmenpää, ordförande, Finlands naturskyddsförbund

Touko Sipiläinen, landsdirektör, Greenpeace

Joel Lindholm, ordförande, Natur och Miljö

Aki Arkiomaa, verksamhetsledare, Birdlife Finland

För ytterligare information:

Raija-Leena Ojanen, juridisk rådgivare, WWF Finland, raija-leena.ojanen@wwf.fi

Paloma Hannonen, miljöchef, Finlands naturskyddsförbund, paloma.hannonen@sll.fi

Kaisa Kosonen, klimatexpert, Greenpeace, kaisa.kosonen@greenpeace.org

Camilla Sederholm, verksamhetsledare, Natur och Miljö, camilla.sederholm@naturochmiljo.fi

Taggar